Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Aikido - Wikipedia, den fria encyklopedin

Aikido

Wikipedia

För andra betydelser, se Aikido (olika betydelser).

Aikido är en så kallad budoart det vill säga en japansk kampkonst, grundad av Morihei Ueshiba i mitten av 1900-talet. Aikido är utvecklad framför allt ur jujutsu-arten Daito Ryu och svärdskonst.

[redigera] Allmänt

Frank Dauvé gör teknik. Greppet om den andres handrygg kallas nikkyo, men används av en del stilar ibland även till den allra första grundtekniken ikkyo.
Frank Dauvé gör teknik. Greppet om den andres handrygg kallas nikkyo, men används av en del stilar ibland även till den allra första grundtekniken ikkyo.

Ordet aikido skrivs på japanska med tre tecken (合気道) och kan översättas: "den harmoniska kraftens väg", "vägen till harmoni med livskraften" eller "vägen till harmonisk anda". Aikidons teknik är baserad på cirkulära rörelser som delvis kommer från svärdskonst, och på att aldrig konfrontera den anfallande kraften. Man strävar efter att aldrig möta kraft med kraft, utan att leda iväg den åt ett annat håll. Därför spelar storlek och fysisk styrka liten roll i aikido.

Teknikerna är framförallt kast- och grepptekniker, samt vapentekniker med bokken (träsvärd) och jo (stav). I en del klubbar och inriktningar tränar man lika mycket med vapen som utan, i andra är nästan all träning tomhänt. Även tekniker mot tanto eller tanken (dolk eller kniv, vid träning används en atrapp av trä) är vanlig. Större delen av träningen utförs parvis, där man turas om att göra teknikerna på varandra.

Många börjar träna aikido för att lära sig självförsvar, men få blir kvar särskilt många år av den anledningen; det går mycket fortare att lära sig sparka och slå, än att utföra aikidotekniker. Trots att aikido i många avseenden tränas som en självförsvarskonst, talar man inte om motståndare utan om partner. De flesta grenar av aikido har inga tävlingar, och man talar gärna om att utvecklas genom samarbete i stället för genom konkurrens. Dock tävlas det i mindre utsträckning i Tomiki akido och i ki-aikido. Tomiki tävlar i randori med tanto och i ki-aikido tävlas det ibland i taigi.

Liksom i de flesta japanska budoarterna har man graderingar. Detta är ett sätt att manifestera sin utveckling genom ett prov (gradering) som belönas med examen (grad). Svartbältesgraderna kallas dangrader, och graderna under detta för kyugrader. I de flesta klubbar i Sverige bär man som kyugraderad vitt bälte ända fram till svartbältesgraderna. I Sverige är det vanligaste att man får börja bära hakama, vida svarta eller mörkblå kjolliknande byxor, vid tredje kyu vilket i grader räknat är ungefär halvägs till svart bälte, och räknat i tid mindre. I de flesta länder är normen att endast svartbältesgraderade bär hakama.

Kyu-grader räknas uppifrån och nedåt. Man börjar alltså med en kyu-grad med hög siffra (ofta sjätte kyu), medan första kyu är den högsta kyugraden. Dan-grader (svartbältesgrader) räknas däremot uppåt; 1:a dan, 2:a dan och så vidare. Detta system är detsamma i de flesta budoarter.

Svensk aikidos obestridlige senior Jan Hermansson var den förste svensk som erhöll sjätte dan Aikikai. Idag har han sällskap av en handfull till, däribland Ulf Evenås, Roland Hultberg, Stefan Stenudd, och Urban Aldenklint. Ulf Evenås innehar även 7:e dan i Iwama Ryu aikido och var utnämnd till shihan i denna stil, som upphörde som administrativ enhet i och med den japanske läraren Morihiro Saitos död. Evenås är representant i ett nätverk för traditionell aikido i Skandinavien - Takemusu Aikido Scandinavia.

[redigera] Stilar/organisationer

Inom hela budon använder man ofta ordet stil, och syftar mera på organisation än tekniskt utförande. Så även inom aikidon.

Aikikai är den största och äldsta aikidoorganisationen, internationellt såväl som i Sverige. Stiftelsen Aikikais överhuvud är aikidons skapare Morihei Ueshibas sonson Moriteru Ueshiba, och i Aikikai återfinns alla aikidolärare som inte valt att lämna organisationen. Aikido inom Aikikai kan därför se ganska olika ut. De större inriktningarna inom svenska Aikikai är

  • den gren som följer den framlidne Morihiro Saitos syn på aikido. Tidigare hade denna gren en egen organisation, Iwama Ryu, med ett eget graderingssystem. Internationellt kallas grenen ofta Iwama Style, varav en del tidigare ingick i Iwama Ryu men de flesta hela tiden härbärgerats inom Aikikai. Den mest framstående av lärarna inom denna gren är Ulf Evenås i Göteborgs aikidoklubb. Morihiro Saitos son har brutit med Aikikai och skapat en egen organisation, Iwama shin shin aiki shurenkai
  • eleverna till Shoji Nishio som idag gärna kallar sin aikido för Nishio aikido. En del av de och som samlats i en eget nätverk, Hokuo Aikido, men det finns även starka Nishio-influenser i klubbar som inte ingår i detta nätverk.
  • en mindre grupp klubbar har fransmannen Christian Tissier och den japanske Seishiro Endo som huvudsaklige lärare; dessa två har det gemensamt att de kan betraktas som elever till framlidne Seigo Yamaguchi
  • några klubbar har starkare eller svagare band till Yasuo Kobayashi, vilka främst upprätthålls via klubben Iyasaka i Stockholm.
  • många svenska klubbar har inte starka band till någon särskild lärare, utan tar inspiration från olika håll.

Ki-aikido (egentligen Shin Shin Toitsu Aikido) är den andra organisationen som i Sverige har någorlunda omfattning. Aikidon inom organisationen är väl sammanhållen tekniskt sett, och är alltså en stil även i den bemärkelsen.

Tomita Academy är en mindre organisation som omfattar de utövare som är knutna till den i Stockholm bosatte läraren Takeji Tomita. Tomita var elev till Morihiro Saito, innan de 1992 kom överens om att avsluta sitt samarbete. Rent tekniskt ligger Tomita Academy närmast Iwama-grenen inom Aikikai.

Tomiki aikido (Shodokan aikido) och Yoshinkan är två internationellt sett stora stilar som ännu inte finns i Sverige.

I Sverige organiseras aikidon genom Svenska Budo- och Kampsportsförbundets aikidosektion.

[redigera] Externa länkar


Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../a/i/k/Aikido.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com