Ernst Josephson

Wikipedia

Ernst Josephson, född 16 april 1851 i Stockholm, död 22 november 1906 i Stockholm, var en svensk konstnär, målare och poet.

Ernst Josephson föddes 1851 i Stockholm i ett judiskt borgarhem som son till Semmy Josephson. Vid 16 års ålder började han på Konstakademien, där han studerade 1869-76. Därefter följde studier i bl.a. Paris och Nederländerna. Redan som tjugoåring deklarerade han: Jag ska bli Sveriges Rembrandt eller dö. Han nådde också framgångar som konstnär och fick 1876 en kunglig medalj för målningen Sten Sture d.ä. befriar drottning Kristina av Danmark ur Vadstena klosterfängelse.

Strömkarlen eller Näcken.

Privat gick det dock inte lika bra och han råkade ut för en rad personliga tragedier. Han drabbades redan i unga år av syfilis. Kärlekslivet blir olyckligt och kanske värst av allt: hans mästerverk Strömkarlen refuseras av Nationalmuseum. Det köps av en förargad prins Eugen, målarprinsen, som inte bara själv var konstnär, utan också hjälpte många samtida konstnärer ekonomiskt genom att köpa in deras verk till sitt hem på Valdemarsudde. Prinsen lät Strömkarlen få en fast placering och den har sedan dess aldrig lämnat Valdemarsudde.

Sommaren 1888 är Josephson utblottad och har gjort slut på färger och dukar. På ön Bréhat i Bretagne ägnar han sig åt spiritism och hemsöks av religiösa vanföreställningar, där han tror sig vara Gud och Kristus. Några månader senare tas han in på hospitalet, numera Ulleråkers sjukhus, i Uppsala, där han vistas några månader. Diagnosen var paranoia, vilket idag motsvarar schizofreni. Så småningom flyttar han till Stockholm där två damer vårdade honom till hans död 1906.

Under spiritistisk trans skapar Josephson visionära dikter och tavlor undertecknade med avlidna konstnärers namn. Bland verken finns lyriska och innerliga linjeteckningar och målningar, som föreställer själfulla varelser med sorgsna ögon. Några av Josephsons viktigaste verk till exempel Gåslisa, liksom diktsamlingarna Svarta rosor (1888) och Gula rosor (1896) tillkom under sjukdomstiden. På 1890-talet får Ernst Josephson upprättelse som konstnär. Ett par decennier senare sker ett genombrott för den moderna synen på Josephsons sjukdomskonst, som liksom Carl Fredrik Hills har inspirerat många konstnärer inom modernismen. Som frisk blev Josephson känd för sina mästerliga oljeporträtt. Sjukdomskonsten domineras av historiska motiv och bilder från sagor och myter.