Wikipedia:Namngivning
Wikipedia
 |
Denna sida är en av svenskspråkiga Wikipedias riktlinjer. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar - om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan. |
Innehåll
- Hur man skriver en bra artikel
- Skriv ut det självklara
- Kontrollera fakta
- Källhänvisningar
- Illustrera artikeln
- Språkvård
Formatering
Struktur
- Strukturering
- Namngivning
- Uppslagsord med flera betydelser
- Förgreningssidor
- Kategorier
- Listor
- Tabeller
- Faktarutor
- Mallar
Länkar
De principer och riktlinjer för namngivning som beskrivs på denna sida är ämnade att sammanfatta den standard som genom tiden vuxit fram på svenska Wikipedia. Artikelnamn kan alltid ändras i efterhand, och det går utmärkt att skriva enstaka artiklar utan att bry sig om namngivningsproblematiken; troligen kommer det då ibland att hända att andra döper om några av artiklarna. Dock händer det att enstaka användare skapar långa artikelserier utan att först sätta sig in i standard och praxis, vilket lätt väcker irritation hos andra användare. Den som känner sig osäker på hur man brukar göra i något specifikt fall kan ställa en fråga på sidan för frågor och svar eller på bybrunnen. Den som föredrar att fråga en specifik användare som verkar ha koll, kan givetvis göra det.
[redigera] Allmänna rekommendationer
[redigera] Enkelhet, konsekvens och minsta möjliga förvåning
Artiklar bör i allmänhet ligga under namn som de allra flesta skulle förvänta sig att den har. Detta kallas principen om minsta möjliga förvåning (POMMF).
Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna, så att det blir enkelt för läsaren att förstå under vilka titlar som han eller hon kan förväntas hitta närliggande uppslagsord. Enkelhet är också värt att eftersträva; delvis sammanfaller detta med principen om minska möjliga förvåning.
Det har framhållits att principen om minsta möjliga förvåning skulle kunna leda till namngivning som strider mot Wikipedias neutralitetspolicy. Att följa POMMF innebär dock snarare att man inte tar ställning för endera uppfattningen där det finns flera olika åsikter om vilket namn som är korrekt, utan att man i stället använder det namn som är mest etablerat bland svenska yrkesskribenter. Detta innebär till exempel att orter vars namn är omstridda namnges enligt den praxis som används av svenska nyhetsmedier.
En titel som är korrekt enligt samtliga etablerade språkvårdande eller vetenskapliga organ bör dock i allmänhet inte stå tillbaka för "slarviga" eller felaktiga alternativ, även om dessa är välkända och spridda i vardagligt bruk. I sådana fall kan principen om minsta möjliga förvåning tillgodoses genom omdirigeringar.
Om både en längre formell och en kortare informell namnvariant finns, så bör det kortare namnet (ex Tyskland, Civilization II) användas i artikelnamn och löpande text, och det längre namnet (ex Förbundsrepubliken Tyskland, Sid Meier's Civilization II) i början av artikeln.
[redigera] Ord med flera betydelser
Ibland har ett ord flera olika betydelser. Helt skilda betydelser bör stå på olika sidor.
Principen är: Alla betydelser av ett ord ska gå att nå via wikilänkar från det enkla uppslagsordet. Om det bara rör sig om två sidor, kan problemet lösas med att den ena artikeln får ett tillägg i artikelns namn, i stil med "Grovels torg (TV-program)" och artikeln om själva torget förses med en hänvisning till artikeln om TV-programmet med samma namn högst upp. Finns fler än två betydelser, behövs dock en förgreningssida. Oftast får ett eller flera av uppslagsorden ett tillägg inom parentes, eller ibland separerat från uppslagsordet med ett kommatecken. Förgreningsidor läggs ofta under det enkla uppslagsordet, så att läsaren därifrån hittar länkar till artiklar om olika betydelser av uppslagsordet. Om en av betydelserna är den vanligaste ges denna förtur till namnet, och förgreningssidan placeras då på namn som "Titel (olika betydelser)".
Använd alltid i första hand artikelnamn utan parenteser. Finns det bara en person som heter Sven Svensson, och denne är konstnär, finns det ingen anledning att lägga denne under [[Sven Svensson (konstnär)]]. Bara [[Sven Svensson]] duger utmärkt, inte minst med tanke på att andra kommer att länka till Sven Svensson i andra artiklar - de vet ju inte om någon lagt en artikel om honom under [[Sven Svensson (konstnär)]], [[Sven Svensson (bildkonstnär)]] eller något annat. Om det sedan dyker upp artiklar om flera personer med samma namn kan dessa lämpligen läggas på sidor som [[Sven Svensson (bonde)]], [[Sven Svensson (adelsman)]] och så vidare. Den person som är mest känd bör få huvudartikeln, och en förgreningssida som visar hur man kommer till övriga personer bör skapas under [[Sven Svensson (olika betydelser)]]. Om ingen Sven är mer känd än den andra bör förgreningssidan ligga under [[Sven Svensson]] och konstnären flyttas till [[Sven Svensson (konstnär)]].
Om man vet att det finns flera Sven Svensson redan innan man börjar skriva, kan det vara korrekt att placera artikeln under [[Sven Svensson (konstnär)]] på en gång. Förutsättningen är i så fall att man samtidigt skapar en förgreningssida under [[Sven Svensson]].
Se även:
[redigera] Särskiljande namngivning
Här avhandlas endast namngivning av artiklar vilkas ämnen har samma namn. Övriga aspekter behandlas på Wikipedia:Uppslagsord med flera betydelser
När en namnkollision uppstått och två olika artiklar aspirerar på samma namn, används ett ord eller uttryck inom parentes efter uppslagsordet för att särskilja dem. Uttrycket brukar vara sådant att det passar att sätta "är/var en/ett" mellan uppslagsordet och uttrycket. Exempel: Venus (planet) och Venus (gudinna). För vissa artiklar är det lämpligare att ange inom vilket ämnesområde begreppet används. Exempel: Familj (biologi). För att slippa läsa denna parentes i andra artiklar som länkar till artikeln med det något krångliga namnet, kan man kapa bort den i löpande text. Exempel: ''[[Körkarlen (film)|]]'' (notera "|"-tecknet sist) kommer att synas som Körkarlen. Dessa tillägg ska användas endast när en namnkonflikt är ett faktum. Andra kommer att chansa på vad en artikel heter, både när de söker efter en artikel att läsa och när de länkar ord i andra artiklar som de skriver, varför det alltid först ska finnas en artikel under grundformen.
[redigera] Kommatecken för att avskilja särskiljningsledet
Geografiska företeelser av samma typ med samma namn har tidigare särskiljts från varandra med ett kommatecken mellan uppslagsord och särskiljningsled. Exempel: Cambridge, Massachusetts. Numera förekommer det även att parentes sätts runt särskiljningsledet istället, som för andra typer av artiklar. Exempel: Mérida (Mexiko). Det råder delade meningar om vilken variant som ska rekommenderas. Som särskiljningsled används stadsnamn, länsnamn, delstatsnamn, nationsnamn eller liknande. På samma sätt som ovan, görs detta enbart när det finns flera artiklar som konkurrerar om samma namn.
[redigera] Använd dubbla specificeringar när det behövs
När flera personer med samma namn även har samma yrke eller när två filmer har samma titel kan man behöva gå ifrån de vanliga specificeringstilläggen, alternativt kombinera dem. Filmer, böcker och liknande som har samma titel kan till exemel få ett tillägg av ett årtal. Exempel: Hotet (1987) och Hotet (2004). Ibland behöver man kombinera tillägg av "(film)" följt av kommatecken och årtal för att särskilja och förtydliga namn på artiklar. Exempel: En midsommarnattsdröm handlar om pjäsen, och två filmer har fått heta En midsommarnattsdröm (film, 1935) och En midsommarnattsdröm (film, 1999).
[redigera] Organisationer, politiska partier med mera
Detta avsnitt är kontroversiellt. Se diskussionssidan om geografin bestämmer eller ej
Vad gäller organisationer av olika slag som bär samma namn, råder delade meningar om huruvida särskiljningen bör utformas med hänsyn till att det specificerande tillägget ofta har med geografi att göra, och alltså bör åtskiljas med kommatecken, eller om detta ska reserveras för renodlat geografiska företeelser. Exempel: Konservativa partiet, Storbritannien, Konservativa partiet (brittiskt parti), Konservativa partiet (Storbritannien), Konservativa partiet i Storbritannien eller något annat?
Studentnationer har hittills särskiljts med komma. Exempel: Värmlands nation, Uppsala och Värmlands nation, Linköping.
[redigera] Användning av ovanliga tecken i titlar
När diakritiska tecken som normalt inte används i svenska språket, till exempel è och ç, används vid namngivandet av en artikel, är det bra att skapa en automatisk omdirigering från motsvarande titel med svenska bokstäver. Således ligger artikeln om författaren Émile Zola under detta uppslagsord, medan Emile Zola är en omdirigering som pekar dit.
Se även Wikipedia:Översättning och transkription.
[redigera] Om möjligt, använd grammatisk grundform
Titlar står i allmänhet i grammatisk grundform. För substantiv är obestämd form singularis oftast att föredra. Exempel: Bil. Verb står gärna i infinitiv, eller i substantiverad form. Exempel: Sjunga är ett fullt möjligt uppslagsord, men troligare är att sjunga kommer att vara omdirigerat till sång. Adjektiv skrivs gärna i singular positiv. Exempel: grön. Bland undantagen från dessa tumregler finns namn på exempelvis organisationer och företag, som kan vara i vilken grammatisk form som helst, och artiklar om grupper av djurarter. Exempel: Fältbiologerna och kråkor. Artiklar om folkslag bör ha namn i obestämd form plural (ex samer, tyskar).
[redigera] Använd aktuella namn
Personer, institutioner, platser och annat ska namnges med sitt aktuella namn. Låt Charlotte Nilsson dirigera till Charlotte Perrelli, Framtidsfabriken till Framfab och Leningrad och Petrograd till Sankt Petersburg. Inaktuella namn bör inte ha en egen artikel, däremot kan de förekomma som del i namn till historiska artiklar, till exempel slaget vid Stalingrad. Namn på stater eller administrativa områden som uppgått i andra, till exempel Zaïre och Älvsborgs län, bör ha egna artiklar, om det inte handlar om ett rent namnbyte (Kopparbergs län är en hänvisning till Dalarnas län).
[redigera] Versalisering
Namn på företag och andra organisationer versaliseras enligt svensk språkpraxis. Företag har ofta interna riktlinjer för hur deras varumärken bör skrivas för att dra uppmärksamhet till sig, men för att inte störa läsrytmen normaliserar Wikipedia sådan textreklam på samma sätt som svenska dagstidningar:
- Uttalbara initialförkortningar och namn som i reklamsyfte skrivs med genomgående versaler bör skrivas med stor begynnelsebokstav (om de är egennamn) följt av små bokstäver. Skriv inte
IKEAutan Ikea. - Namn som i reklamsyfte skrivs med CamelCase anpassas till svenska skrivregler. Skriv inte
LunarStormutan Lunarstorm. - Namn som i reklamsyfte skrivs med på annat sätt avvikande typografi eller interpunktion normaliseras enligt den praxis som används av svenska nyhetsmedier. Skriv inte
.NETutan Dotnet.
[redigera] Se även
- Versalisering
- CamelCase
- Wikipedia:CamelCase
- Tidningarnas Telegrambyrås skrivregler för förkortade företagsnamn
- Tidningarnas Telegrambyrås skrivregler för normalisering av textreklam
[redigera] Flerordiga namn
När företag och organisationer har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen. Om enhetlig praxis inte finns eller är okänd gäller huvudregeln på svenska att bara första ordet inleds med versal. Om första ordet är Stiftelsen, Föreningen eller dylikt, eller om karaktären av egennamn riskerar att försvinna, ska även det andra ordet inledas med versal. Utländska namn följer de versaliseringsregler som gäller för respektive språk, vilket bland annat i princip innebär att engelska namn skrivs med versal initial på alla "betydelsebärande" ord. Exempel: Isle of Beauty, Isle of Splendour, Music Corporation of America.
[redigera] Namngivning i olika slag av artiklar
[redigera] Konstnärliga verk
[redigera] Använd den svenska titeln på konstnärliga verk
Om en film, roman, TV-serie eller liknande har en svensk titel brukar denna användas i artikelns titel. Originaltiteln anges i så fall efter den svenska inne i artikeln.
[redigera] Ursprungliga verk har företräde till namnet
Om ett verk (roman/pjäs/film/tv-serie) är baserat på något annat verk som har samma namn på svenska, får i allmänhet det äldre verket bära den egna titeln medan det yngre verket får ett parentestillägg. Exempel: Stolthet och fördom behandlar romanen, Stolthet och fördom (TV-serie) den TV-serie som bygger på romanen.
[redigera] Huvudartiklar och underordnade artiklar om fiktiva personer
Ifall en artikel om ett fiktivt fenomen blir tillräckligt stor kan det vara bra att dela upp den i huvudartikel och underartiklar. Enligt principen om minsta möjliga förvåning bör huvudartikeln vara ägnad åt fenomenet i stort, se till exempel James Bond, medan underordnade artiklar, till exempel James Bond (figur), ägnas åt huvudpersonen i fenomenet. Huvudartikeln bör alltså inte vara ägnad åt en personbeskrivning av en enskild karaktär med länkar till fenomenet i stort, utan tvärtom.
Om en fiktiv figur, grupp, plats eller liknande förekommer i flera olika verk (romaner, filmer, tecknade serier etc) med samma namn, får fenomenet som sådan förtur till namnet. Exempel: Superhjältegruppen X-Men beskrivs under X-Men, den tecknade serien under X-Men (serietidning) och filmen under X-Men (film). Länkar bör då finnas till samtliga underliggande artiklar från huvudartikeln på väl synlig plats.
[redigera] Musikaliska verk
Artiklar om musikaliska verk med särskilda titlar, till exempel Leningradsymfonin eller De fyra årstiderna, namnges enligt de riktlinjer för konstnärliga verk som beskrivs ovan. För musikaliska verk med allmänna beteckningar, till exempel numrerade symfonier och konserter, namnges artiklarna enligt principen: Typ av verk nr X (efternamn). Exempel: Symfoni nr 5 (Bruckner), Sonat för cello och piano (Schnittke). När flera kompositörer delar efternamn anges även initialer, t ex Requiem (WA Mozart). Ofta har ett verk både en särskild titel och en mer allmän beteckning. Det är bra att skapa en automatisk omdirigering från det alternativ som inte används till artikeln. Exempel: Symfoni nr 7 (Sjostakovitj) omdirigerar till Leningradsymfonin. Särskiljande verkstitlar som är mindre kända eller inofficiella bör inte namnge artikeln utan istället bli omdirigeringssidor. Exempel: Uppståndelsesymfonin hänvisar till Symfoni nr 2 (Mahler). Observera att även ett numrerat verk kan ha en särskiljande titel som gör kompositörens namn inom parentes överflödigt. Exempel på detta är Nordiska natursymfonier och Gymnopédier.
Uppgifter om tonart och opus utelämnas normalt i artikelnamnet. Nummer förkortas nr, inte Nr, nr. (med punkt) eller No. Punkt används inte heller vid kompositörens initialer.
Durtonarter skrivs med stor bokstav, C-dur, Ciss-dur, Dess-dur, A-dur, Ass-dur, H-dur etc. Molltonarter skrivs med liten bokstav, c-moll. ciss-moll, dess-moll, ..., ass-moll, a-moll, b-moll, h-moll, etc. Observera att tonen H i engelskspråkiga länder heter B. I Sverige (som ansluter sig till den tyska traditionen för tonnamn) gäller att H är en ton som klingar en halvton lägre än C, och B en ton som klingar en halvton högre än A.
[redigera] Återgivning av främmande språk
Strukturer för hur diverse främmande språk återges på svenska finns på Wikipedia:Återgivning av främmande språk.
[redigera] Personer
- Huvudartikel: Wikipedia:Namngivning av personer
Biografiska artikeltitlar och personer i löpande text bör namnges med de namn som de är kända under, utan mellannamn. Detta är i vissa fall ett artistnamn eller en pseudonym. Regenter namnges med försvenskat namn, om sådant finns, regentnummer och land om det behövs. Icke-regerande kungligheter namnges med kunglig titel, namn och land. Personer med samma namn åtskiljs vanligen med yrke eller levnadsår inom parentes. Om det behövs, tas även landet med i artikelns namn. Se även Wikipedia:Biografiska artiklar.
[redigera] Geografi
- Huvudartikel: Wikipedia:Namngivning/Geografi
I de flesta fall bör man använda vedertagna svenska namn på geografiska platser. Då vedertaget svenskt namn saknas bör det lokalt mest accepterade namnet användas.
[redigera] Företag
Artiklar om företag och andra organisationer skrivs så som de normalt refereras till, vilket oftast utesluter tillägg som "AB" eller "Corporation". Exempel:
Undantag görs dock i de fall där det är vanligare med tilläggsformen än utan (till exempel LKAB) eller för att skilja en artikel från en annan (till exempel TV 4 AB, Vattenfall AB).
Se även styckena Versalisering och Flerordiga namn ovan.
[redigera] Fartyg
Fartyg namnges här liksom allmänt genom att låta fartygstyp ingå i namnet. Exempel S/S Andrea Doria och M/S Silja Europa.
[redigera] Tal och årtal
Titlar som enbart består av siffror behandlar årtal enligt västerländsk tideräkning. Exempel: artiklarna 1, 88 och 2005 behandlar dessa årtal. Årtal före Kristus brukar namnges enligt formen [[X f.Kr.]]. Exempel: 336 f.Kr.. Använd inte begreppet "före vår tid" (f.v.t.). När det finns artiklar om särskilda tal, kan dessa ha ha parentestillägg eller skrivas med bokstäver. Exempel: 1 (tal) och åttioåtta. Artiklar om saker som fått sitt namn efter tal eller årtal får parentestillägg, t ex 3 (företag) och 1984 (roman).
[redigera] Datorrelaterade termer
I allmänhet bör Svenska datatermgruppens rekommendationer följas.
[redigera] Medicinska och biologiska termer
Om det finns ett etablerat, entydigt svenskt namn för ett medicinskt fenomen så bör detta användas med omdirigering från vetenskapligt namn, till exempel suicid omdirigeras till självmord.
Om det finns risk för missförstånd, eller svenskt namn saknas, så bör vetenskapligt namn användas, till exempel kräfta ersätts med termen cancer.
Som vanligt ska alla korrekta namnformer anges i artikelns ingress.
[redigera] Idrottstermer
Mästerskap och idrottstävlingar namnges med tävlingsseriens namn följt av årtal, utan datum eller värdlandets eller arrangörsstadens namn. Olympiska spel heter "Olympiska sommarspelen årtal" respektive "Olympiska vinterspelen årtal". Exempel: Olympiska sommarspelen 2004. Det finns ingen standard för benämningar på herr- och damtävlingar.
Landslag bör namges efter land, kön (både för damer och herrar) och sport enligt formen Sveriges herrlandslag i fotboll.
Det finns ingen standard för hur uttrycken "sport" och "idrott" ska användas.
[redigera] Militära termer
Militära styrkor namnges med landets namn och det svenska namnet på vapenslaget - Royal Air Force hänvisar till Storbritanniens flygvapen. Denna riktlinje är omstridd.
[redigera] Aktuella händelser
Det kan vara svårt att namnge aktuella/pågående händelser innan de saknar ett vedertaget namn, till exempel Parisupploppen 2005.
Artikelnamnet bör vara beskrivande och enkelt och likna namn på tidigare händelser, till exempel Novemberrevolutionen 1918.
[redigera] Listartiklar (Lista över X)
Artiklar som listar andra uppslagsord och artiklar namnges med "Lista över artikelgrupp", där "artikelgrupp" är ett väl beskrivande namn för vad artikeln listar.
När du skapar en listartikel, lägg helst också till en kategorihänvisning längst ner. För att kategorisidan inte ska lägga alla artiklar under L som i "Lista", bör du dessutom lägga till ett sorteringsfält med listans artikelgrupp i kategorihänvisningen. Dessutom listas själva listartikeln i Lista över listor.
Exempel: Lista över språk innehåller länken [[Kategori:Listor|Språk]] efter all text men före interwikilänkar.
[redigera] Förgreningssidor
En förgreningssida är en artikel som listar flera av ett uppslagsords betydelser. Se Wikipedia:Förgreningssidor.
[redigera] Psalmböcker
Namnges i sin grundform med en tillämpbar och begriplig nedkortning av verkets hela namn då flertalet har tilläggsord såväl före som efter ett huvudord. Grundformen, till exempel Sionstoner, har antingen en egen huvudartikel eller förgrenas eller redirectas till en huvudartikel där årtal för fastställandet av verket ingår i namnet enligt två olika principer.
- Den svenska psalmboken särskiljs genom årtalsangivning före huvudordet då det är det gängse förekommande tilltalet i dagligt bruk sen 400 år tillbaka (1695 års psalmbok, 1819 års psalmbok, Nya psalmer 1921 som endast var ett tillägg till 1819 års psalmer, 1937 års psalmbok, 1986 års psalmbok).
- Övriga psalmböcker årtalsanges efter huvudordet med årtal för fastställandet av versionen, (i vissa fall likvärdigt med tryckår, men som regel inte) enligt principen Sionstoner 1889, Sionstoner 1935, Sionstoner 1972. Många av 1700-talets frikyrkliga sångböcker utgavs mer kontinuerligt av enskilda tryckare eller psalmboksutgivare och fick som komplettering till titeln underrubriken "Förmerade och tillökte". För dessa äldre utgåvor är det nästan alltid tryckår som avses. I några fall har psalmböcker samma namn men helt skilda innehåll, då olika samfund utgett dem. Ett exempel på detta är de laestadianska respektive de herrnuhutiska sångböckerna Sions Sånger.
Avvikelsen från gängse typografi i namngivningen beror på en önskan att både öka läsbarheten i specifika psalmartiklar (till exempel för psalmen Var hälsad sköna morgonstund) och en önskan att visa på de olika psalmernas historia, titelförändringar vid olika bearbetningar, språkförändringar genom nya stavningsregler och liknande. Detta framgår först genom att olika publiceringar och olika rubriceringar inkluderande tidigare titlar förtydligas med hjälp av en något annorlunda typografi än den annars använda wikipediatypografin.
