1909

Wikipedia

1909 - MCMIX
År: 1906 - 1907 - 1908 1909 1910 - 1911 - 1912
Decennium: 1880-talet - 1890-talet 1900-talet 1910-talet - 1920-talet
Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1909
Epok: Tidigt 1900-tal 1905-1914	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: Arvid Lindman 1906-1911
Finland 1909
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II tsar 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: V. A. Boeckmann 1908-1909 Franz A. Seyn 1909-1917

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 1 januari - Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.
• 3 januari - Svenska scoutförbundet bildas av Ebbe Lieberath, två år efter att Robert Baden-Powell grundat rörelsen i Storbritannien.
• 16 januari - Ernest Henry Shackletons expedition finner magnetiska Sydpolen.
• 17 januari - Upptäcktsresanden Sven Hedin anländer till Stockholm efter fyra års vistelse i Tibet. Han får ett lysande mottagande av konung och folk.
• 19 januari - Träsnidaren Axel Petersson, Döderhultarn, får sitt genombrott på en utställning över svenska humorister.
• 10 februari - Rösträtten för män godkänns slutligen av den svenska riksdagen. Inkomststrecket på 800 kronor per år slopas men rösträttsåldern höjs från 21 till 24 år.
• 3 mars - Konstnärsgruppen De Unga, med bland andra Isaac Grünewald, framträder i en uppmärksammad konstutställning.
• 14 mars - Det svenska Riksförbundet mot osedlighet konstitueras.
• 31 mars - Serbien accepterar österrikisk kontroll över Bosnien-Hercegovina.
• 6 april - Den amerikanske polarforskaren Robert Peary blir den förste som når Nordpolen.
• 13 april - Den osmanske sultanen Abd ül-Hamid II avsätts efter att hans kontrarevolutionära försök misslyckats. En massaker på armenier i staden Adana är den utlösande faktorn som har fått osmanska regeringen att med överväldigande majoritet ta beslutet. Abd ül-Hamid efterträds av sin bror Mohammed Rechad Effendi som antar namnet Mehmet V.
• 18 april - Jeanne d'Arc blir helgonförklarad.
• 30 april - Den första Cortègen går igenom Göteborg.
• 13 maj - Det första cykelloppet Giro d'Italia startar.
• 26 maj - Den svenska Regeringsrätten inrättas för att minska regeringens arbetsbelastning och för att uppnå ökad rättssäkerhet.
• 4 juni - En konstindustriutställning öppnas i Stockholm.
• 13 juni - I Sverige införs förbud mot att sälja tobaksvaror på gatan på söndagar.
• 26 juni - Ryske tsaren Nikolaus II besöker Stockholm, varvid en svensk general blir nedskjuten av en ungsocialist, som tror, att det är en rysk officer.
• 6 juli - Trafik med järnvägsfärjor Trelleborg-Sassnitz öppnas. Nu kan man alltså åka järnväg direkt mellan Stockholm och Berlin.
• 8 juli - Den åttonde internationella tuberkuloskonferensen öppnas i Stockholm.
• 14 juli - SAF varslar 80.000 om lockout. LO svarar med varsel om allmän strejk.
• 25 juli - Fransmannen Louis Blériot blir, i ett egenkonstruerat flygplan, den förste som flyger över Engelska kanalen.
• 29 juli - På Gärdet i Stockholm genomför fransmannen Georges Legagneux (i hemlighet med endast några få invigda som vittnen) den första flygningen i Sverige.
• 2 augusti - Georges Legagneux genomför Sveriges första officiella flygning inför publik, med bland andra kung Gustaf V närvarande.
• 4 augusti - Storstrejk utbryter i Sverige. Landet är under månaden lamslaget innan en uppgörelse nås.
• 4 september - Då strejkkassorna börjar sina beslutar LO om återgång till arbetet, varmed storstrejken är över. Den är ett nederlag för LO, som förlorar hälften av sina medlemmar (186.226 1907 mot 79.926 1911).
• 9 september – Halleys komet avbildas för första gången fotografiskt.
• 15 september - Emilia Fogelklou från Simrishamn blir Sveriges första kvinnliga teologie kandidat.
• 1 oktober - Den första handelshögskolan öppnas i Stockholm.
• 9 oktober - Direktören John Hammar får vänstra tummen avsliten, när han öppnar ett paket, innehållande en brevbomb, konstruerad av ingenjören Martin Ekenberg.
• 11 oktober - Sveriges industriförbund bildas.
• 15 oktober - Stadsprivilegium för Tidaholm utfärdas, att börja gälla från och med 1 januari 1910.
• 26 oktober - Generalpresident Hirobumi Ito mördas av en koreansk nationalist. Mordet tas som en intäkt för japansk annektering av Korea.
• 23 oktober - Sverige tillerkänns Grisbådarna genom internationell skiljedom i tvisten med Norge, som får Sköttegrundet och ön Heja.
• 8 november - En inofficiell svensk folkomröstning om allmänt rusdrycksförbud uttrycker kraftigt stöd för ett sådant.
• 13 november - Järnbrukslockouten upphävs av SAF. Därmed tar den sista resten av storstrejken slut.
• Den svenska Vattenfallsstyrelsen bildas för att bygga ut vattenkraften.
• Sverige får sin första naturskyddslag och sina första nio nationalparker: Abisko, Garphyttan, Hamra, Pieljekaise, Sarek, Stora Sjöfallet, Sånfjället, Ängsö och Gotska Sandön.
• Per Albin Hansson förlorar ordförandevalet i Socialdemokratiska Ungdomsförbundet. Ny ordförande blir Zeth "Zäta" Höglund.
• Realexamen och flickskoleexamen får i Sverige samma vikt, normalskolekompetens.
• En svensk lag om nattarbetsförbud för kvinnor införs.
• Regeringen avtalar med Svenska Telegrambyrån (SvT) att den får läsa alla utländska telegram, som bedöms som känsliga. SvT får ensamrätt på att sprida officiella meddelanden.
• Föreningen Svenska odlingens vänner bildas för att stärka den svensknationella känslan bland de svensktalande esterna.
• Svenska handelshögskolan i Helsingfors grundas.
• Kooperativa Förbundet (KF) startar sin första egna tillverkning, en margarinfabrik.
• I Linköping inrättas ett renhållningsverk.
• Den österrikiske biologen Karl Landsteiner upptäcker det moderna system för blodgruppering för vilket han senare erhåller nobelpriset i medicin.
• Beslutet att skicka spanska trupper till Marocko orsakar kaos i Spanien. Protesterna grundar sig på myndigheternas beslut om inkallelser till värnplikt vilket resulterar i generalstrejker och upplopp. Undantagslagar införs och oppositionella arresteras. Francusici Ferrer, en välkänd opponent avrättas vilket utlöser protester från hela Europa. Spanska premiärministern Maura tvingas avgå och kungen ger Spanska Liberala Partiet i uppdrag att bilda ny regering.
• Jose Santos Zelaya president i Nicaragua sedan 1893, försöker skapa en centralamerikansk union genom att aktivt intervenera i grannländernas affärer. Detta ogillas av USA som stöder oppositionen mot Zelaya. När några oppositionella avrättas, däribland två amerikaner, ingriper amerikansk militär och störtar Zelaya.

[redigera] Födda

• 1 januari - Barry Goldwater, amerikansk politiker.
• 3 januari - Victor Borge, dansk komiker och musiker.
• 8 januari - José Ferrer, puertoricansk skådespelare.
• 12 januari - Barbro Alving, svensk journalist, känd under pseudonymerna Bang och Kärringen mot strömmen.
• 13 januari - Marinus van der Lubbe, nederländsk murargesäll, anlade riksdagshusbranden i Berlin 1933 (avrättad).
• 15 januari
  • Bjarne Andersen, norsk skådespelare, manusförfattare och regissör.
  • Gene Krupa, amerikansk jazztrumslagare.
• 16 januari - Clement Greenberg, amerikansk konstkritiker.
• 22 januari
  • Ann Sothern, amerikansk skådespelare.
  • U Thant, diplomat från Myanmar, FN:s tredje generalsekreterare.
• 24 januari - Ann Todd, amerikansk skådespelare.
• 3 februari - Simone Weil, fransk filosof och mystiker.
• 6 februari - Per-Erik Lindorm, svensk journalist, manusförfattare och skriftställare.
• 8 februari - Elsie Bodin, svensk sångare och skådespelare.
• 9 februari
  • Carmen Miranda, brasiliansk sångerska och skådespelare.
  • Dean Rusk, amerikansk politiker, utrikesminister 1961-1969.
• 11 februari - Max Baer, tungviktsmästare i boxning.
• 16 februari - Dick McDonald - amerikansk affärsman, grundade den första McDonald'srestaurangen 1948.
• 25 februari - Per Engdahl, svensk nationalistisk politiker.
• 1 mars - Lois Moran, amerikansk skådespelare.
• 17 mars - Friedrich Buchardt, tysk SS-officer.
• 18 mars - Ernest Gallo, amerikansk företagsledare och vintillverkare.
• 24 mars - Clyde Chestnut Barrow, amerikansk bankrånare.
• 25 mars - Gunnar Sjöberg, svensk skådespelare.
• 28 mars - Miff Görling, svensk kompositör, arrangör och musiker.
• 5 april - Albert R. Broccoli, amerikansk filmproducent.
• 17 april - Kid Severin, svensk journalist, författare och manusförfattare.
• 24 april - Hjördis Schymberg, svensk hovsångerska.
• 30 april
  • Juliana av Nederländerna.
  • René Deltgen, tysk skådespelare.
• 2 maj - Olle Björling, svensk konsertsångare (tenor).
• 3 maj - Willy Maria Lundberg, svensk journalist
• 4 maj - Sven Paddock, svensk sångtextförfattare, kompositör och radioman.
• 8 maj - Lennart Bernadotte, greve av Visborg.
• 15 maj
  • James Mason, amerikansk skådespelare.
  • Rolf von Nauckhoff, svensk-tysk skådespelare.
• 30 maj - Benny Goodman, amerikansk orkesterledare och klarinettist.
• 10 juni - Märta Dorff, svensk skådespelare.
• 11 juni - Kawdoor Sadananda Hegde, indisk jurist och politiker, talman i Lok Sabha 1977-1979.
• 13 juni - E.M.S. Nambodiripad, indisk kommunistisk politiker.
• 14 juni - Burl Ives, amerikansk sångare och skådespelare.
• 20 juni - Errol Flynn, australisk-amerikansk skådespelare.
• 25 juni - Marguerite Viby, dansk skådespelare.
• 28 juni - Christophe Soglo, president i Dahomey, nuvarande Benin.
• 1 juli - Madge Evans, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 5 juli - Andrej Gromyko, sovjetrysk politiker, utrikesminister.
• 8 juli - Gunnar Heckscher, svensk professor, partiledare och ambassadör.
• 9 juli - Sven Jonasson, svensk fotbollsspelare.
• 10 juli - Carl Henrik Nordlander, svensk riksbankschef 1976-1982.
• 12 juli - Bimal Roy, indisk skådespelare.
• 13 juli
  • Einar Andersson, svensk operasångare.
  • Birger Åsander, svensk skådespelare.
• 14 juli - Helen Schucman, grundare av "A Course In Miracles".
• 19 juli - Carl Gustaf von Rosen, svensk flygare.
• 24 juli
  • Carl-Adam Nycop, svensk journalist och författare.
  • Herbert Schultze, tysk ubåtsbefälhavare.
• 30 juli - C Northcote Parkinson, brittisk historiker och författare – Parkinsons lag.
• 13 augusti - Tristam Coffin, amerikansk skådespelare.
• 15 augusti - Åke Uppström, svensk skådespelare.
• 20 augusti - André Morell, brittisk skådespelare.
• 26 augusti - Jim Davis, amerikansk skådespelare.
• 1 september - Aina Rosén, svensk skådespelare.
• 6 september - Oscar Ljung, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 7 september - Elia Kazan, amerikansk regissör.
• 13 september - Sam DeStefano, amerikansk gangster.
• 9 september - Theodor Ohlsson, svensk kompositör och musiker (fiol).
• 18 september - Linda Larsson, svensk författare och manusförfattare.
• 19 september
  • Ferdinand Anton Ernst Porsche, österrikisk-tysk bilkonstruktör.
  • Carl Reinholdz, svensk skådespelare och sångare.
• 21 september
  • Berta Hall, svensk skådespelare.
  • Kwame Nkrumah, politiker från Ghana.
• 22 september - Per G. Holmgren, svensk regissör, manusförfattare, kompositör och sångtextförfattare.
• 2 oktober - Alex Raymond, amerikansk serietecknare.
• 9 oktober - Jacques Tati, fransk skådespelare.
• 13 oktober - Art Tatum, amerikansk jazzpianist.
• 14 oktober - Bernd Rosemeyer, tysk racerförare.
• 21 oktober - Heinrich Bleichrodt, tysk ubåtsbefälhavare.
• 3 november - Ulla Castegren, svensk skådespelare och sångare.
• 5 november - Palle Brunius, svensk skådespelare.
• 13 november - Gunnar Björnstrand, svensk skådespelare.
• 16 november - Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.
• 18 november - Johnny Mercer, amerikansk textskrivare till populärmusik.
• 20 november - Georg Løkkeberg, norsk skådespelare.
• 9 december - Douglas Fairbanks jr., amerikansk skådespelare.
• 18 december - Peter Höglund, svensk skådespelare.
• 22 december - Patricia Hayes, brittisk skådespelare.
• 25 december - Harald Molander, svensk regissör och filmproducent.

[redigera] Avlidna

• 1 januari - Ivar Arosenius, svensk konstnär.
• 14 januari - Arthur William A'Beckett, brittisk journalist och författare.
• 22 januari - Richard August Carl Emil Erlenmeyer, tysk kemist.
• 17 februari - Geronimo, amerikansk indianhövding, apache.
• 21 februari - Hjalmar Palmstierna, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.
• 10 april - Algernon Swinburne, brittisk poet.
• 13 april - Henrik Tore Cedergren, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.
• 15 maj - Kapten Hans Andersson, den siste överlevande av besättningen på John Ericssons Monitor i striden mot Merrimac 1862.
• 18 maj - Isaac Albéniz, spansk tonsättare och pianist.
• 24 maj - Karl Henrik Karlsson, svensk medeltidshistoriker.
• 9 juli - George Frederick Samuel Robinson, brittisk statsman.
• 11 juli - Simon Newcomb, amerikansk astronom och matematiker.
• 18 augusti - Axel Otto Lindfors, svensk läkare, universitetslärare och författare.
• 7 september - John Wigforss, svensk författare, journalist och tidningsman.
• 19 oktober - Cesare Lombroso, italiensk läkare som lade grunden för kriminologin.
• 26 oktober - Hirobumi Ito Japansk statsman, generalpresident (mördad).

[redigera] Nobelpris

• Fysik
  • Guglielmo Marconi, Italien
  • Ferdinand Braun, Tyskland
• Kemi - Wilhelm Ostwald, Tyskland
• Medicin - Theodor Kocher, Schweiz
• Litteratur - Selma Lagerlöf, Sverige
• Fred
  • Auguste Beernaert, Belgien
  • Paul Henri d'Estournelles de Constant