1906

Wikipedia

[redigera] Händelser

• 31 januari - En jordbävning med styrkan 8,8 drabbar Colombia och Ecuador. Ca 1 000 omkommer.
• 7 mars - Finland blir den första nationen i Europa som inför rösträtt för kvinnor.
• 10 mars - En gruvolycka i Courrières i norra Frankrike kräver 1 099 dödsoffer.
• 13 mars - Arbetsgivaren stänger Mackmyra sulfitfabrik i Gävle och vräker arbetarna från bostäderna på grund av att de bildat en fackförening. Efter ett halvår medges förhandlingsrätt.
• 15 mars - Rolls-Royce Ltd inregistreras.
• 16 mars - En jordbävning med styrkan 7,1 drabbar Taiwan. Ca 1 300 omkommer.
• 23 mars - Den svenska Högern enas om ett rösträttsförslag med allmän rösträtt för män med vissa begränsningar och proportionella val till hela riksdagen.
• 1 april - Den första AGA-fyren tänds i Halmstad.
• 7 april
  • En svensk stavningsreform genomförs, varvid gammalstavningen försvinner från skolor och offentliga handlingar. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) skall ligga till grund för språket.
  • Vulkanen Vesuvius har ett utbrott, som orsakar skador i Neapel.
• 18 april - En jordbävning vid San Andreasförkastningen i Kalifornien, USA med den beräknade styrkan av 7,8 på Richterskalan drabbar San Francisco varvid omfattande skador uppstår. Ca 3 000 människor omkommer vid skalvet och därav förorsakade bränder. Materiella skador till ett värde av ca 400 miljoner USD uppkommer.
• 23 april - Landsflyktiga ryska socialdemokrater, däribland Vladimir Lenin och Josef Stalin, inleder en kongress i Stockholms Folkets hus.
• 28 april - Norrländska förbudslagen, som begränsar företags möjligheter att förvärva skog i Norrland, antas av den svenska riksdagen.
• 6 maj - Tsar Nikolaj II av Ryssland inför Duman, ett parlament med (efter fria val) utsedd folkrepresentation.
• 8 maj - Den ryska kongressen i Stockholm avslutas.
• 14 maj - Den svenska riksdagen förkastar högerns rösträttsförslag.
• 19 maj - De svenska Staafflagarna, som innebär skärpta straff för uppvigling, förbud för militär att delta i vissa möten samt ökad censur av antimilitaristiska skrifter, införs.
• 29 maj - Karl Staaff avgår som svensk statsminister och efterträds av Arvid Lindman.
• 17 juni - Förstaden Åvik i Hudiksvall brinner ner, varvid 2.000 personer blir hemlösa.
• 3 juli - Herrar och damer badar tillsammans i Mölle vilket blir skandal.
• 12 juli - Den fransk-judiske kaptenen Alfred Dreyfus blir rentvådd, efter att 1894 på förfalskade dokument dömts för förräderi till deportation på livstid till Djävulsön.
• 22 juli - Tsar Nikolaj II av Ryssland upplöser Duman efter att denna vid sitt andra möte ville genomföra ytterligare sociala reformer.
• 6 augusti - LO-kongressen accepterar arbetsgivarens rätt att "leda och fördela arbetet".
• 16 augusti - En kraftig jordbävning - ca 8,5 på Richterskalan - drabbar den chilenska kusten och förorsakar enligt uppgift ca 20 000 dödsoffer.
• 12 september - Dansken Jacob Ellehammer genomför den första flygningen i Norden (42 meter).
• 18 september - En tyfon förorsakar en tsunami, som träffar Hong Kong varvid ca 10 000 människor omkommer.
• 4 oktober - Sveriges första fattigvårdskongress öppnas i Stockholm.
• 6 oktober - Kuba invaderas av amerikanska trupper efter vädjan av kubanske ledaren Tomas Estrada Palama för att stävja den revolt som brutit ut på ön. Amerikanarna upprättar en ny provisorisk regering.
• 23 oktober - Den brasilianske flygpionjären Alberto Santos Dumont genomför den första officiellt kontrollerade flygningen med ett motorflygplan i Europa. Planet gjorde 200 m på 21 sekunder i Bagatelle, en förort till Paris.
• 5 november - Brunnsviks folkhögskola, arbetarrörelsens första, öppnas utanför Ludvika. En av initiativtagarna är Karl-Erik Forsslund, redaktionssekreterare på Strix.
• 11 november - Sundsvall får sin andra biograf, Kinematografen Svea, som skall komma att bli stadens mest klassiska biograf.
• 15 november - Första delen av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige utkommer.
• 6 december - Oscarsteatern i Stockholm invigs.
• 24 december - Reginald Fessenden gör den första radiosändningen: poesiläsning, violinsolo och ett tal.
• December - LO och SAF sluter Decemberkompromissen. Arbetarnas rätt att organisera sig erkänns, men arbetsgivarna får fritt anställa och avskeda samt leda arbetet.
• Folkparkernas riksorganisation bildas.
• Den vänstersocialdemokratiska, senare kommunistiska, morgontidningen Norrskensflamman grundas i Luleå.
• Den socialdemokratiska svenska riksdagsgruppen konstituteras.
• Nationella framstegspartiet bildas genom samgående mellan stadshögern och bonderepresentanter, som är missnöjda med det svenska Lantmannapartiet.
• En svensk lag som beskär tryckfrihetsfångars rättigheter införs.
• Den svenska regeringen ger understöd till sjöfartsnäringen.
• Folkundervisningskommittén tillsätts och börjar reformera den svenska skolan. Minimilönerna för manliga och kvinnliga lärare blir olika.
• Bok- och tidskriftsförlaget Åhlén & Åkerlunds förlag grundas i Göteborg av Johan Petter Åhlén och Erik Åkerlund.
• Energiföretaget Sydsvenska Kraft AB (nuvarande Sydkraft) grundas i Malmö.
• Sven Wingqvist uppfinner det sfäriska kullagret.
• BCG-vaccinationen utvecklas (BCG=Bacilli-Calmette-Guerin).

[redigera] Födda

• 6 januari - Barbara Worth, amerikansk skådespelerska.
• 10 januari - Werner Fuetterer, tysk skådespelare.
• 11 januari - Albert Hofmann, schweizisk kemist.
• 14 januari - William Bendix, amerikansk skådespelare.
• 15 januari - Aristoteles Onassis, grekisk skeppsredare.
• 16 januari - Diana Wynyard, brittisk skådespelerska.
• 19 januari
  • Sven Romanus, svensk (opolitisk) justitieminister 1976-1979, ordförande i Högsta Domstolen 1969-1973.
  • Lilian Harvey, brittiskfödd tysk skådespelerska.
• 30 januari
  • Per Gundmann, dansk skådespelare.
  • Greta Nissen, norsk skådespelerska.
• 4 februari
  • Dietrich Bonhoeffer, tysk luthersk teolog, motståndskämpe.
  • Clyde Tombaugh, amerikansk astronom, Plutos upptäckare.
• 5 februari - John Carradine, amerikansk skådespelare.
• 17 februari - Mary Brian, amerikansk skådespelare.
• 19 februari - Lon Chaney Jr., amerikansk skådespelare.
• 28 februari
  • Chester Carlson, amerikansk fysiker, uppfinnare av xerografin, det vill säga fotokopiatorn.
  • Bugsy Siegel, amerikansk gangster.
• 3 mars - Artur Lundkvist, författare och litteraturkritiker, ledamot av Svenska Akademien 1968.
• 6 mars - Lou Costello, amerikansk skådespelare och komiker.
• 8 mars - Victor Hasselblad, svensk industriledare, kamerakonstruktör och fotograf.
• 14 mars - Nils Ericson, svensk skådespelare och sångare.
• 19 mars - Adolf Eichmann tysk SS-officer.
• 21 mars - John D Rockefeller III, amerikansk miljardär, filantrop.
• 23 mars - Gunnar Johansson, svensk kapellmästare, kompositör, musikpedagog och musikdirektör.
• 31 mars - Shinichiro Tomonaga, japansk fysiker, nobelpristagare.
• 9 april
  • Antal Dorati, ungersk dirigent.
  • Hugh Gaitskell, brittiska politiker, finansminister 1950.
• 13 april
  • Samuel Beckett, irländsk-fransk författare, nobelpristagare.
  • Gabriel Ramanantsoa, Madagaskars president 1972-1975.
• 14 april - Feisal I, saudisk kung 1964-1975, mördad.
• 22 april
  • Prins Gustaf Adolf, svensk arvprins.
  • Eddie Albert, amerikansk skådespelare.
• 23 april - Anders Frostenson, svensk präst och psalmförfattare.
• 28 april - Kurt Gödel, österrikisk logiker och matematiker.
• 3 maj - Mary Astor, amerikansk skådespelare.
• 8 maj
  • Åke Askner, svensk skådespelare.
  • Roberto Rossellini, italiensk regissör.
• 28 maj - Aase Ziegler, dansk skådespelare och sångare.
• 31 maj - Holger Höglund, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 3 juni - Joséphine Baker, amerikansk-fransk dansös, sångerska och komedienne.
• 9 juni - Emy Hagman, svensk skådespelerska.
• 15 juni - Léon Degrelle, belgisk politiker, grundare och ledare för rexismen, en fascistisk rörelse.
• 19 juni
  • Ernst Boris Chain, brittisk forskare, nobelpristagare i medicin.
  • Walter Rauff, tysk SS-officer.
• 20 juni - Catherine Cookson, brittisk författare.
• 21 juni - Karin Kavli, svensk skådespelerska och teaterchef.
• 22 juni
  • Billy Wilder, polsk-amerikansk filmregissör och producent.
  • Anne Morrow Lindbergh, maka till Charles Lindbergh.
• 24 juni - Eskil Eckert-Lundin, svensk kapellmästare, kompositör, arrangör av filmmusik, impressario och musikadministratör.
• 25 juni - Lisskulla Jobs, svensk skådespelerska.
• 26 juni - Edward Akufo-Addo, president i Ghana 1970-1972.
• 28 juni - Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 30 juni - Karin Ygberg, svensk operettsångerska.
• 1 juli - Estée Lauder, fransk kosmetikskapare.
• 2 juli - Hans Bethe, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 3 juli - George Sanders, rysk-amerikansk skådespelare.
• 7 juli - Satchel Paige, amerikansk basebollspelare.
• 15 juli - Arne Hedenö, svensk operettsångare och skådespelare.
• 27 juli - Maria del Pilar Izquierdo, helgon.
• 28 juli - Carl-Johan Unger, svensk skådespelare.
• 1 augusti - Sören Aspelin, svensk skådespelare, revyartist, kompositör, musiker (piano) och teaterchef.
• 3 augusti - Torsten Henrikson, göteborsk politiker.
• 4 augusti - Harry Persson, svensk skådespelare och sångare.
• 5 augusti
  • Joan Hickson, brittisk skådespelare, känd som Miss Marple.
  • John Huston, amerikansk filmregissör.
  • Ettore Majorana, italiensk fysiker.
• 9 augusti - Lilly Berggren, svensk skådespelare.
• 15 augusti - Clayton Rawson, amerikansk deckarförfattare och illusionist.
• 21 augusti - Friz Freleng, amerikansk animatör av skämtfilmer.
• 22 augusti
  • Stina Seelig, svensk skådespelerska.
  • Stig Wennerström, svensk överste, spion och landsförrädare.
• 27 augusti
  • Signhild Björkman, svensk skådespelare.
  • Ed Gein, amerikansk seriemördare.
• 30 augusti - Joan Blondell, amerikansk skådespelerska.
• 4 september - Max Delbrück, tysk-amerikansk biolog, nobelpristagare.
• 5 september - Kate Thunman, svensk skådespelare.
• 6 september - Luis Federico Leloir, argentinsk biokemist, nobelpristagare.
• 14 september - Tord Stål, svensk skådespelare.
• 19 september - Olle Ekbladh, svensk skådespelare.
• 22 september - Ilse Koch, tysk koncentrationslägervakt, krigsförbrytare.
• 25 september - Dmitrij Sjostakovitj, rysk tonsättare.
• 6 oktober - Janet Gaynor, amerikansk skådespelare.
• 9 oktober - Leopold Senghor, president i Senegal 1960-1980.
• 10 oktober - Yngve Westerberg, svensk kompositör.
• 26 oktober - Primo Carnera, tungviktsmästare i boxning.
• 30 oktober
  • Giuseppe Farina, italiensk racerförare, den förste världsmästaren i F-1.
  • Hermann Fegelein, tysk SS-officer; SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant.
• 3 november - Prithviraj Kapoor, indisk skådespelare.
• 6 november - Gus Dahlström, svensk skådespelare och musiker.
• 10 november - Josef Kramer, tysk SS-officer, koncentrationslägerskommendant.
• 14 november - Andrei Abrikosov, sovjetisk skådespelare.
• 15 november
  • Curtis LeMay, amerikansk flygvapengeneral under andra världskriget.
  • Sven Löfgren, svensk rekvisitör och skådespelare.
• 18 november - Klaus Mann, tysk författare.
• 27 november - Olle Florin, svensk skådespelare.
• 2 december - Franz Reichleitner, tysk SS-officer, kommendant i Sobibór.
• 5 december - Otto Preminger, österrikisk-amerikansk filmregissör.
• 9 december - Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.
• 19 december - Leonid Brezjnev, Sovjetunionens ledare 1964-1982.
• 23 december - Gunnar Sträng, svenskt statsråd.
• 25 december
  • Hilding Bladh, svensk filmfotograf.
  • Ernst Ruska, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 30 december - Carol Reed, amerikansk regissör, Tredje Mannen.

[redigera] Avlidna

• 29 januari - Kristian IX, kung av Danmark 1863-1906.
• 19 april - Pierre Curie, fransk fysiker, nobelpristagare.
• 23 maj - Henrik Ibsen, norsk författare.
• 5 juni - Eduard von Hartmann, tysk filosof.
• 5 september - Ludwig Boltzmann, österrikisk fysiker, död genom självmord.
• 22 september - Oscar Levertin, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.
• 23 september - August Bondeson, svensk läkare och författare.
• 23 oktober - Paul Cézanne, fransk målare, en av det moderna måleriets stora förnyare.
• 22 november - Ernst Josephson, svensk målare.
• 28 november - Oskar Andersson, svensk skämt- och serietecknare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - J J Thomson, Storbritannien
• Kemi - Henri Moissan, Frankrike
• Medicin
  • Camillo Golgi, Italien
  • Santiago Ramón y Cajal, Spanien
• Litteratur - Giosuè Carducci, Italien
• Fred - Theodore Roosevelt, USA