Stig Wennerström

Wikipedia

För seglaren med detta namn, se Stig Wennerström (seglare)

Stig Erik Constans Wennerström, född 22 augusti 1906 i Adolf Fredriks församling, Stockholm, död 22 mars 2006 i Enebyberg, Danderyd, Stockholms län, var en svensk överste i flygvapnet som var spion för Sovjetunionen mellan ca 1948 och 1963, dömd för landsförräderi 1964.

[redigera] Militär karriär och spioneri

Stig Wennerström föddes i Stockholm som son till major Gustaf Wennerström och Ester Berggren. Han blev fänrik i flottan 1929, och genomgick därefter flygutbildning. 1936 blev han löjtnant i flygvärnet, 1939 kapten, 1944 major, 1946 överstelöjtnant och 1951 överste. Han var arvprins Gustaf Adolfs adjutant 1938-47. Han var även verksam som lärare vid Flygkrigshögskolan och Kungliga Sjökrigsskolan. ^[1] År 1946 utgavs en bok som han skrivit som rönte popularitet: "Röda vingar : det ryska flyget från tsartid till nutid". Från 1957 fram till gripandet 1963 var han sektionschef vid försvarets kommandoexpedition.

Under andra världskriget var Wennerström flygattaché med sin tjänst förlagd i Moskva 1940-41. Han tjänstgjorde åter som attaché i den sovjetiska huvudstaden efter kriget, 1949-52, samt även i Washington 1952-57. Detta gjorde honom självklart mycket användbar för den sovjetiska militära underrättelsetjänsten GRU, till vilken han rekryterades runt 1948. Under sin "spionkarriär" lämnade han bl.a. ut så gott som hela det svenska försvarsupplägget till ryssarna under 1950-talet. Dessutom lämnades stora delar av Draken-projektet ut till Sovjetunionen.

Enligt vissa uppgifter fanns det två högt uppsatta svenska spioner för GRU under 1950-talet. Den ene hade kodnamnet Örnen: det var Wennerström. Den andres kodnamn var Getingen. Den senares verkliga identitet har aldrig riktigt blivit klarlagd.

[redigera] Avslöjandet

Säpochefen P.G. Vinge har gett en utförlig beskrivning av fallet Wennerström i memoarerna Säpochef 1962-70. Redan 1943 misstänkte den svenska säkerhetstjänsten att Wennerström arbetade för Tysklands räkning och 1947 fanns det indikationer på att han hade ingående kontakter med Sovjetunionen men några påtagliga bevis saknades. Senare har det fastslagits att han verkligen tillhandahöll Nazityskland uppgifter innan de invaderade Sovjet.^[2] I slutet av 1950-talet intensifierades spaningarna mot Wennerström och hans hemhjälp Carin Rosén värvades som agent för Säpo. Under sin sista tid på fri fot var Wennerström expert i nedrustningsfrågor åt Alva Myrdal; enskilda statsråd var emellertid underrättade om misstankarna redan 1959 och fick noggranna redogörelser om spaningsarbetet.

I juni 1963 meddelade hemhjälpen att hon hittat några filmrullar gömda på hans vind. Filmerna visade sig innehålla hemliga handlingar och Wennerström greps några veckor senare, den 25 juni 1963. Efter en segdragen process med att få honom att erkänna, dömdes han till livstids straffarbete året därpå, men blev villkorligt frigiven 1974, efter beslut av regeringen Palme.

Efter frigivningen skrev Wennerström sina memoarer. Han har urskuldat sitt agerande med att han därigenom upprätthöll terrorbalansen och verkade för freden.^[3]

[redigera] Militär karriär

1929 - Fänrik i flottan
1933 - Löjtnant i flygvapnet
1939 - Kapten
1944 - Major
1946 - Överstelöjtnant
1951 - Överste
1948–1952 - Flygattaché vid den svenska ambassaden i Moskva
1952–1957 - Flygattaché vid den svenska ambassaden i Washington
1957–1961 - Arbete vid försvarets kommandoexpedition
1961-1962 - Arbete vid UD
1964 - Dömd för för grovt spioneri

[redigera] Referenser

^ Informationen i detta stycke kommer från Vem är det : Svensk biografisk handbok 1961, "Stig Wennerström", s. 1098, red. Ingeborg Burling, P.A. Norstedt & Söner förlag (Sthlm 1960)
^ Christopher Dobson och Ronald Payne, Spionernas Vem är det, s.332, Info Books AB Stockholm 1988
^ Christopher Dobson och Ronald Payne, s.334