Wikipedia:Trovärdighet
Wikipedia
- Vad Wikipedia inte är
- Neutral synvinkel
- Upphovsrätt
- Etikett
- Trovärdighet
Innehåll
- Hur man skriver en bra artikel
- Skriv ut det självklara
- Kontrollera fakta
- Källhänvisningar
- Illustrera artikeln
- Språkvård
Formatering
Struktur
- Strukturering
- Namngivning
- Uppslagsord med flera betydelser
- Förgreningssidor
- Kategorier
- Listor
- Tabeller
- Faktarutor
- Mallar
Länkar
Trovärdighet är viktigt för ett uppslagsverk. Därför är det viktigt att inte vad som helst skrivs, och att det som skrivs ska vara möjligt att kontrollera. Om alla skriver sådant som de har hört blir det omöjligt att upprätthålla någon form av ordning och allvar med projektet. Detta är en grundläggande skillnad mellan Wikipedia och susning.nu, som saknade Wikipedias uttalade målsättning att skapa en encyklopedi.
Om Wikipedia fylls med artiklar av tvivelaktig trovärdighet, sjunker uppfattningen om Wikipedias allmänna trovärdighet, och man kommer att betrakta Wikipedia som oseriöst.
Med trovärdighet menas att man ska skriva etablerade fakta, och inte pseudo-fakta, eller sådant som bara man själv är övertygad om. Källor man inte bör använda är: bloggar, hörsägen, diskussionsforum, osv. Wikipedia är inte platsen att sprida ny information, oavsett hur revolutionerande den är. (Detta beskrivs på wikipedia:Vad Wikipedia inte är) Tillåter man det, sänker man den allmänna trovärdigheten för Wikipedia.
Eftersom det ofta är svårt att bekräfta vem som har skrivit vad, kan artiklar innehålla felaktigheter under lång tid, då ingen anser sig ha tillräcklig kunskap för att fixa till dem på rak arm. Detta är vanligt inom många områden, såsom fysik, historia osv.
Ett annat ledord är allmänt intresse. I princip alla wikipedia-skribenter är eniga om att uppslagsverket bara ska innehålla sådant som är av allmänt intresse , även om det ofta diskuteras exakt vad detta innebär. En riktlinje är Wikipedia:Skapa inte artiklar om dig själv, familj eller vänner, som tydligt beskriver artiklar som inte har allmänt intresse.
[redigera] Verifierbarhet
Allt som aspirerar på akademisk trovärdighet måste vara verifierbart. Lösa påståenden eller att referera till svepande observationer man själv har gjort, är inte rätt sätt. Den som vill läsa senaste skvallret hänvisas till Se & Hör, Expressen eller Aftonbladet.
Att kunna kolla upp andras fakta är ett grundläggande kriterium för all forskning. Källor som andra kan kolla upp inkluderar:
- Böcker som publicerats
- Tidningsartiklar
- Även länkar från trovärdiga webbsidor (webbsidor som sannolikt kommer att finnas ett tag och som inte är anonyma, alltså inte personliga sidor på till exempel Geocities eller Telia)
- Broschyrer som går att beställa
Notera att detta rör sig om verifierbarhet. Vad gäller trovärdighet är naturligt mer respekterade källor att föredra, såsom Nationalencyklopedin eller akademiskt granskade böcker och tidskriftsartiklar. Trovärdigheten från en slumpmässig sida är ganska låg, och turistbroschyrer är ju så klart måna om att bara nämna det positiva, så det får man tänka på.
- Det är skribentens sak att styrka sina fakta. Fakta som inte styrks kan tämligen enkelt plockas bort av någon som ifrågasätter materialet. När konflikter uppstår om artiklars innehåll, har den som inte styrker sina fakta svårt att få gehör.
- Om en artikel inte bygger på fakta som går att bekräfta, är det svårt -- eller omöjligt -- för att andra att utveckla artikeln.