Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Boxning - Wikipedia, den fria encyklopedin

Boxning

Wikipedia

Boxningsmatch.
Boxningsmatch.

Boxning är en sport där två tävlade söker träffa varandra med slag.

Innehåll

[redigera] Regler

Boxningens regler baseras på de så kallade Queensberryreglerna.

[redigera] Poängräkning

En match vinns

  1. på poäng, utdelade av mellan tre och fem domare.
  2. knock out, där den ene tävlande slås till marken, och inte förmår resa sig.
  3. på teknisk knock out, där ringdomaren stoppar matchen på grund av att den ene tävlande inte längre förmår försvara sig, eller beroende på risk för bestående skada på någon av de tävlande.
  4. på uppgivet, någon av seconderna kastar in handduken.

[redigera] Viktklasser

Boxare delas in i viktklasser beroende på boxarens vikt, så en mindre boxare inte behöver möta en större opponent.

[redigera] Teknisk knock-out

Domaren bryter matchen utan att ha räknat till tio, vilket kan bero på skada eller liknande, att boxaren kan inte försvara sig, domaren bedömer att han måste bryta för att undvika skada hos den underlägsne, teknisk överlägsenhet.

[redigera] Amatör- och proffsboxning

I många sammanhang är proffsboxning inte tillåten, bland annat i Olympiska spelen och i Sverige. Sveriges enda världmästare i tungviktsboxning är Ingemar Johansson. Han tog titeln från Floyd Patterson 1959. I amatörboxning sammanhang var den senaste stora svenska framgången George Scotts silvermedalj vid Olympiska sommarspelen 1988 i Söul i Sydkorea. Sverige har i början av 2000-talet varit en framstående nation i boxning på damsidan.

[redigera] Historik

Boxningen torde vara en av de allra äldsta sporterna. Boxning i olika former går att spåra tusentals år tillbaka i tiden och boxning var en självklar del i de antika Olympiska spelen. Den "moderna" boxningen föddes när de s.k Quensburry reglerna utformades år 1867. Reglerna har justerats i vissa avseenden sedan dess (t.ex boxning med handskar) men är i stora drag densamma i nutid.

Boxning med handskar introducerades i slutet av 1800-talet. På den tiden varade matcherna i stort sett tills ena boxaren knockades eller gav upp. 15-ronders matcher i mästerskapsmatcher för proffs infördes i slutet av 20-talet. Sedan slutet av 1980-talet är 12 ronder maximala antalet ronder som en match varar.

Från slutet av 60-talet och fram till nutid har organisationen av den proffesionella boxningen blivit alltmer kaotisk på internationell nivå med ett ständigt antal ökande sinsemellan konkurrerande boxningsförbund. Vid sidan av de tre stora förbunden -WBC , WBA och IBF finns ytterligare ett antal mindre förbund. Detta har försvårat att avgöra vem som är den "riktige" världsmästen i respektive viktklass. Även antalet viktklasser har ökat från 8 st på 1950-talet till hela 17 st i nutid.

Boxningsbibeln The Ring Magazine rälnar oftast bara WBC,WBA och IBF-titlarna som "riktiga" VM-titlar. The Ring brukar också utse den bäste mästaren av dessa i resp viktklass och den boxaren brukar allmänt accepteras som den "riktige" världsmästaren av boxningsvänner.

På amatörnivå är organisationen mycket bättre med endast ett förbund på global nivå. Antalet viktklasser för amatörer är 12 och amatörboxninhgen har fortfarande en självklar plats i OS. Amatörboxarna boxas alltid med huvudskydd och aldrig med bar överkropp.

På senare år har även damboxning blivit allt populärare. Till skillnad från de profesionella herrarna boxas damerna inte i bar överkropp och varje rond är 2 istället för 3 minuter.

[redigera] VM i proffessionell Tungviksboxning

Tungviksboxningen har alltid tilldragit sig störst intresse och (med enstaka undantag) alltid omsatt överlägset mest pengar. Följaktligen tillhör de främsta tungviktsboxarna genom tiderna de mest kända boxningsmästarna bland genene man.

Den första VM-matchen i tungvikt med handskar gick 7 september 1892 mellan John L Sullivan och Jim Corbett. Utmanaren Corbett vann i 21-a ronden. 1959 blev Ingemar Johansson den förste och hitills ende svensk som blivit världsmästare i tungvikt.

Pga av de konkurrende förbunden har det liksom i alla andra viktklasser från slutet av 60-talet blivit allt svårere att avgöra vem som är den riktige mästaren. Tidvis har titeln varit enad men från slutet av 70-talet har det blivit allt ovanligare. Floyd Patterson blev 1960 den förste som lyckades återerövra tungviktstiteln. 1978 blev Muhammad Ali den förste som lycades återta titeln en andra gång. När Vitali Klitchko från Ukraina vann den vakanta VM-titeln efter Lennox Lewis blev han den första "riktige" vite världsmästaren sedan Ingemar Johansson.

[redigera] Olika rekord i VM i tungvikt

  • Joe Louis innehade tungviktstiteln nästan 12 år 1937-49 vilket är rekord oavsett viktklass. Han innehar även rekordet i antal titelförsvar, 25 st.
  • Den kortaste tiden som något innehaft en VM-titel (oavsett viktklass) är Leon Spinks som var WBC-mästare i endast 31 dagar 1978 efter att han besegrat Muhammad Ali. WBC fråntog honom titeln pga att han vägrade möta Ken Norton.
  • Mike Tyson är den yngste som erövrat en VM-titel. Han var 20 år och 5 månader när han 1986 erövvrade WBC-titeln från Trevor Berbick. Den yngste "universellt" erkände mästaren är Floyd Patterson som var 21 år när han 1956 vann den vakanta titeln efter Rocky Marciano.
  • Den äldste som blivit mästare är George Foreman som var 45 år när han 1994 besegrade Michael Moorer. Foreman är ockse den äldste boxaren som erövrat en VM-titel, oavsett viktklass.
  • Rocky Marciano, Gene Tunney, Vitali Klitchko och Lennox Lewis är de enda som slutgiltigt dragit sig tillbaka som den riktige mästaren. Marciano är den ende som aldrig förlotade en match: 49-0 i matcher.
  • Största publiken noterades 1926 mellan Jack Dempsey och Gene Tunney - 120 000 åskådare såg matchen som Tunney vann på poäng. Rekordet innemhus är 63 000 15 september 1978 i returmatchen mellan Leon Spinks och Muhammad Ali. Ali vann på poäng och återtog därmed WBA-versionen och den "riktiga" VN-titeln för andra gången.
  • Den lägsta publiksiffran, 2451 åskådare noterades 1965 mellan Muhammad Ali och Sonny Liston. Ali vann på K.O i rond 1.

Övrigt

  • Michael Spinks blev 1985 den förste som blev världsmästare i både Lätt tungvikt och tungvikt. Det var första gången två bröder blev tungviktsmästare. Strebror Leon Spinks innehade som nämnts titeln 1978.
  • Jack Johnson (mästare 1908-15) var den förste svarte världsmästaren.
  • Bob Fitzimmons (Storbritannien) och mästare 1897-99 var den förste icke-amerikanen som blev mästare.

Källor

  • Guiness rekordbok
  • Engelska Wikipedia


Lista - Världsmästarna i tungviktsboxning 1892-nutid

[redigera] Några kända boxare


Anm T.ex Sugar Ray Leonard Roberto Duran, Thomas Hearns och J.C Chavez har erövrat VM-titlar i flera olika viktklasser, Leonard i hela fem viktklasser.

[redigera] Se vidare

Paolo Roberto, medioker proffsboxare, men en debattlysten tv-profil. Känd för att på 80-talet varit kungen av kungsan. BK Avance

[redigera] Externa länkar

Boxning är en hård sport med hård träning.


Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../b/o/x/Boxning.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu