Fattigdom
Wikipedia
Gränsen för fattigdom är enligt FN den inkomstnivå som kan anses som minimum för att försörja en familj med mat, bostad, kläder, medicinska behov o.s.v.
I den politiska debatten i rikare länder är definitionen av fattigdom oftast bredare och omfattar de hushåll vars inkomst inte tillåter större sparande, och inte har särskilt mycket pengar till exempel tv-innehav, tandvård och liknande, utan måste ansöka om försörjningsstöd för sådant. I till exempel Sverige talar man, i de fall ordet används, ofta om de som får socialbidrag som "fattiga".
En vanlig indelning av fattigdom är i "absolut fattigdom" och "relativ fattigdom". Absolut fattigdom definieras vanligen som en dagsinkomst understigande en eller ibland två amerikanska dollar medan relativa fattigdom ser till skillnaderna mellan olika grupper eller individer i ett samhälle. Det relativa fattigdomsbegreppet är ofta fruktbart eftersom det bättre speglar individen upplevelse av sin fattigdom. Man kan med det begreppet exempelvis säga att delar av en befolkning blir relativt sett fattigare trots att deras absoluta fattigdom minskar om skillnaden mellan inkomstgrupper i ett samhälle ökar.
I religiösa sammanhang pratar man även om fattigdomslöfte, som munkar och nunnor avger när de går i kloster. Det innebär ett avståndstagande från personligt ägande, dvs alla ägodelar i klostret tillhör kommuniteten, inte individen.
[redigera] Se även
