Wikipedia:Stilguide

Wikipedia

Denna sida är en av svenskspråkiga Wikipedias riktlinjer. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar - om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan.

Stilguiden är inga tvingande regler utan en rekommendation. Wikipedias mål är att skriva ett uppslagsverk, och till detta används det språk och den stil som är mest lämplig. Man kan alltid hänvisa andra användare till denna guide, men ibland kan något i artikelns ämne eller innehåll göra det bättre att skriva på andra sätt. Som helhet ger det dock ett bättre intryck om stilen inom Wikipedia inte spretar alltför mycket; ofta är det därför bra att följa vissa gemensamma riktlinjer.

Innehåll 1 Korrekt svenska 2 Artikelns namn 3 Språklig stil 4 Kursivering 5 Struktur och disposition 6 Wikilänkar 7 Se även 8 Externa länkar 9 Källor 10 Kategorier 11 Interwiki 12 Krångla inte till det! 13 Fotnot

[redigera] Korrekt svenska

• Skriv på svenska. Det här är ju trots allt svenska Wikipedia. Texter på andra språk brukar tas bort relativt fort. Undantag är naturligtvis citat.
• Vi följer svenska gängse språkregler ^[1]. Se vidare Wikipedia:Språkvård.

[redigera] Artikelns namn

• Vad skall artikeln heta? Se Wikipedia:Namngivning.
• När ett uppslagsord har flera betydelser: Se Wikipedia:Förgreningssidor

[redigera] Språklig stil

• Referera inte till dig själv eller läsaren. Enskilda personers erfarenheter är inte verifierbara, varför det sällan är lämpligt att skriva i första person (jag-form). Undvik att använda ordet "du" eller på annat sätt tilltala läsaren.
• Undvik talspråksmarkörer. Talspråk innehåller många småord "ju", "så" och så vidare som inte har mycket innehåll. En något högre stilnivå utan sådana vardagliga formuleringar är att föredra.
• Undvik ålderdomlig eller högtravande stil. Många wikipedianer använder ord som "ty" och "eljest" i artiklar. För den som saknar större läsvana ger de ett intryck av trovärdighet och auktoritet. Den som har en viss läsvana kommer bara att tycka att det låter löjligt. Wikipedia är ett modernt uppslagsverk.
• Skriv ut förkortningar. Pappersuppslagsverk använder många förkortningar för att spara plats. Wikipedia har dock närmast obegränsat med plats, och texten blir mera lättläst om man skriver ut förkortningar.
• Undvik överdriven substantivering. När man försöker skriva i en något högre stilnivå och kanske lite mera formellt än vad man brukar, händer det att resultatet blir att många av meningarna skrivs i passiv form och substantiviserat på ett sätt som ibland skämtsamt kallas substantivsjukan. "Beslut togs om att" är dock inte särskilt lättläst; "Styrelsen tog beslut om att" eller "styrelsen beslutade att" är smidigare svenska.
• Krångla inte till det i onödan. Det kan finnas skäl att skriva "saknar inte", men oftast fungerar det bättre med bara "har".
• Ta hänsyn till läsarnas kunskapsnivå. Wikipedia är tänkt som ett uppslagsverk så det är bra om artiklarna skrivs så att det krävs så lite förkunskaper som möjligt för att förstå dem; anledningen till att man slog upp något var ju förmodligen att man ville lära sig. Att förklara svåra ord med någon bisats kan vara tänkvärt, men tänk på om det är ett väldigt fackligt uttryck eller om det är något som man kan nöja sig med att wikilänka till. Om artikeln ändå blir lite svårförståelig - ibland är det på grund av ämnets natur oundvikligt - försök då kanske att skapa ett första stycke med en begriplig sammanfattning.
• Använd dig av subjekt! I korrekt skriven svenska råder subjektstvång, skriv inte "Var chef över xx", skriv istället "Han/hon/namn var chef över xx". Det finns en hel del artiklar på Wikipedia som inte innehåller några subjekt. Dessa bör bearbetas och kan inte ses som något föredöme.
• Ersätt inte verb med komman. Wikipedia lider inte av den utrymmesbrist som ofta får tryckta uppslagsverk att använda telegramliknande formuleringar; vi kan och bör använda fullständiga meningar. Skriv exempelvis inte "Fredrik Reinfeldt, statsminister i Sverige" utan "Fredrik Reinfeldt är statsminister i Sverige". Wikipedia uppdateras dessutom kontinuerligt, så "är" kan ändras till "var" när det blir aktuellt.
• Ersätt inte prepositioner med komman. Wikipedia lider inte av utrymmesbrist (se punkten ovan) och det finns ingen anledning att tillämpa onödiga anglicismer. Skriv exempelvis inte "Luleå är en stad i Norrland, Sverige" utan "Luleå är en stad i Norrland i Sverige".

[redigera] Kursivering

Följande typer av ord brukar ofta kursiveras i texten:

• Titlar på kulturprodukter - t ex filmer, böcker, konstverk, tidningar och tidskrifter
• Namn på fartyg
• Uttryck på främmande språk
• När ord eller termer i sig diskuteras, exempelvis "Begreppet patriarkat användes inte inom feminismen före 1900-talet".

Detta gäller i de flesta fall bara vid första förekomsten av ordet.

[redigera] Struktur och disposition

En beskrivning av ett vanligt artikelupplägg, särskilt vad gäller en artikels början, finns på Wikipedia:Disposition. Ofta kan man ta en artikel inom ett närliggande ämne som mall för disposition av en artikel. Ibland finns förslag på artikelupplägg på ett projekt inom området.

[redigera] Wikilänkar

När ska man länka och när ska man inte är inte alltid så lätt att avgöra. I löpande text räcker det dock att den första förekomsten av ett ord länkmarkeras, såvida det inte är en lång artikel, och det var länge sedan ordet förekom i texten. Ofta är det lämpligt att länka fackuttryck och egennamn om de är rimliga ämnen för egna artiklar.

Det finns två olika skolor vad gäller wikilänkning: Den ena skolan wikilänkar så mycket som möjligt (så länge man inte kommer upp till att säg 10% av alla ord är wikilänkade vilket de flesta håller med om gör artikeln lite jobbig att läsa). Den andra skolan menar att man i allmänhet bör vara restriktiv med att länka till artiklar, som inte har så mycket med den länkande artikeln att göra, då wikilänkar är ett störningsmoment under läsningen. Dessa användare menar att man bör ställa sig frågan "Om jag läste den här sidan, skulle den information som länken leder till hjälpa mig?"

En del wikilänkar alltid årtal och datum, andra låter bli - och tar till och med bort sådana länkar då de menar att de stör läsningen i onödan och framhäver helt oviktiga årtal, när andra ord i texten mycket hellre förtjänar en wikilänkning.

[redigera] Se även

Under rubriken Se även går det att lägga länkar till artiklar som berör ämnet på ett självklart sätt men som inte nämnts i själva brödtexten. "Se även"-avsnitten var viktigare innan kategorierna var införda på Wikipedia, och i vissa fall kan man ta bort "Se även"-avsnittet då man kan mena att kategorierna har ersatt det.

[redigera] Externa länkar

Wikipedia är ingen länksamling; i de flesta fall är det olämpligt att länka till alla internet-sidor som överhuvud taget berör ämnet. I de flesta fall är det inte heller relevant med fler än tre externa länkar, men naturligtvis kan det förekomma undantag. Externa länkar placeras i allmänhet under en särskild rubrik i slutet av artikeln. En del menar att rubriken förblir densamma även om det bara finns en extern länk under; andra skriver "Extern länk" om det bara finns en. Många glömmer dock att ändra rubriken om ytterligare länk/länkar tillkommer, varför rubriken "Externa länkar" rekommenderas oavsett antalet länkar som finns under.

Länkar till direkta källor kan däremot gärna ligga i själva texten, på det här sättet Sjukvårdsbudgeten under Saddam Husseins tid var 16 miljoner dollar; 2004 hade den ökat till 1000 miljoner dollar [2]. Det senare sättet används dock i första hand på Wikipedias diskussionssidor.

Vissa avråder från användning av ordet "hemsida". Svenska datatermgruppen skriver att ordet hemsida bäddar för begreppsförvirring, och att man i stället bör man använda andra, mer precisa termer som webbplats, webbsida, ingångssida och startsida. Ordet hemsida är dock något vanligare i tal och är fortfarande fullt gångbart i bland annat massmedia. I sammansättningar passar ordet "sajt" bra, såsom i ekonomisajt eller spelsajt.

När den person, organisation, företag eller liknande som artikeln handlar om har en egen nätsida brukar det vara relevant att lägga till en länk till denna webbplats. Det är då vanligt att beskriva länken som "X:s hemsida" alternativt "X:s webbplats".

[redigera] Källor

Källor är bra att ange i artiklarna, och placeras under en egen rubrik alldeles ovanför Externa länkar.

[redigera] Kategorier

Alla artiklar bör läggas in i någon lämplig kategori. Om man inte hittar någon som passar perfekt, är det bättre att lägga in artikeln i en kategori som stämmer ungefär eller en mindre specifik kategori, som till exempel Kategori:Musik, än att inte kategorisera artikeln alls.

[redigera] Interwiki

Wikipedia:Interwikilänkar ger länkar till motsvarande artiklar på de andra språkens wikipedior. Dessa länkar syns inte i själva artikeln, utan bara på den plats som bestäms av den grafiska utformning, "skal", som varje enskild användare kan välja i sina Wikipedia:inställningar. I standardskalet ligger interwikilänkarna i vänstermenyn.

[redigera] Krångla inte till det!

Huvudartikel: Wikipedia:Krångla inte till det

Syftet med Wikipedia är att skapa en encyklopedi som dessutom är enkel att redigera och underhålla. Det blir enklare för den som skriver och dem som senare modifierar artiklarna om man inte överdriver utsmyckningen av dem med diverse CSS- och HTML-taggar eller mallar. Rekommendationen är att inte använda komplexare taggar eller mallar än nödvändigt för att presentera informationen på ett användbart och tydligt sätt. Detta betyder att man bör använda CSS, HTML och mallar sparsamt och endast när det finns goda skäl.

[redigera] Fotnot

• Rekommenderad läsning Svenska skrivregler, utgivna av Svenska språknämnden (Stockholm: Liber, 2000. Som e-bok med revideringar: Liber, april 2002.)