Marxism
Wikipedia
Marxism är beteckningen på en tankeskola i den politiska idéhistorien som fick stor anslutning i främst intellektuella och akademiska kretsar och hade sin storhetstid under perioden ca 1880-1975. Det är en samling tankeriktningar som baserar sig på Karl Marx verk och teorier och olika uttolkningar av dessa. Vissa använder ibland begreppet ideologi för att beteckna marxismen, själv kritiserade dock Marx ideologier och menade att de stod i motsättning till den dialektiska materialismen. Andra har sett marxismen som en religion, där de olika trosriktningarna (maoister, trotskister, stalinister, kommunister m fl) kan ses som olika sekter. I de stater där marxismen införts har också en religiöst präglad personkult varit framträdande, där stora idealiserade porträtt och statyer av Marx och Lenin dominerat den offentliga miljön.
Karl Marx och Friedrich Engels utvecklade en teori som de kallade den vetenskapliga socialismen. 1848 publicerade de det "Kommunistiska manifestet". Marxismen säger att det är de ekonomiska förhållandena som ligger till grund för utvecklingen av andra aspekter i människans individuella och samhälleliga liv (bas och överbyggnad) och att det är detta som i den marxistiska litteraturen kallas för produktionsförhållandena. Lönearbetet och konflikten kring detta utgör centrala begrepp, liksom motsättningen mellan arbete och kapital. Marx ansåg att denna klasskamp skulle sluta med att samhällsklasserna upplöstes.
Innan dess skulle enligt Marx kapitalismen utveckas i en allt starkare monpolistisk riktning, samtidigt som arbetslönerna skulle sjunka. Detta skulle så småningom leda till en revolutionär situation.
Kritiker har hävdat att detta aldrig inträffade. T ex Joseph Schumpeter menade att kapitalismen genom olika uppfinningar och enskilda entreprenörer i varje land blev alltmer diversifierad, även om stora företag också vuxit fram men sedan också försvagats. Kritiken har också framhållit att arbetslönerna i de kapitalistiska ekonomierna har stigit många hundra gånger om sedan mitten av 1800-talet.
En viktig skiljelinje bland dem som inspirerats av Marx gick mellan de reformistiska och de revolutionära grenarna. De förra blev socialdemokrater och accepterade lagligt styre och demokrati, de senare kommunister som förordade våld och diktatur för att driva igenom sin ideologi.
Vissa företrädare för marxismen har hävdat att Lenins verk och teorier var en vidareutveckling av marxismen och kallade den för leninism. Josef Stalin myntade en teori som han kallade marxism-leninism. Lenin själv grundade Sovjetunionen genom en blodig statskupp i oktober 1917.
Länder med regimer som anser sig följa marxismen idag är bl.a. Nordkorea och Kuba. Vietnam och Kina har infört så stora inslag av privatägd kapitalism, att de inte längre kan betecknas som rent kommunistiska stater, ännu mindre marxistiska.
[redigera] Litteratur
- Elster, Jon, 1985 "Making sense of Marx".
- Ljungdahl, Arnold, 1967 "Marxismens världsbild"
- Schmidt, Werner, 1997 "...då är jag inte marxist"
- Kautsky, John H., 2001 "Marxism and Leninsm : Different ideologies"
