Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Titanic - Wikipedia, den fria encyklopedin

Titanic

Wikipedia

Denna artikel handlar om fartyget Titanic. Se också Titanic (olika betydelser).


Titanic 2 april 1912
Titanic 2 april 1912

Titanic, egentligen RMS Titanic, Royal Mail Steamer Titanic, ung. ”kungliga postångaren” Titanic. Oceanångare byggd för linjetrafik mellan Europa och Amerika för passagerare, dagligvaror och brev.

Titanic var sin tids största mekaniska konstruktion, med längden 269,8 m, bredden 28,2 m och höjden 56 m - lika högt som ett tiovåningshus. Fartyget framfördes med 899 besättningsmän och hade plats för 3300 passagerare.

Titanic var ett av tre passagerarfartyg av olympiaklassen som det brittiska rederiet White Star Line lät bygga i början av 1900-talet för att möta ny konkurrens från rederiet Cunard. De andra två var Olympic (1911) och Britannic (1914). Skeppen byggdes på Harland & Wolffs varv i Belfast. (Britannic sägs vid sjösättningen ha fått namnet Gigantic, men omdöptes diskret under byggandet, efter katastrofen med Titanic.)

Den 10 april 1912 gav fartyget sig ut på sin jungfruresa från Southampton för att gå till New York via Cherbourg. Hon kom aldrig fram till New York, för den 14 april klockan 23.35 kolliderade hon med ett isberg cirka 600 NM öster om Newfoundland.

Strax efter klockan 02.00 beordrade Kapten Smith sin besättning: "Do your best and save yourselves". På däck rådde nu fullt kaos, den kraftiga lutningen gjorde att många begav sig mot aktern. Vattnet var bara 3 m från promenaddäck. Fartygsorkestern spelade sitt sista stycke, psalmen "Autumn". När den sista livbåten skulle sjösättas, tvingades besättningen bilda ring runt båten för att bara släppa fram kvinnor och barn. Strax efteråt tippade Titanic framåt och många på däck tappade balansen och föll ner i det iskalla vattnet. I panik klättrade de flesta upp mot aktern. En del tog chansen och hoppade ner mot vattnet. Samtidigt föll en av de stora skorstenarna framåt och dödade många människor under sig. Det elektriska ljuset slocknade. Aktern var långt ovanför vattenytan, och med ett brak bröts Titanic i två stora delar klockan 02.18. Några minuter senare reste sig aktern och började dras ner i djupet. Många höll sig desperat kvar medan andra föll eller hoppade i vattnet. Klockan 02.25 sjönk den sista delen av Titanic till havets botten.

Titanics förlisningsplats
Titanics förlisningsplats

1 522 av de 2 227 passagerarna omkom varav 90 av de ca 130 svenskarna ombord omkommer. Denna katastrof vållade stor uppståndelse i Europa och USA, främst på grund av att skeppet endast hade livbåtar för drygt hälften av passagerarna. Detta eftersom man ansåg att ett osänkbart fartyg inte behövde fler. Konsekvensen blev att endast 705 människor överlevde. Många frågor har ställts om Titanic. Än idag fascinerar katastrofen. Det kommer ständigt en ny Titanicfilm eller dokumentär och böckerna som har skrivits om Titanic kan räknas i hundratal.

Vraket lokaliserades den 1 september 1985 av en amerikansk-fransk expedition, ledd av dr Robert Ballard från Woods Hole Oceanografic Institute. Det hittades nere på 3 800 meters djup, 41° 43´ 55´´ N, 49° 56´ 55´´V , nära Newfoundland. Skeppet hade vid förlisningen brutits sönder i två delar, vilka ligger på botten med ungefär 700-800 meters avstånd, separerade av sönderslitna vrakdelar. Stäven är djupt nedborrade i bottenslammet och hålen i skrovet från isberget syns inte.

[redigera] Titanics specifikationer

Titanics propellrar innan avfärd
Titanics propellrar innan avfärd
  • Kapacitet: 3 947 passagerare och besättning
  • Längd: 271 meter
  • Bredd: 29 meter
  • Deplacement: 47 072 ton
  • Däck: 9
  • Maskineri: Två trippelexpansionsångmaskiner på sammanlagt ca 50 000 hkr drivande tre propelleraxlar
  • Högsta hastighet: 23 knop
  • Bränsleåtgång: Runt 825 ton kol per dag
  • Livbåtar: 20, varav 4 hopfällbara och 16 i trä
  • Livbåtarnas kapacitet: 1179 personer

[redigera] Se även


[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../t/i/t/Titanic.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com