Användardiskussion:Västgöten
Wikipedia
Varmt välkommen till Wikipedia på svenska! Hoppas att du kommer att trivas här. Börja gärna med nybörjarkursen, som gör det lätt att komma igång. Om du har frågor kan du titta igenom de vanligaste frågorna om Wikipedia. Om det du söker inte finns där, posta gärna dina frågor på sidan för frågor om Wikipedia. Jono 18 augusti 2004 kl.18.30 (CEST)
P.S. Skriv gärna något om dig själv i Användare:Västgöten
Hej och välkommen till svenska Wikipedia! Som sagt skriv gärna någonting om någonting alls på din användarsida. / Mats Halldin 18 augusti 2004 kl.21.58 (CEST)
Måste ta tillfället i akt berömma dig för mycket intressanta och bra bidrag. Inte illa för en så "ny" användare! Jag är själv intresserad av Visingsö och närliggande ämnen. Narym 19 augusti 2004 kl.16.02 (CEST)
Hej! Kul att du lägger upp bilder på Wikipedia (Bild:Hjortöström.jpg)! Ange gärna på bildsidan (klicka på länken intill) bildens urpsrung, och eventuell licensinformation. --Alers 19 augusti 2004 kl.15.09 (CEST) Tack för hjälpen med bildinfon! Det gick otroligt snabbt. En fråga till bara; har du kollat med fotografen att det är OK att du använder bilden här? --Alers 19 augusti 2004 kl.15.12 (CEST)
Välkommen till Wikipedia! Som sagt: Var tydligare med upphovsrätten vad gäller dina bildbidrag. Dina nuvarande bildbidrag ser faktiskt tveksamma ut. Svara gärna med en rad på denna sida när någon undrar över någonting. mvh / Mats Halldin 19 augusti 2004 kl.22.46 (CEST)
Hej Mats, bilder som jag har tagit själv har jag upphovsrätt till. Min vykortssamling är stor, de flesta äldre bilder är det ingen egentligen som har upphovsrätt till, beroende på att vykortsförlag är nedlagda och fotografer oftast mycket okända. Sedan finns det alltid en gräns man bör sätta för vykortens allmängiltiga ägande, den går för mig kring andra världskrigets slut. Mvh Harri Blomberg
Jättebra! Men när du laddar upp bilder, försök formulera dig så att detta framgår. Typiskt nog kan man få in det i en enkel sats som är lätt att kopiera in i textrutan "Sammanfattning". När någon undrar varifrån bilden kommer behöver de bara klicka på bilden varpå alla fakta framkommer omedelbart. Detta gör Wikipedia till en trovärdigare källa. Återigen: Jag hoppas att min not inte framstår som en kritik mot att du laddar upp bilder. Var bara tydligare med varifrån de kommer och hur det förhåller sig med upphovsrätten. Om du är osäker: låt det framgå! / Mats Halldin 19 augusti 2004 kl.23.26 (CEST)
Hej, ser att du har skrivit stora delar av Pjotr Kropotkin. Borde vi inte enas om en konsekvent stavning i artikeln. Som jag ser det är Peter Krapotkin något ålderdomligt. NE använder Pjotr Kropotkin. Det vanliga är ju att man för kort ryskt o (som visserligen i standardryska uttalas kort a) stavar det på svenska med o. mvh Ntb 20 augusti 2004 kl.18.41 (CEST)
Hej, jag har forskat och skrivit mycket om Krapotkins relation till Finland, har även hans 800-sidiga rapport om Finland och istiden i mitt bibliotek, skriven på ryska... problemet med namnet är att jag är van att använda Krapotkin och det namnet användes av hävd i Sverige och Finland, söker man i böcker (memoarer och dylikt) om honom eller av honom så stavas han i allmänhet med formen Krapotkin... en del specialister vet även att man stavar det med o istället för a... men att en icke Rysslands specialist skulle kunna använda formen Pjotr känns avlägset... kanske det ändras med tiden, men jag tror faktiskt att NE får ge med sig med tiden... personligen spelar det ingen större roll... vill du ändra, så gör det... mvh harri blomberg
- Gjorde en amatörundersökning: Google sidor på svenska. Kropotkin: 621 träffar. Krapotkin:343 träffar. Har ändrat kra till kro. I övrigt en mycket bra artikel. //Ntb 20 augusti 2004 kl.19.47 (CEST)
... det blev bra till slut ;) Användare:Västgöten
[redigera] Om bildlicensmärkning
Utmärkt att du laddar upp egentagna bilder! Om du vill kan du även göra ett galleri med dina bilder, som några andra fotograferande användare gjort, (exempel). Skulle du kunna gå igenom de bilder du laddat upp och ange antingen {{GFDL}} eller {{PD}}? Du kan även skriva fotograferad av Harri Blomberg så det tydligare framgår att det är du som är bildens fotograf, så ingen behöver tveka om Västgöten har Harri Blombergs tillåtelse att använda bilderna. Mvh / Elinnea 25 augusti 2004 kl.11.27 (CEST)
Hej Elina, det måste jag titta närmare på... får nog ta mig en heldag och se vad Wikipedia... kan erbjuda... tack på förhand! Harri Blomberg 25 augusti 2004 kl.11.36 (CEST)
- Påminner. Märk bilderna med t.ex {{GFDL}}. Mvh / Elinnea 13 november 2004 kl.12.06 (CET)
Hej Elinnea... kom hem från mitt nattarbete denna morgon och det blev något fel då jag laddade upp bilden med Maria Murman, men ska väl egentligen inte syssla med kreativt arbete när man är lite trötter, blir lätt lite fel, men jag tyckte jag gjorde som jag brukar, tackar i alla fall för en välmenande påminnelse ;) Harri Blomberg 13 november 2004 kl.13.53 (CET)
-
- Jo, du gjorde nog som du brukar, dvs märkte inte bilden med {{GFDL}}. Det är därför jag påminner om det jag skrev i augusti och hoppas att du nu kan gå igenom de bilder du redan laddat upp och ge dem denna märkning (eller {{PD}} om du föredrar det). Mvh Elinnea 13 november 2004 kl.15.42 (CET)
[redigera] Fler bilder
Hej Harri! Jag vill ge dig en stor eloge för att du tar dig tid att lägga upp ditt fotoalbum på Wikipedia. Jag undrar dessutom om du händelsevis har några bilder på svenska kyrkobyggnader i ditt album. Om så är fallet får du gärna ladda upp dem, jag är nämligen väldigt intresserad av detta ämne. Väsk ✎ 27 augusti 2004 kl.13.38 (CEST)
Moi "Väsk"... ska se vad som gömmer sig i samlingarna... ska påbörja två uppsatser för tvenne olika universitet (Göteborg och Lund) på måndag... så det kan dröja, men jag jobbar så fort jag kan... ;) Användare:Västgöten 27 augusti 2004 kl.17.02 (CEST)
- Finamang. Ska bli trevligt att få veta resultatet av dina sökningar. :-) Jag blandar ibland ihop ditt och mitt användarnamn när jag läser "Senaste ändringarna" :-) Finfina artiklar, förresten. Jag läste hela din artikel om Lars Sonck med stort intresse. Väsk ✎ 27 augusti 2004 kl.22.35 (CEST)
Smicker, det faller jag alltid för...; Som en god gest lägger jag därför in en bild i Wikipedia på Fivelstads kyrka i Östergötland... ;) Harri Blomberg
- Hehe :-) Tack tack, jag har aldrig varit i Fivelstad, men någon sorts artikel kan man nog klistra in den i :-) Väsk ✎ 27 augusti 2004 kl.23.30 (CEST)
... lite info om platsen... Av den medeltida kyrkan i Fivelstad återstår endast tornet, nuvarande skeppet är från 1882.. belägen i ganska välbevarad kyrkomiljö med prästgård, skola från 1883 och ett ålderdomshem från 1925... såsom i Skåne, finns det gott om liknande miljöer i grannsocknarna... Harri Blomberg
[redigera] Ta inte bort arkitekten!
Ta inte bort arkitekten! Lämna en (kortare, tycker jag - men det är jag, inte alla eller någon lag) artikel om honom, det verkar helt utom tvivel att han är värd det. (f.ö. tror jag du kommer att vara en kanontillgång för wikipedia:-)) respektfullt, // OlofE 2 september 2004 kl.17.19 (CEST)
... jag gjorde en kortare, ska titta på den lite noggrannare inom kort... hänvisar... till ursprungstexten... med en länk... och som jag har sagt tidigare, berömmande ord smälter jag mer än gärna... tack! Med vänliga hälsningar Harri Blomberg 2 september 2004 kl.18.29 (CEST)
- Jag tycker att texten var bättre när den var längre och mer utförlig. Jag ber på mina bara knän om att vi behåller den! :-) Väsk ✎ 2 september 2004 kl.18.38 (CEST)
... fast man kan inte gärna ha samma text på två olika ställen och dessa tre är gjorda för varandra... i en logisk följd, men det finns en länk till ursprungstexten från den nya och kortare texten... nåbar för alla i cyberrymden... hoppas att dina knän inte fick alltför många skubbsår ;) Harri Blomberg 2 september 2004 kl.19.21 (CEST)
[redigera] Skänninge
All heder för utvecklingen av Skänninge! Den innehar unika egenskaper: är fyllig, rik pa fakta, har en fin design, härligt bildurval, och framför allt: är trots sin redan uppnadda "färdighet" ända skriven pa ett sadant sätt att man kan inkorporera ny text utan att artikeln tappar i sammanhang. En sann wikipedisk artikel. Jag lade en liten röst för att den nästa sommar (strax före marknaden) skulle bli nominerad, men nu blev den ju tydligen det redan nu. Grattis! Dan Koehl 11 november 2004 kl.19.37 (CET)
- Trevligt att du hälsar på igen Västgöten :-) Till Dan: Det brukar ta 2-3 månader från nominering till godkännande. Därefter läggs den i en väntelista i väntan på att någon ska byta ut den utvalda artikeln på förstasidan, något som kan dröja än längre (vi har haft Gustav Vasa på framsidan sedan augusti). Så jag passade på att nominera den redan nu :-) Väsk ✎ 11 november 2004 kl.19.46 (CET)
... man kan inte annat än bli glad och får tacka för så vänliga ord... ;-) Västgöten 12 november 2004 kl.13.16 (CET)
[redigera] Johan III
Du inspirerade mig att färdigställa Johan III:s antavla, den är nu komplett! TACK! Dan Koehl 21 november 2004 kl.18.41 (CET)
... var så god... här på Wikipedia tror jag att vi alla inspirerar varandra, istället för att spela tv-spel tycker jag att skriva artiklar här är mkt inspirerande, kan behöva det nu när jag håller på med en C-uppsats i historia om 1800-talets Göteborg, lite avkoppling och nöje... ;) Harri Blomberg 21 november 2004 kl 18.48 (CET)
[redigera] Komplimang
En komplimang till dig för dina artiklar om Johannisborg, Bråborg och Löfstad slott. Keep up the good work. jordgubbe 23 november 2004 kl.09.52 (CET)
... komplimanger gillar jag ;) När jag gick Haga gymnasiet i Norrköping för 19 år sedan, hade jag foto som tillvalsämne, minns att jag kröp i vassen kring Johannisborgs slottsvallar... och fotograferade porttornet från flera vinklar, hittar jag bilderna ska jag lägga in en av dem på Wikipedia... slottets västra vallar är sprängda av industribyggnation idag... Harri Blomberg 23 november 2004 kl.16.34 (CET)
... Jo då, visst hittade jag en del bilder över Johannisborg... har lagt in ett par till Johannisborgsartikeln... Harri Blomberg 23 november 2004 kl.18.38 (CET)
- Bra gjort med bilderna, det här verkar vara innan det fanns någon postterminal bredvid. Jag har nominerat Norrköping på sidan Wikipedia:Wikipedia är bättre än Nationalencyklopedin]. Om du har tid över och tillgång till NE får du gärna göra ett försök att granska artikeln. jordgubbe 23 november 2004 kl.20.47 (CET)
Jepp, bilderna är tagna innan postterminalen tillkom i slutet av 1980-talet, för övrigt nedlagd nyligen, ska efter några timmars sömn - har arbetat natt - komplettera texten om Johannisborg med lite fakta om dess storlek och maximala garnison och även jämföra Norrköping med NE. Den har jag gratis tillgång till såsom student vid Göteborgs universitet... Harri Blomberg 24 november 2004 kl.10.53 (CET)
... blev visst att skriva lite till innan sänggående ;) NE har jag dock ännu inte loggat in mig på... Harri Blomberg 24 november 2004 kl.12.33 (CET)
[redigera] Bilden på Svante
Sorry att jag la mig i där, ville testa och se om det inte blev snyggare med porträttfotot överst.. :) goder nattur, Dan Koehl 27 november 2004 kl.02.03 (CET)
... det blev mkt bättre... och Wikipedia utvecklas ju genom att folk ständigt förbättrar ;-) Harri Blomberg 27 november 2004 kl.02.08 (CET)
[redigera] Albanerinde
Talar du Danska?, I så fall kan du hjälpa mig att översätta den danska artikel da:Albanerinde till svenska. Jag skulle hemsk uppskatta det. Svara tillbaka så att jag vet. --Albanau 19 december 2004 kl.17.11 (CET)
Det vågar jag inte påstå att jag talar, men förstår tillräckligt mycket så att jag kan översätta den åt dig, med studs... d v s på direkten... Harri Blomberg 19 december 2004 kl.17.19 (CET)
I och med att vi inte använder ordet Albanerinde i svenska språket, är det ingen idé att göra en svensk motsvarighet här på Wikipedia, men kortfattat menar den danska författaren att i den danska litteraturen kan man läsa om de danska konstnärer som under perioden 1800-1850 arbetade i Rom, att de som modeller föredrog albanerinder, delvis för att dessa utmärkte sig för sin skönhet. I supplementet till 'Ordbog over det danske sprog upplyses det att en "Albanerinde" betyder kvinna från Albanien, och man kan fråga sig om dessa albanska kvinnor just var vanliga i Rom? Förklaringen är en helt annan: I närheten av Rom ligger sjön Lago Albano och bergsområdet Colli Albani med staden Albano. Tidigare talade man om Albanersjön och Albanerbergen - troligtvis efterapandes tyskt språkbruk, men på svenska heter de i alla fall numera Albanosjön och Albanobergen. ODS har alltså översatt att albanerinde också (och väl frekventast) betyder kvinna från Albano med omnejd. (Albano-trakten ligger cirka 20 kilometer sydöst om Rom.)
Hej, samma svar som han fick av mej. ps Jag tror att han vill ha ett annat svar............. mvh Hasse A 19 december 2004 kl.18.20 (CET)
... det är lite lurigt att läsa danska... för ovana ögon ;-) ha en trevlig 4:e advent!!! Önskar HB-04 19 december 2004 kl.18.32 (CET)
[redigera] Vad blir det för fel?
Tre gånger har jag försökt att ladda upp bilden, men det misslyckas varje gång, blir bara ett kors i hörnet på en bildruta, hmmm... HB-04 21 december 2004 kl.14.02 (CET) ... inte blev det bättre en fjärde gång... nu ger jag upp... ;-) ledsen, att jag klottrar ned wikipedia med icke existerande bilder, men det är bara att ta bort dem... HB-04 21 december 2004 kl.14.10 (CET)... aha, verkar ha något med servern att göra, nåja... kan lägga in den nu... för den har plötsligt blivit synlig igen... HB-04 21 december 2004 kl.15.19 (CET)...
[redigera] Albaniens miljöproblem
Hjälp mig med språket: Albaniens miljöproblem. --Albanau 24 december 2004 kl.00.34 (CET)
Visst, ska titta på det med en gång. God jul, förresten ;) Harri Blomberg 24 december 2004 kl.00.41 (CET)
GOD JUL :) --Albanau 24 december 2004 kl.00.45 (CET)
Attan, nu hade någon annan börjat ändra på sidan och det blev en redigeringskonflikt, så jag väljer att inte göra någon ändring... det här var mitt förslag... Harri Blomberg 24 december 2004 kl.01.10 (CET)
Albaniens geografi präglas av att Albanien består främst av en mycket bergig terräng. Det högsta berget är Korab, vilket är 2 753 meter högt. Kustslättens klimat är av medelhavstyp med het torr sommar och sval regnig vinter. Bergsområdet har stora variationer i fråga om såväl temperatur som nederbörd. De högsta delarna får ofta över 2 000 mm regn och snö årligen. Bergen är delvis skogsbeklädda. Lövskogen får upp till 1 000 mm nederbörd, där ovanför vidtar barrskog och högst upp alpina ängar. Jordskalv förekommer.
[redigera] Administrativ indelning
Albanien är uppdelat i tolv prefekturer och 36 distrikt. Residensstäderna i prefekturerna är tillika centralorter i sina distrikt. Huvudstaden Tirana har likt många andra huvudstäder en speciell status. Det finns även flera övriga städer.
[redigera] Miljöproblem
Albaniens miljöproblem orsakas av fattigdom som leder till att den fattiga befolkningen utan hämningar utnyttjar naturresurserna i form av illegal fiskning, avverkning av skog och kastar sopor i naturen utan hänsyn till konsekvenserna. Exploateringen av naturresurserna har blivit ett stort miljöproblem. Det är alltså mänskliga handlingar som har gett dessa miljöproblem. Befolkningen måste därför gemensamt försöka att lösa den omfattande avverkningen av Albaniens skogar, det beräknas att 50,000 hektar av skog har huggits ned utan tillstånd. Den bryter mot alla de lagar som skyddar naturen. Hus byggs utan tillstånd och orsakar dålig urban infrastruktur i städerna, samtidigt rivs det hus i samma kaotiska tillstånd när man behöver använda marken till något annat. Knappheten av industrier innebär att det inte är dessa som orsakar miljöförstörningen, utan fattigdomenen har direkt och stor inverkan på miljön. Förutom Durrës hamn som orsakar stora problem på stränderna i Durrës. För turister rekommenderas inköp av vatten på flaska, ty vattnet från vissa kranar kan vara förgiftat. Fordon som importeras in i landet är oftast av äldre modell, dessutom kan endast 80 % av alla bilar i Albanien köras på diesel. Dessa äldre bilar släpper ut giftiga gaser som förorenar luften, vilket är ett stort problem. Regeringen borde se mer allvarligt på miljöproblemet som innebär cancerrisker, dessutom måste man informera befolkningen om detta. I vissa städer bor många människor i eländiga bostäder utan vare sig vatten eller avlopp. Det krävs kunskap, vilja och pengar för att få en bättre miljö i Albanien. För närvarande ser inget ut att förändras, för även flera djurarter skräms bort av miljöförstörningen och söker sig till mer hälsosamma miljöer.
... Jag använde det du skrev och kombinerade med ändringar utfört av andra. Du kan se vidare Albaniens geografi... Är du bra på engelska, i så fall vill jag be dig att översätta en artikel åt mig till svenska. --Albanau 25 december 2004 kl.09.57 (CET)
Basta Giorgio -(1544 - 1607)-
"Albanian originated Habsburg general, fought against the Turks, and since 1598 he was the commandant of Kassa. In the fall of 1600 he defeats count Mihai at Miriszló, then on the other years summer together with Mihai V., already, they defeat the third time returned count, Báthory Zsigmond, at Goroszló. He ruled over Transylvania between the years of 1601- 1604, by gaining absolute power from the emperor. During these years he practiced a terrible reign of terror: his soldiers were stilling and killing, and all the regions were depopulating in Transylvania. People got so poor, that they kept themselves into the cart and yoke, this is what being kept by tradition too: on the name of "Basta's cart".
The notorious emperor's commander was eventually defeated by Bocskai."
Moi Albanau, här har du en översättning av den engelska texten, så som jag tolkade den. Ha en god fortsättning på julhelgen! --Harri Blomberg 25 december 2004 kl.14.21 (CET)
Basta Giorgio (1544-1607)
Habsburgsk general härstammande från Albanien, slogs mot turkarna, och alltsedan 1598 var han befälhavare i Kassa. Hösten 1600 besegrade han greve Mihai i Miriszló, kommande sommar besegrade han tillsammans med Mihai V den för tredje gången återkommande greven Báthory Zsigmond i Goroszló. Basta Giorgio härskade över Transsylvanien mellan åren 1601-1604, genom tilldelning av absolut maktstyre från kejsaren. Under dessa år höll han en hemsk terrorregim, hans soldater stal och mördade, och befolkningen minskade i alla delar av Transsylvanien. Folket blev så fattigt, att man själva bar kärran och oket, detta hålls liv i traditionen också genom namnet Bastas kärra.
Kejsarens trofaste befälhavare blev till slut besegrad av Bocskai.
- Tack så mycket..., om du behöver hjälp med dina artiklar säg till mig. --Albanau 26 december 2004 kl.21.15 (CET)
... så lite så, lär mig albansk kulturhistoria och det kan inte skada, bara intressant ;) --Harri Blomberg 26 december 2004 kl.21.22 (CET)
- Här har du lite om albansk historia: Arberia, inte direkt om kultur.
- Eqrem Basha, born in Diber, Makedonia, 1948.
- Is among the most respected contemporary writers of Kosova. He was born in the western Albanian-speaking region of what is now the Republic of Macedonia, but his life and literary production are intimately linked to Kosova and its capital Prishtina, where he has lived and worked for the past three decades. It was in the early 1970s, during the only real years of freedom in Kosova, that Eqrem Basha moved to Prishtina to study language and literature at the newly created Albanian-language university there. He later worked for Prishtina television as editor of the drama section, but was fired for political reasons during the Serb takeover of the media in 1989-1990. Basha is the author of eight volumes of innovative verse spanning the years from 1971 to 1995, three volumes of short stories and numerous translations (in particular French literature and drama: Camus, Beckett and Ionesco). He is currently working in the publishing industry in Prishtina. English translations of his poetry have appeared in the anthology, An Elusive Eagle Soars (Forest Books, London & Boston, 1993, tr. Robert Elsie). A volume of stories has been published in France (Les Ombres de la nuit et autres récits du Kosovo, Fayard, Paris, 1999).
- Harri vill du hjälpa mig med översättningen till svenska?
- --Albanau 27 december 2004 kl.03.34 (CET)
... senare, men denna vecka ska jag avsluta en uppsats i historia, bör ta itu med den för om en vecka ska uppsatsen vara inlämnad... vänligen Harri Blomberg 27 december 2004 kl.13.31 (CET)
Vi har startat Projekt Albanien. Det skulle vara både trevligt och bra om du vill bli en av deltagarna? --Albanau 7 januari 2005 kl.12.13 (CET)
[redigera] Finländska bilder
Hej! Jag laddade ned en av din Åbo-bilder och laddade sedan upp den på [Wikipedia Commons, se [1]. Om du laddar upp bilderna där direkt, så kan de användas på alla wikipedior, oavsett språk. / Tupsharru 27 december 2004 kl.13.23 (CET)
... man lär sig något nytt varje dag ;-) Ska göra det hädanefter... vänligen Harri Blomberg 27 december 2004 kl.13.28 (CET)
... fast när det gäller svenska bilder, lär jag jag lägga in dem på svenska Wikipedia... det tar så mycket längre tid att lägga upp på ovanstående Wikipediasida, när jag skriver artiklar så är jag så inne i skrivandet att det stör mina tankar att logga in mig på en annan sida, helst vid de tillfällen då det tar extra lång tid på grund av serverbelastning, men Tupsharru om du har kontakt med de som anordnar hela Wikipedia, skulle du inte kunna få igenom ett projekt att alla bilder som laddas ner till olika nationella Wikipedia sparas på en internationell bildbas? Ett bra förslag, men kanske omöjlig att genomföra? Har ingen koll på vad som är möjligt i cyberrymden, vänligen Harri Blomberg 05 januari 2005 kl.20.10 (CET) ... men nu ska jag gå till lokalkrogen och dricka pilsner, så det får bli morgondagens problem... ;-)
[redigera] Olaus Magnus födelseort
I Svenska män och kvinnor, Svenskt biografiskt lexikon och alla nyare verk anges Linköping som födelsestad. I första utgåvan av Nordisk familje bok står det "enligt en uppgift född i Skeninge" men i Ugglan har de korrigerat det. [2]. M v h//--213.101 13 februari 2005 kl.20.30 (CET)
Hej! NE vågar inte ens nämna födelseorten, men i Hjalmar Grapes bok "Olaus Magnus", utgiven i Stockholm 1970, så ges en utförlig beskrivning om problematiken om Olaus Magnus födelseplats och om Olaus respektive brodern Johannes Magnus förhållande till släkten, barndomen och så vidare. I alla fall är inte Olaus Magnus född i Linköping för Olaus Magnus säger i efterskriften till ärkestiftskrönikan "Uppsala ärkestifts historia" att endast brodern Johannes föddes i Linköping av föräldrar som var "borgare i staden, av ansedd (adlig?) släkt men mera berömda (lysande) genom dygd (duglighet)" och som gladde sig åt lyckan att äga sex barn. Deras band till Skänninge och bygden som gränsar till Vättern är annars anslående, men Olaus nämner inte direkt sin födelseplats, dock kom tre av systrarna att uppfostras i det dominkanska systrakonventet i Skänninge - "S:ta Ingrids kloster" - där den yngsta avgav klosterlöftet och även dog som nunna. I sin nordiska historia är det inte fädernestaden (observera ej födelsestaden) Linköping som träder i förgrunden, utan bland hans barndoms och ungdoms städer är det Skänninge och det har gjort forskare idag anser allt mer där han hörde hemma i Skänninge. Även "Litteraturvetenskapliga institutionen" vid Linköpings universitet skriver att "Olaus Magnus, f. oktober 1490 i Skänninge, Östergötland, d. 1/8 1557" (Se [3]). Mvh Harri Blomberg 14 februari 2005 kl. 16.42 (CET)
NE skriver om Johannes: "Johannes Magnus, 1488-1544, ämbetsman, teolog och historieskrivare. Sveriges siste katolske ärkebiskop. J. var född i Linköping." ... men om Magnus bara... "Olaus Magnus, 1490-1557, kyrkoman och lärd, bror till Johannes Magnus.".... när det gäller deras barndom... Mvh Harri Blomberg 14 februari 2005 kl. 16.51 (CET)
-
- Som med så många berömda personer tvistas det om brödernas ursprung. Jag har läst att Sveriges släktforskarförbund utrett deras relation till släkten Svinfot, som jag tror var adlig. Den artikeln är nog den mest auktoritativa i frågan, men jag har tyvärr inte läst den. Annars är nog Svenskt biografiskt lexikon den mest auktoritativa i frågan, och de skriver Linköping. M v h//--213.101 14 februari 2005 kl.16.57 (CET)
... jag tror att Östergötland passar bättre, än Linköping... för säkrare kan man inte ringa in honom... jag ska vid ett annat tillfälle - hinner inte nu - gå djupare in på vilka samtida källor som finns och vad bröderna skriver om sin barndom... hoppas att det är okej att jag ändrar det på Wikipedia... ;-) Mvh Harri Blomberg 14 februari 2005 kl. 17.08 (CET)
-
- :-)//--213.101 14 februari 2005 kl.17.12 (CET)
Vad bra, vi är överens... för övrigt skrev Olaus Magnus om sin födelse vid sidan av att endast brodern Johannes föddes i Linköping, att han själv föddes 1490, då tre solar och tre månar visade sig "vid tiden för min och många andras födelse"... han hade humor den gamle Olaus... :-) Harri Blomberg 14 februari 2005 kl. 17.15 (CET)
- Jag trodde att jag skulle skratta ihjäl mig när jag läste om hans teorier om runstenarna, som återges som citat på hans sida. Tyvärr har hans och broderns skrifter används mindre på ett roligt sätt.//--213.101 14 februari 2005 kl.17.23 (CET)
... så sant så... de lärde i Europa som tog del av Olaus Magnus "Historia om de nordiska folken" fick ju helt enkelt tro på vad han skrev, för att leta upp runstenarna i högan nord var nog inte det lättaste för en centraleuropé... Harri Blomberg 14 februari 2005 kl. 17.31 (CET) Ps. Ha en trevlig kväll! Ds.
[redigera] [[:{{{1}}}]]
[[{{{1}}}|80px]] |
Hej Västgöten! Bilden [[:{{{1}}}]] som du har laddat upp saknar information om licens eller källa. Vem som äger upphovsrätt till olika verk är något mycket viktigt på Wikipedia, och inga frågetecken kan tolereras i fråga om vem som äger upphovsrätten till en viss bild. Bilden du laddat upp kan komma att raderas om inte detta åtgärdas. Bilder på Wikipedia måste vara licensierade under en fri licens!
Var vänlig och gå till bildens [[:{{{1}}}|sida]]. Om du själv äger upphovsrätten till bilden, skriv detta på bildsidan och välj en licens som passar dig (t.ex. Är bilden uppladdad från en annan Wikipedia, interwikilänka till bilden ifråga. För en lista över tillgängliga licenser, se meddelanden för upphovsrätt. |
/ Mvh Elinnea 18 juni 2005 kl.10.23 (CEST)
[redigera] Maria Murman.jpg
Hej! Kan du flytta Bild:Maria Murman.jpg till Commons? Jag vill gärna tillägga bilden till de:Estlandschwedisch. Tack, Fragwürdig 27 juni 2005 kl.14.20 (CEST)
... moi, fixat och klart... HB-05 03 augusti 2005 kl.18.11 (CEST)
[redigera] Bild:Goethes staty i Leipzig, bild tagen våren 1996..jpg
Ditt eget foto, men har du tänkt släppa den under GFDL? I så fall behöver bilden en liten tagg som talar om det. /Habj 8 juli 2005 kl.22.00 (CEST)
- Två till: Bild:Gustav Sandgrens barndomshem i Västra Stenby 1, våren 1994..jpg och Bild:Gustav Sandgrens barndomshem i Västra Stenby 2, våren 1994..jpg. (Som du kanske förstår håller jag på och betar av omärkta bilder på bokstaven G.) /Habj 9 juli 2005 kl.02.38 (CEST)
- Hej, nu är jag inne på H... Bild:Harri Blomberg 2.jpg Det känns lite löjligt, kanske, men du bör nog ändå märka den med vem som tog bilden och licens. /Habj 10 juli 2005 kl.01.29 (CEST)
- Och den här Bild:Harry Blomberg, bokomslag..jpg är det en släkting? Det borde ju ändå vara fotografen som har upphovsrätt till omslaget. En kommentar vore bra... om vi kommer fram till att vi inte riktigt vet hur upphovsrätten står till, lär inget bli raderat rakt av. /Habj 10 juli 2005 kl.01.38 (CEST)
- Bild:Kisa, sjön.jpg Tillräckligt gammalt för att vara PD? Är det ett vykort? Och ett av dina egna foton Bild:Kastelholms slott 1991..jpg. / Habj 15 juli 2005 kl.00.28 (CEST)
- Jag menar inte att tjata! det är bara enklare att lämna över till dig när jag hittar bilderna... jag ser att du inte varit här på ett tag. Det torde inte vara någon större brådska. Bild:Affären i Överby, Bötom, sommaren 1990.jpg, Bild:Bastubyggnad i Dagsmark..jpg, Bild:Björneborg, stadskyrkan..jpg, Bild:Bona 3.jpg, Bild:Bona 4.jpg, Bild:Brahehus.jpg, Bild:Budapest, parlamentet i augusti 1989..jpg. /
- Bild:Kisa, sjön.jpg Tillräckligt gammalt för att vara PD? Är det ett vykort? Och ett av dina egna foton Bild:Kastelholms slott 1991..jpg. / Habj 15 juli 2005 kl.00.28 (CEST)
... oj, det var ett tag sedan jag var inloggad... ska ta itu med uppgiften med att GFDL: a bilderna... vänligen Harri Blomberg 03 augusti 2005 kl.17.51 (CEST)
- Minst en av dina bilder är föreslagen till radering: Wikipedia:Bilder som bör raderas. Jag tror dock inte att det raderas särskilt fort därifrån. Om du vill gå igenom alla bilder som du laddat upp hittar du dem genom att kolla dina användarbidrag, och välja att titta enbart på namnrymden "Bild". Praktiskt. Om du undrar något, så fråga gärna! / Habj 13 augusti 2005 kl.00.55 (CEST)
[redigera] Licensmärkning
Många av de bilder du laddat upp saknar licens och/eller källa, särskilt de tidiga [4]. Bilder utan licens kan komma att raderas, så det vore bra om detta fixades. Skulle kunna göra det åt dig om jag visste hur du ville ha det med de bilder som står Foto:Harri Blomberg på, ska de vara PD eller GFDL? / Elinnea 8 september 2005 kl.15.26 (CEST)
- Om bilden är egentagen får man anta GFDL, minns "Observera att alla bidrag till Wikipedia är att betrakta som utgivna under GNU Free Documentation License". /Grillo 8 september 2005 kl.15.34 (CEST)
... hej Elinnea (och Grillo), det går bra att sätta PD på alla Foto:Harri Blomberg, glad om du fixar det... jag var mkt slarvig med sådant förut, men GDDL går bra för mig också... men har ju börjat med PD så det är det jag forsätter med när jag lägger in nya bilder... kortare att skriva än GFDL... ;-) Mvh Harri Blomberg /Västgöten 8 september 2005 kl.17.10 (CEST)
-
- Det hör blev man inte så mkt klokare på, olika bud alltså, Grillo säger GFDL, medan Västgöten säger PD eller' GFDL. Kan inte hjälpa till förrän detta blir något tydligare, tyvärr. Känns lite som "Vill du ha kaffe eller te? Ja, tack!" liksom... Hoppas ngn annan kan få klarhet i detta och märka upp bilderna./ Elinnea 8 september 2005 kl.17.42 (CEST)
... nog, menade jag att det ska vara PD, fast kan titta på det själv... mvh Harri Blomberg 8 september 2005 kl.17.45 (CEST)
- Tack! / Elinnea 9 september 2005 kl.11.20 (CEST)
[redigera] Bergsjön
Hej! Tack för att du laddat upp bilder på Bergsjön. Jag laddade upp den på Bergsjön Centrum till Wikimedia Commons för att användas på en:Bergsjön. Mvh Fred Chess 23 oktober 2005 kl.16.23 (CEST)
... så lite så... var ute på en höstpromenad idag... för att fotografera fornlämningar i trakten, passerade centrum samtidigt... Mvh Harri Blomberg 23 oktober 2005 kl.16.36 (CEST)
- Hej igen. Jo en sak till. Skulle du kunna ladda upp bilder direkt på wikimedia commons? Det är kanske lite bökigare, men så slipper någon annan göra det, och så blir de tillgängliga för andra wikipedias med en gång. De kan dessutom kategorieras i wikipedias omfattande kategorisystem. Det skulle uppskattas. Tack, Fred Chess 23 oktober 2005 kl.16.56 (CEST)
... jag ska försöka bättra mig med det... men mina små arkeologiska artefakter som jag håller på med de närmaste timmarna, lär nog för enkelhetens skull gå gamla stigar av uppladdning... så smidigt... mänskan har för vana att välja den snabbaste stigen, fast jag förstår ditt resonemang och håller med i princip... vänligen HB-05 23 oktober 2005 kl.17.03 (CEST)
[redigera] Creative Commons licens
Hej. Laddade precis upp några bilder på Göteborgs domkyrka på Commons. funderade på om du accepterar att släppa dina bilder under Creative Commons licensen? Det är en mindre otymplig licens för spridandet av bilder. Både jag, Väsk, Xauxa och Kdhenrik, m.fl. använder den. Det kräver inget extra av dig, förutom att du gör ett uttalande om att du släpper dem under licensen. Vill du höra efter med någon annan föreslår jag Väsk. // Fred Chess 12 november 2005 kl.21,10 (CET)
... hej fred, jag accepterar det... bra om bilderna gör någon nytta... mvh HB-05 17 november 2005 kl.22,46 (CET)
[redigera] Bild utan licens
Hej, Bild:Åbo domkyrka, interiör...mot koret..JPG saknar licens, är den egentagen? MVH Grillo 15 november 2005 kl.01,49 (CET)
... det är ett gammalt vykort... fotograf lr årtal omnämns inte, mvh HB-05 17 november 2005 kl.22, 42 (CET)
- OK, jag har märkt den till radering. Bild:Järnforsen.jpg ser också ut att vara ett vykort, vet du något om det? Kan det inte dateras till innan 1944 måste det tyvärr också raderas. /Grillo 27 november 2005 kl.12.08 (CET)
... ingen fara, inget är beständigt... :-) Järnforsen årtal är svår att bedöma, kan vara före, omkring eller strax efter 1944... stolparna talar om detta, men svårt att bedöma cyklar, lättare med bilar... radera om du har lust.... bra att veta att 1944 är en bra riktlinje... måste väl 1945 kommande år... vi har ett antikhus med billiga vykort på en av hamngatorna i gbg... mvh Västgöten 27 november 2005 kl.14.23 (CET)
- Bättre att ta det säkra framför det osäkra, så jag märker den också till radering. Jättebra med fina vykort att ladda upp, alla foton tagna av svenska fotografer innan 1944 är PD. Ett tips till dig är att kolla in Wikimedia Commons, som ligger under [5]. Det är en databas för bilder som används på wikiprojekten. Det bästa är om du laddar upp dina bilder där direkt, så kan de användas av alla språkprojekt av wikipedia direkt. Planen är också att flytta över alla bilder härifrån till Wikimedia Commons. Det går att länka till bilder på Commons på samma sätt som bilder på svenska wikipedia. Tänk bara på att det kan vara en fördel att skriva bildbeskrivningar på både svenska och engelska där. Det är självklart helt ok att fortsätta ladda upp här, men commons är att föredra. MVH Grillo 29 november 2005 kl.01.09 (CET)
Hej igen Harri, Bild:Sideby kyrka.jpg, 1940-tal står det, tror du det går att datera den till 1944 eller tidigare? MVH Grillo 30 november 2005 kl.21.40 (CET) Hej! Den är tagen före 1944, troligtvis redan på 1930-talet. MVH HB-05 2 december 2005 kl.12.41 (CET)
[redigera] Beröm
Vill ge dig en eloge för ditt arbete med dina Norrköpings och Östgötarelaterade artiklar. Bra jobbat! jordgubbe 3 december 2005 kl.00.41 (CET) (Östgöte i exil)
Tack för värmande ord i en kall decembertid... beröm är jag duktig på att ta emot... med vänliga lördagsmorgonhälsningar HB-05 3 december 2005 kl.09.07 (CET)
[redigera] Sven Nilsson
Intressant information du lade till om Sven Nilsson. Jag kände inte till hans arkeologiska forskning. Man kan ju förmoda att hans två forskningfält; arkeologi och ornitologi kan ha korsbefruktade varandra vilket ju är en spännande tanke. mvh--AHA 6 december 2005 kl.08.50 (CET)
De var lite av allvetare våra tidiga forskare, ämnet arkeologi lärdes ju inte ut på universiteten först senare, så många av de tidiga arkeologerna var dessutom geologer eller dylikt. I internationell arkeologisk idéhistoria är svenskarna Sven Nilsson och Oscar Montelius (1843-1921) självklara namn. Dock brukar man inte nämna Nilssons ornitologiska kunskaper i dessa sammanhang, så det var nytt för mig... Mvh HB-05 6 december 2005 kl.16.17 (CET)
[redigera] Bildlicens och källa?
Hej! Någon/några bilder som du har laddat upp saknar information om licens och/eller källa. Kontrollera upphovsrätten och märk bildsidan med licensinfo (ex. {{GFDL}} eller {{PD}}) samt uppge källan. Är det du själv som tagit bilden bör du skriva; Foto: [[Användare:Ditt användarnamn|Ditt namn]], annars bör du kontakta upphovsrättsinnehavaren samt lägga in en länk till godkännandet/källan. Är bilden uppladdad från annan wikipedia, interwikilänka till bilden ifråga. Bilder med oklar upphovsrätt kan komma att raderas. Se även Meddelanden för upphovsrätt. Det gäller dessa bilder: Bild:MOTALA, Kapten Ahlboms Villa.jpg, Bild:Kristinestad stämpel.jpg, Bild:Mjölby på 1940-talet..jpg, Bild:Sankt Petersburg...........GIF, Bild:Kisa, sjön.jpg / Elinnea 11 december 2005 kl.11.47 (CET)
Hej Elinnea, du har nog märkt det, men uppgiften är uträttad... ha en fin jul! Önskar HB-05 19 december 2005 kl.03.17 (CET)
[redigera] Island och Grönland
Hej, kanske är det bättre att du skriver på diskussionssidorna för Islands geografi och Grönlands historia att du publicerade texterna innan på Mimers brunn. Det är inte alla på Wikipedia som vet att du är samma uppehovsman. Har det bra!--Nordelch 18 december 2005 kl.16.10 (CET) Du är beläst, om du även känner till mina texter på Mimers brunn... hehe... försökte i eftermiddags hålla mig vaken efter en arbetsnatt och då jag har nyligen införskaffat en ny dator, så jag funderade på vad jag vill spara kvar på denna gamla och vad jag överföra till den nya, går igenom lite texter... varav en liten box heter "skoltexter"... de nordiska öarna var hemuppgifter från kurs om Norden á tio poäng, som egentligen skulle den inte ha hört hemma på Mimers brunn, men då jag för några år sedan la in en del andra komvuxtexter så tyckte jag att det här var ju precis sådan fakta man söker som elev på gymnasier och dylikt... nåja, en del material kan ju läggas ut på wikipedia, men jag eller någon annan får redigera om texterna senare... kul att se texters omvandlingar härstädes... håller nu på med en arkeologiuppgift från skolan som tar död på tiden och kreativiteten därutöver... så en fin jul 2005! Önskar HB-05 19 december 2005 kl.03.32 (CET)
[redigera] Wikipedia-artikel
En berömmande artikel om Wikipedia av Thorulf Arwidson fanns i Göteborgs-Posten, söndagen 27 november 2005, kultur, sidorna 90-91. Jag har den inscannad om någon vill läsa hur flitiga och kunniga vi är, alla wikipediamedarbetare... HB-05 19 december 2005 kl.06.49 (CET)
[redigera] Bild: polcirkel
Hej Västgöten, jag föreslåg din bild Bild:Finländsk turistbuss vid Polcirkeln i Överkalix, juli 2004..jpg som fanns tidigare i artikeln polcirkel för radering. Anledningen är att man ser inte att bilden är tagen vid polcirkeln. Skylten i bakgrunden är tydlig för lite. Jag hoppsa att du inte blir ledsen. Annars kan du rösta emot.--Nordelch 27 december 2005 kl.22.15 (CET)
Jag kan ju ladda upp den som buss... :-) Skojar bara, mer krävs för att jag ska bli ledsen... problemet med Polcirkeln är ju att den inte syns... i finska Rovaniemi har de lagt sitt tomteland där och ritat ut gränsen så att man kan hoppa över cirkelgränsen... i Övertorneå, finns en ful skylt från 70-talet, så den var ju inte värd att fotografera... väntar med spänning om bilan ska falla ;-) .--HB-05 30 december 2005 kl.08.51 (CET)
[redigera] Bilder och Commons
Hej. Jag har flyttat en del av dina bilder till commons, och kommer också fortsätta med det (en kandadat är bilderna på Göteborgs domkyrka). Eventuellt kanske du önskar själv återuppladda några bilder dit direkt, för att du då kan säkertställa att bildens namn, ditt namn och bildens beskrivningssidan blir så som du tänkt dig? Det går bra att enbart använda svenska på Commons, fast det är ju färre som förstår då.
Men hur som helst, så kommer de nog att laddas upp dem där i en snar framtid.
Fred Chess 30 december 2005 kl.04.02 (CET)
... så här i efterhand förstår jag ju att det hade varit bättre om jag hade laddat upp bilder dit direkt... sent ska en gammal hund sig lära... ska försöka ladda upp en del av bilderna på nytt, hädanefter gäller bara commons... i alla fall, tacksam för att ditt slit... och ha ett gott nyårsfirande... en annan jobbar, så tolvslaget blir i ett nyktert tillstånd för min del... mvh HB-05 30 december 2005 kl.08.22 (CET)
[redigera] Bildlicens och källa?
Hej! Någon/några bilder som du har laddat upp saknar information om licens och/eller källa. Kontrollera upphovsrätten och märk bildsidan med licensinfo (ex. {{GFDL}} eller {{PD}}) samt uppge källan. Är det du själv som tagit bilden bör du skriva; Foto: [[Användare:Ditt användarnamn|Ditt namn]], annars bör du kontakta upphovsrättsinnehavaren samt lägga in en länk till godkännandet/källan. Är bilden uppladdad från annan wikipedia, interwikilänka till bilden ifråga. Bilder med oklar upphovsrätt kan komma att raderas. Se även Meddelanden för upphovsrätt.. Bild:Rakvereordensborg.JPG saknar källa på estniska Wikipedia. / Elinnea 7 januari 2006 kl.01.10 (CET)
God morgon Elinnea, jag vet inte om den saknar källa, för jag förmodar att det är fotograferna (två, ett par omnämns under foto) som har laddat upp den, som omnämns på estniska Wikipedia, men de har nog glömt att lägga dit pd alternativt GFDL, interwikilänka vet jag inte vad det är, men jag ska ta reda på det... :-) HB-06 7 januari 2006 kl.08.52 (CET)
[redigera] Valamo kloster
Jag tänkte ladda över den här gamla bilden Bild:Valamo kloster, 1800-tals tryck av P. A. Kruskopf..JPG, plus en beskuren som mera visar bara klostret, till Commons. Lite mera info om källan vore bra - betyder "tryck" att det är en reproduktion, eller något annat? Jag laddar upp den så länge, sen får vi se hur mycket info jag lyckas fylla på med. // habj 1 mars 2006 kl.17.22 (CET) I det här fallet 1800-tals tryck, ska ses att den är tryckt grafiskt, men även i boksammanhang i samlingsverk om Finland. Allmänt förekommande, alltså... Vänligen HB-06 2 mars 2006 kl.14.07 (CET)
- Det bokverk som åsyftas - är det Finland framstäldt i teckningar av Topelius, som de teckningar/etsningar/vad det nu är av samme konstnär som man hittar här?[6]
- I så fall är den publicerad 1845, och konstnären måste vara död sedan mycket mer än 70 år. De är rätt noga med sånt på Commons, så det är bra om sånt kan anges så exakt som möjligt. // habj 2 mars 2006 kl.14.29 (CET)
Det stämmer Habj... Pehr Adolf Kruskopf, som hade studerat teckning i Sankt Petersburg, gjorde 31 av teckningarna i Finland framstäldt i teckningar, vid sidan av andra konstnärer, vars alster (teckningar) sändes till Dresden för att bli litografer (omgjordes till dito) till verket... många av teckningarna har återtryckts i andra verk efter 1845... vänligen HB-06 3 mars 2006 kl.09.36 (CET)
- Dödsdatum och allt - perfekt! En får tacke. // habj 3 mars 2006 kl.14.03 (CET)
... vassego, såg att det var dålig info om denne finländske konstnär på svenska... så wikipedia fick dagens skörd, men fredag som det är... dags att förbereda kvällens aktiviteter på Halta Lottas krog vid Redbergsplatsen i Göteborg, ska ut med jobbet... ha en trevlig helg! Mvh HB-06 3 mars 2006 kl.14.09 (CET)
[redigera] Commons
Jag till och börja med berömma dig för att du laddar upp på Commons. Något som är bra dock är att du kanske överväger att kopiera den svenska sidan eftersom det är bra om även det finns en beskrivning på svenska av bilden på commons (enklare när man ska söka och också för folk som inte förstår engelska). Det vanligaste systemet är att man skriver:
Det gör ingetning om det skiljer något mellan språken. Det kan stå 48 rader på svenska och en på engelska eller viceversa. /Grön ✉ 1 mars 2006 kl.20.44 (CET)
Tack... och det ska ske på sv och eng framöver... Mvh HB-06 2 mars 2006 kl.14.08 (CET)
[redigera] Två omärkta bilder
Jag har hitttvå omärkta bilder som du har laddat upp och eftersom jag vet att du vet vad som bör göras och att det bara är en miss så får du bara länkarna till dem Bild:Sideby kyrka.jpg och Bild:Pilgrimsmärke från Vadstena kloster, funnet i Nya Lödöse..jpg /Grön ✉ 3 mars 2006 kl.14.51 (CET)
... tack så mkt, nykter och färdig med en hemtenta i arkeologi om cirka 6 dagar ska jag ta itu med denna fråga... ;-) Trevlig helg HB-06 3 mars 2006 kl.14.58 (CET)!
... Angående Bild:Sideby kyrka.jpg, så är jag en aning osäker från vilket datum källan är, har ej den hemma, så den kan raderas, medan Bild:Pilgrimsmärke från Vadstena kloster, funnet i Nya Lödöse..jpg har sedan tidigare en tydlig källhänvisning... HB-06 6 mars 2006 kl.19.56 (CET)!
[redigera] Påpekande
Jag vill bara påpeka att du kan skriva endast ~~~~ i slutet som ---> Timon 14 april 2006 kl.19.34 (CEST) För i övrigt är jag inte säker om du har listat ut det än. ;) Timon 14 april 2006 kl.19.34 (CEST)
Hej Timon, nu vet jag inte vad du menar eller syftar på? Men är nyfiken... Mvh HB-06 14 april 2006 kl.19.39 (CEST)
-
- Hmmm, försöka skriva så här ~~~~, och sen se vad som händer när du spara. Timon 14 april 2006 kl.19.43 (CEST)
... du hade rätt, jag hade inte förstått det... ;-) tack, för upplysningen HB-06 14 april 2006 kl.19.39 (CEST) Västgöten 14 april 2006 kl.19.46 (CEST)
Västgöten 14 april 2006 kl.19.47 (CEST)
Ingen orsak. Timon 14 april 2006 kl.19.48 (CEST)
[redigera] Uddevalla
Schysst bild på torget i uddevalla! Får jag fråga vad en Göteborgare har för ärende uppe i en sån regnhåla? ;) » ågязи(disk.|bidr.) den 5 juni 2006 kl.15.59 (CEST)
- Ja, vad svarar man på sådana frågor... ;-) Kan ju skriva något elakt, hehe.... men det ska jag inte. Tycker att Uddevalla är en fin stad och bara drygt en timmes tågresa längs Bohusbanan från Göteborg, så man tycker ju att fler göteborgare borde ta chansen. Lördagens snabba besök hade sin orsak att jag diskuterade ändringsåtgärder på en uppsats i arkeologi, som genomgått opposition, har hjälpt med renskrivningen åt en klasskompis vid Göteborgs universitet, som bor på Bokenäset. Vi satt på Pub Harrys i Uddevalla och åt deras stora och goda räksmörgås, samt drack billig öl, medan vi diskuterade ändringarna, så kanske min lyriska upplevelse av staden hade helt andra orsaker, än jag vill medge... hehe... HB-06 den 5 juni 2006 kl.16.38 (CEST)
-
-
- Det tror jag oxå, andra gången jag var där, och om inte... så iaf för namnets skull... ;-) Tack, för redigeringstipset! Harri den 5 juni 2006 kl.18.13 (CEST)
-
[redigera] Sammanfattning
Hej Västgöten. När du redigerar en sida är det bra om du skriver en sammanfattning i "Sammanfattning"-rutan. Då vet andra vad det är för slags ändring. Sammanfatning kanske inte behövs om du kryssar i "Liten ändring"-rutan, men annars är det väldigt bra.
Bra artikel om Gille, även om layouten inte blev helt som det var tänkt tror jag. Jag redigerar Gille. Wikiolle 11 augusti 2006 kl. 17.59 (CEST)
- Tack för beröm och goda tips, tar åt mig... mvh HB-06 11 augusti 2006 kl. 18.31 (CEST)
[redigera] Rosettastenen
Varför ändrade du Jean-François? Vad jag kan se skall namnet innehålla bindestreck, men det kanske finns någon policy för franska namn på svenska (här på Wikipedia eller annorstädes), som jag ej känner till? Huvudartikeln om honom blir förstås ett vidare fall om bindestreck skall användas. /Cnettel 13 augusti 2006 kl. 00.23 (CEST)
- ... hehe, du har rätt, men i det här sammanhanget valde jag att anpassa mig till en redan befintlig artikel, kunde ha gjort en redirect på namnet, men gjorde inte det... bör egentligen skämmas, för jag läser Egyptens nycklar av Lesley & Roy Adkins som handlar om Jean-François Champollions besatthet att lösa de egyptiska hieroglyfernas gåta. Du får gärna korrigera mitt misstag, med vänliga natthälsningar från HB-06 13 augusti 2006 kl. 00.30 (CEST)
[redigera] Bilder
Vilka fina bilder du lagt upp på Skändlaröset m.m. Har just börjat läsa arkeologi i Göteborg, så vi har nyss besökt just de rösen du fotat, känner igen mig ;)--gnostikern 15 september 2006 kl. 20.28 (CEST)
- Kul att du tycker det, har inte varit inloggad på några dagar så jag har missat ditt meddelande... får passa på och samtidigt hälsa dig välkommen till arkeologiska institutionen i Göteborg, läser själv C-kursen... så vi lär ses i det som kallas Bengans fik förr lr senare... Mvh Harri Boy 18 september 2006 kl. 23.30 (CEST)
[redigera] Arwidsson
Hej Harri!
Jag hittade till sist en artikel om en mycket känd folkvisesamlare, A. I. Arwidsson. (Det tog tid; det fanns en redirect från A.I. Arwidsson, men jag kunde inte föreställa mig att initialerna ej isärskreves :-). Det verkar i stort sett ha varit du som skrivit den. Jag undrar litet över källorna; särskilt över detta att han inte blev uppmärksammad för sitt författarskap under sin livstid, men att ändå meningarna om ett ev. svenskt anfall på Ryssland står med i denna biografiska artikel. Bidrog hans agitation verksamt till nästan-krigsförklaringen, såvitt du kan utröna?
Egentligen var det alltså vissamlingarna som intresserade. Jag har i TSB sett påstått ungefär att Svend Grundtvig skulle ha övertagit Arwidssons systematik i sin egen epokgörande samling Danmarks gamle Folkeviser. Jag har aldrig sett Svenska Fornsånger själv, och kan varken säga bu eller bä. Har du någon källa som säger mer? Jörgen B 25 oktober 2006 kl. 04.01 (CEST)
- Hej Jörgen! Jag får be att återkomma om Arwidsson... håller på med en hemtentamen i arkeologi de närmaste två veckorna, men efter det ska jag försöka ge ett mer utförligt svar, med lite källhänvisningar. Vänligen Harri Boy 25 oktober 2006 kl. 18.42 (CEST)
-
- Åter igen ett hej till dig Jörgen! Precis hemkommen från ett nattpass är jag väl inte alldeles klar i huvudet, men tänkte ge dig ett lite mer utförligt svar än förra gången då jag höll på med en hemtentamen i arkeologi och nu när jag imorgon på allvar ska påbörja min C-uppsats i samma ämne tänkte jag innan sänggång få denna uppgift ur världen. Egentligen skulle jag vilja sätta mig ned och jobba med dina intressanta frågeställningar i flera dagars tid, men det kanske får bli ett senare projekt? Jag har de senaste 15 åren intresserat mig för finländsk invandring till Sverige, inte så mycket efterkrigstidens såsom tidigare epokers. Efter det gemensamma rikets delning 1809 till Finlands självständighet vid årsskiftet 1917-1918 kom det en hel del (allting är relativt) politiska flyktingar till Sverige, ofta utvisade av ryska myndigheter från storfurstendömet Finland, till den skaran av emigranter räknas finländare som Adolf Iwar Arwidsson, Emil von Qvanten och Adolf Erik Nordenskiöld. Man samlades i Stockholmsområdet (inklusive Uppsala universitet). Under vissa perioder var stämningen i den svenska huvudstaden så de liberala, landsflyktingar (inte bara finländare, utan även polacker) och tidningspress fick upp stämningarna i Stockholm till den grad att Carl XIV Johans ättlingar kunde tänka sig ett krig där Ryssland skulle vara motparten, men det tog 110 år efter att svenska trupper lämnade Torneå 1808 innan Sverige verkligen skickade trupper över gränsen österut och det var i samband Ålandsexpeditionen 1918. Efter det datumet har Sverige officiellt aldrig skickat över trupper till Finland, även om det fanns svenska frivilliga både under Finska inbördeskriget och Finska vinterkriget med efterföljande Finska fortsättningskriget. Så till din fråga, på vilket sätt påverkade Adolf Iwar Arwidsson ett eventuellt svenskt krigsföretag under Krimkriget, såsom kunglig bibliotekarie och Finlandsspecialist blev han även rådgivare åt konungen när det gällde finländska frågor. Och 1854 fick Sverige ett erbjudande som man lockade, ty efter den brittiskfranska erövringen av Bomarsunds fästning samma år erbjöds Sverige ta över fästningen och därmed i praktiken kontrollen över Åland, men den fruktade ryska reaktionen gjorde att man valde att avstå. Det hade inneburit krig mellan Sverige och Ryssland, samt det inom Sveriges gränser började framgå att finländarna inte var intresserade av att räddas av Sverige. Under Krimkriget slogs finländarna med livet som insats mot brittiskfranska landstigningsförsök i bl a Gamla Karleby.
Nedan medföljer ett kapitel ur ett halvfärdigt manuskript som jag skrev om Finlands politiska historia för tio år sedan, den har blivit liggande, meningen att det skulle bli en vänbok (att ge bort som present och ej till avsalu), men den lär förbli ogjord, sysslar med annat idag. I alla fall upptar den lite av stämningarna i Stockholm under 1800-talets mitt:
”Alltsedan tidig eftermiddag har jag varit i Limhamn. En stund på kommundelsbiblioteket, därefter en promenad till sjömanspuben Cutty Sark. Stället har haft öppet i drygt fem år, men det är första gången jag är här. Igår hade vi en ost-, kex- och vinafton i min studentkorridor på Skylines sjunde våning. Jag var uppe till klockan tre på natten, avslutade den med ett längre samtal visavi två kamrater om politik och litteratur.
Nu en öl för att i lugn och ro kunna studera egna anteckningar om författaren och Skånefödde Vilhelm Ekelunds möte med anarkismen. Under tidigt 1900-tal var han intresserad av revolutionären Michail Bakunin (1814-1876). Ekelund var i landsflykt i Berlin, efter att i Sverige ha klått upp en civilklädd länsman, och träffade den svenske anarkisten Carl Johan Björklund. De blev goda vänner under bägges långa vistelse i den tyska huvudstaden, åren före första världskriget. Även Björklund var i landsflykt. När han anlände till Berlin år 1910 hade han flytt undan ett fängelsestraff, som ådömts honom för antimilitaristisk propaganda. Denne förde samman Ekelund med bland annat ryska revolutionärer, varav många var anarkister. Namnet Bakunin kom Ekelund i kontakt med den genom den ryske emigrantförfattaren Michel Feofanoff som han umgicks med och växlade brev med. Ekelund fäste sig framför allt vid Bakunins ord: ”Endast den är stark, som förstår att glömma sig själv.” Om citatet, som är från ett brev till Alexander Herzen (1812-1870) den 17 november 1860, antecknar Ekelund i sin Agenda i september 1913: ”Detta är klokhetens egoism. I elden av sin kärlek till andlig utsikt och frihet bränna allt smått, pinfullt, dumt själviskt. Leva och icke leva. Summa summarum: ruset är nödvändigt. Verkligt liv är rusighet. Det yttre får icke hänga vid, icke fastna.” I november samma år fortsätter han: ”Bakunins ord om styrkan i att glömma sig själv äro evigt beaktansvärda! Trohet, trohet mot saken: enda väg till det riktiga, enda väg till frigörelse från allt smått behagsjukt, temperamentsjukt, personligt blottat; enda väg till stor enkel stil. Vilken absurditet av ett stoftgrand i oceanen av liv att vilja vara personligt! Finns någon sällhet, tillfredsställelse för detta stoftgrand, måste den bestå i att bliva ett rent öga, osjälviskt, begrundande tacksamt älskande, förlorande sig i gränslös kärlek. I den eviga segern Liv är du själv en seger, om ditt öga är rent.”
Ekelund hade fallit för Bakunins patos, därför var inte de anarkistiska teoretikerna Krapotkin eller Proudhon intressanta. Ekelund läste Bakunin, hade planer att skriva något om honom, men längre än så gick han inte. Björklund hann före med en publikation om Bakunin. Den utkom i Falköping år 1915 och fick namnet Bakunin, tänkaren och kämpen. Intresset för Ekelund att bli aktiv i en revolutionär rörelse blev inte tillräckligt stort, men citatet av Bakunin följde med som en stor tanke i livet.
Michael Bakunin var en färgstark personlighet. Hans vän Alexander Herzen sa om honom att ”denne man föddes inte under en vanlig stjärna utan under en komet”. Född år 1814 med en adelsman till far följde han till en början den förväntade karriärsvängen och blev militär. I unga år valde han dock att bryta mot denna utstakade väg för att istället bli yrkesrevolutionär och slåss mot alla totalitära system. Det sägs att Bakunin deltog i alla revolter som uppstod i hans närhet och det gav konsekvenser då han fick sitta åratal i ryska fängelser. Kompositören Richard Wagner föll för den äventyrslystne Bakunin och gav honom följande omdöme: ”Allt hos honom var kolossalt, och han var fylld av en primitiv livskraft och styrka.” Det var inte teorierna som bar fram Bakunin. Han trodde på den spontana revolutionära glöden hos varje människa och socialismen skulle inte fyllas av allt för vetenskapliga teorier för de höll ändå inte ända fram. Bakunin sade: ”Ingen teori, inget färdigt system, ingen bok som någonsin har skrivits kommer att frälsa världen."
Bakunin hängde inte sig fast vid något system. Han var en sann sökare. Det märker vi när han kommer till Sverige år 1863 för att knyta kontakter med de finländska emigranterna i Stockholm. Ett halvt sekel hade gått sedan Sveriges östra del förlorades till Ryssland efter det Finska kriget åren 1808-1809. Det fredsföredrag som följde gjorde Finland till ett självständigt ryskt furstendöme med tsaren som storfurste. De finländska böndernas gerillakrig och tillfälliga svenska militära avancemang under krigsåren räddade Finlands direkta införlivande i det ryska riket. Finländarna fick sköta sina egna förrättningar av statlig karaktär, men den nationella armén avskaffades. De flesta medborgarna i storfurstendömet var nöjda med situation. Finland var ett relativt sett privilegierat till skillnad mot de baltiska länderna som hade införlivats på 1700-talet med folket satt i livegendom. Någon allmän önskan om en återförening med Sverige var inte i finländarnas sinnen, men ett visst missnöje syntes i landet.
Den förste som lämnade Finland av politiska orsaker var Adolf Ivar Arwidsson. Prästsonen ifrån Padasjoki socken kom till Sverige år 1823, efter att hans betraktelser om den finländska nationens status under den ryska örnens vingar blivit obekväma för myndigheterna och som motdrag avsattes Arwidsson från docenturtjänsten på universitet i Åbo, samt indrog hans tidning Åbo Morgonblad i februari 1822. År 1825 blev Arwidsson svensk medborgare och var anställd som amanuens på Kungliga biblioteket. Vid en återresa till Finland 1827, utvisades han tillbaka till Sverige. Om inte tidigare så blev han i alla fall efter denna händelse en finländsk systemkritiker. Arwidsson knöt samman finländarna i Sverige med de svenska liberalerna som kritiserade Karl XIV Johans utrikespolitik för att vara alltför ryssvänlig. I de radikala kretsarna var antiryska stämningar starka och häcklandet mot självhärskardömet stort. Finlands återinförlivande med Sverige diskuterades livligt fram till och med Krimkriget åren 1854-1855. Det var nära att Sverige, styrd av den nye kungen Oscar I, med hjälp av engelska och franska styrkor skulle ha återtagit Finland. Ryssland hann dock kapitulera förrän Sverige kom till handling. Ålands demilitarisering var det enda positiva slutresultatet Sverige fick av fredsslutet. Adolf Ivar Arwidsson utnämndes till chef för Kungliga biblioteket 1843. Hans författarskap nådde inte under levnadstiden större grupper och han avled under en resa i Viborg år 1858.
Det är lördag och våren känns närmare kommen, även om isen fortfarande ligger här vid Ribersborgsstrand. Danmark och Köpenhamn ligger närmast, på andra sidan sundet, men inte så mycket längre bort hittar jag både Tyskland och Polen. Två folktäta stater som ofta har varit slagfält. Första och andra världskriget minns vi, men ekon av andra krigsscener hörs svagt som påminner om andra tider då denna del av Europa också var i händelsernas centrum. Polen på 1800-talet var likaså Finland en provins tillhörande Ryssland. Där var de antiryska stämningarna starkare än i Finland och en stor del av de intellektuella var i landsflykt. År 1862 kom en polsk officer vid namn Sigismund Jordan till Sverige för att propagera för Polens sak. Han finner likasinnade bland de finländska emigranterna i Stockholm.
Björneborgsfödde Emil von Qvanten (1827-1903) flyttade till Stockholm ett årtionde tidigare, som 26-åring år 1853 och kom snabbt i kontakt med sina landsmän, blev senare – år 1860 – medlem av Finska gillet i den svenska huvudstaden. Gemensamma politiska intressen sammanförde finländaren von Qvanten och polacken Jordan. De bestämde sig för att polackerna skulle arbeta för Finlands sak i utbyte mot att finländarna skulle hjälpa polackerna i sin frigörelse från Ryssland. Under det sista året av Krimkriget började Emil von Qvanten skriva propagandaartiklar under pseudonym, där han förespråkade ett enande av Sveriges och Finlands folk till en dubbelmonarki - en union som passade in i det skandinaviska enhetstänkandet. Finlands samhällsförhållanden skulle vara så inrättade att landet utgjorde en helhet under en egen regering. Antingen nu denna föreställdes som en självständig, särskild för Finland, eller bildade en underordnad, dock fri, länk i en allmännare och större enhet, t ex en allmän nordisk förbundsstat. Svenskan och finskan i Finland i förening med varandra var den för landet bästa språkliga och kulturella blandningen. Emil von Qvanten ansåg att finländarna inte direkt ville ingå i Sverige. Tiden till ett Sverige före 1808 gick inte att återfå, utan det enda tänkbara alternativet var ett statsförbund mellan två lika självständiga parter. Finlands gränser kunde enligt von Qvanten sättas vid den karelska sjön Onega och Vita havet. En naturlig gräns i åtanke på var de finsktalande folken bodde.
Den ryska statsapparaten och de finländare som var lojala med tsaren betraktade dessa idéer som mycket farliga. Åren 1857-1861 kommenterade von Qvanten Finlands ställning i årliga skriftsamlingar. Dessa skickades med kurir till Finland, där de intellektuella läste texterna med iver. En del av materialet fastnade i tullen, sådan illegal verksamhet var riskfylld och fångade den ryska säkerhetstjänstens intresse. Några år tidigare hade generalguvernören i Finland skickat en spion – studenten Oskar Tammelander – till Sverige för att ta reda på propagandatexternas författare som sagt skrev under pseudonym och hans relation till Finland. Emil von Qvanten misstänkte förrädaren och satte denne i dålig dager bland studenterna i Helsingfors, dit universitetet hade flyttat efter storbranden i Åbo år 1827. Spionen avpassades från universitetet med omdömet att ha en tillfredsställande studieflit och betänkligt uppförande.
År 1863 reste sig polackerna mot ryskt styre. Bakunin hade bestämt sig för att hjälpa polackerna och för att vara så nära dem som möjligt reste han till Sverige, dit han anlände i början av mars 1863, sägandes vara en kanadensare. I Stockholm lärde han känna Emil von Qvanten. Polackernas revolt i januari 1863 möttes med glädje av Europas radikaler, men utan hjälp från utlandet var upproret dömt att misslyckas. Polackerna kunde inte klara sig mot de välutrustade ryska trupperna som hade skickats till Polen för att slå ned upproret. Tyskland ville inte hjälpa polackerna, de hade egna anspråk på polska delar med tysk minoritet och rustade sig också för ett krig mot Danmark för att ta Schlesweig-Holstein. England och Frankrike som några år tidigare hade varit i krigsaktivitet mot Ryssland endast protesterade mot Rysslands våldsamma nedslagande av upproret. Karl XV och brodern Oscar däremot var kända för sin ryska motvilja. Emil von Qvanten, andra finländare bosatta i Sverige och svenska liberaler som journalisten August Sohlman agerade för att få den svenska opinionen för ett svenskt agerande vars syfte var att hjälpa polackerna.
Bakunin träffade den svenske kungen för att försöka påverka honom, men det gick illa. Utrikesministern Ludvig Manderström och andra medlemmar i den svenska regeringen, såsom Louis De Geer (1818-1896), var skeptiska till en svensk intervention i Polen. Manderström hade tidigare varnat rikets i utlandet placerade ambassadörer om de svenska radikalernas icke oförargliga tidningsskriverier i europeisk press. Bakunin gavs rätt att verka i Sverige, men han skulle tona ned sin verksamhet då den kunde försvåra relationen till Ryssland. Regeringsledamöterna fick igenom sin fredliga linje, men fick därefter postledes motta röda mössor med texten ”Död åt aristokraterna”. Bakunin var lierad med en annan ryskfödd politisk tänkare och journalist – Alexander Herzen. Denne startade tillsammans med Nicolai Ogarev (1813-1877) den första fria ryska dagstidningen Kolokol (Klockan) och drev ett förlag i England med namnet Russian Free Press. Bakunin hade inget konfliktfritt förhållande till Herzen, men när revolten i Polen hade börjat, sattes saken i första hand. År 1863 trodde många samhällsstörtare att revolternas tid hade börjat.
Bakunin var inte den ende ryske revolutionären i Stockholm detta år. Alexander Herzen hade skickat sin son, med samma namn som fadern men med tillägget Junior, till Sverige. Juniors uppgift var att få igång ett samarbete med sverigefinländarna. Dessa hade goda transportvägar för hemligt material till Finland. Junior ville förlänga transportleden till St. Petersburg. Emil von Qvanten hjälpte till att få tag på en god svensk kontaktman i bokhandelsbranschen. Albert Bonnier (1820-1900) som sympatiserade med frihetssträvandena skulle stå för tryckningen av allt hemligt ryskt material i Stockholm, därefter skulle det spridas i Ryssland. Revolutionärernas förhoppningar, om att Sverige skulle bli en bas för revolutionens spridande och en tillflyktsort för revolutionärer, gick i kras när den polska revolten nedslogs redan samma år.
Det finns en episod härifrån Skåne som berättar om polackernas frihetstörst, men samtidigt dåliga förutsättningar att lyckas med sin revolt. I mars 1863 seglade ett engelskt fartyg Ward Jacksson in i Öresund. I fartyget fanns ett par hundra man under överste Lapinskis ledning, både polacker och sympatisörer för Polens sak, samt ett vapenlager. De skulle komma till upprorsmännens undsättning. Den engelska besättningen byttes ut mot en dansk i Köpenhamn, där även Bakunin anslöt sig. Den 30 mars fortsatte Ward Jacksson till Malmö. Det skulle man inte gjort, för de svenska myndigheterna beslagtog fartyget och vapenlasten. Den danska besättningen förvisades tillbaka till Köpenhamn, medan revoltörerna blev kvar i Malmö fram till sommaren. Studenterna i Lund hyllade dem som hjältar, men passiviteten skapade osämja. Inte först i juni kom de åter på väg till Polen med den danska skonaren Emilia. Bakunin valde att inte följa med på den riskfyllda färden. Han blev kvar i Sverige och det beslutet kan ha besparat hans liv, ty när man var vid Preussens nordkust gjordes en ödesdiger landstigning och närapå en båtlast med män drunknade. Därefter inställdes hela expeditionen.
Det hade varit en spännande tid i Stockholm. Där debatterade Bakunin flitigt för sina idéer. Svensk press var välvillig att publicera hans åsikter och flera salonger stod öppna för hans person. Bortsett från att ha haft kontakt med kretsen runt Emil von Qvanten, samarbetade Bakunin med andra sverigefinländare. Dessa skickade ett sändebud till Finland under sensommaren, men riksfinländarna ställde sig kyliga till Bakunins revolutionära strävanden, ty medan tsar Alexander II hade fullt sjå med att tygla ostyriga polacker, utökade han samtidigt finländarnas rättigheter. I september 1863 sammankallade tsaren, tillika Finlands storfurste, lantdagen i Helsingfors, något som inte hade skett på 54 år, senast var lantdagen i Borgå 1809. Nu inleddes en reformperiod på administrationens, utbildningens och ekonomins område. År 1863 fick också slutligen finskan ställning av officiellt språk vid sidan av svenskan.
Den avtynade revolutionära verksamheten gjorde att Bakunin lämnade Sverige i oktober 1863, men han återkom ett år senare till Stockholm för några veckor. Bakunins politiska tankar hade utvecklats under året och han bildade en första trupp i ett internationellt brödraskap med säte i Stockholm. I det fanns även den svenska liberalen August Sohlman, men ingenting hände trots stora planer. Principprogrammet på 80 sidor presenterar stora delar av Bakunins tänkande. När Bakunin var i Sverige fann han inga likasinnade anarkister, trots att de nordiska länderna under 1800-talet hade relativt sett en liberal konstitution, där många emigranter funnit en fristad. Inte förrän Nils Quidings (1808-1886) skrifter och Henrik Ibsens (1828-1906) ungefär samtida skrivna brev på 1870-talet finner vi här frihetligt socialistiska spår.
Tiden var ännu inte mogen för anarkismens idéer, varken i Finland eller i Ryssland. Pariskommunen som utspelade sig år 1871 blir vändpunkten. Bakunin får först efter Netjajevperioden 1870-1872 respons bland unga ryssar. Dessa hade plötsligt blivit intresserade av frihetliga aktionsmetoder. Emil von Qvanten hade inte heller några specifika kvalifikationer att tyda stämningarna i Finland. Sverigefinländarna, de svenska liberalerna, polackerna eller Bakunin förstod sig inte riktigt på den reella verkligheten i Östersjöområdet. Flera åsikter byggde på önskedrömmar. Verkligheten var annorlunda, inte nog med att finländarna i allmänhet var nöjda över läget i Finland. Man hjälpte till och med att slå ned upproret i Polen. Efter den finländska arméns nedläggande vid införlivandet i tsarriket kunde adelssönerna trots allt bli officerare i den ryska armén. Under åren 1809-1917 fick fler än 3000 finländare rysk officers rang, varav 300 generaler och 67 amiraler.
Casimir Ehrnrooth, en finländsk officer, var tillsammans med sin bror Otto med och krossade upproret i Polen år 1863. I början hade en tredje finländare, Anders Edvard Ramsay, lett hela operationen, men fått gå åt sidan då han sågs alltför vek. Annat var det med bröderna Ehrnrooth, ty Otto blev efter upproret befordrad till generalmajor och Casimir hade redan tidigare fått en guldsabel för tapperhet i fält. Polackerna fick smaka på kosackernas piskor, av det Vitebska regemente som Casimir Ehrnrooth ledde.”
… Angående Svenska Fornsånger, har inte tillgång till dem så jag kan inte yttra mig om eventuella kopplingar till Svend Grundtvigs författarskap. Om A. I. Arwidssons författarskap kan väl sägas att då mycket handlade om Finland och hans komplexa förhållande till de ryska myndigheterna till Finland försvårade distributionen. Arwidsson utgav mycket material som förläggare, bl a Clas Livijns Samlade skrifter I-II, Örebro 1850-1852. Hänvisningar till källor, tjaa… jag har ett stort eget Finlands bibliotek och han omnämns lite här och där, men oftast i smalare litteratur såsom Ivar A. Heikels ”Helsingfors universitet 1640-1940” (Hfrs 1940), G. Heinricius´ ”Skildringar från Åbo Akademi 1808-1828” (Hfrs 1911), Th. Reins ”Filosofins studium vid Åbo universitet.” (Ingår i serien Åbo universitets lärdomshistoria, del 10/Hfrs 1908) och Aug. Schaumans ”Från sex årtionden i Finland” (Sthlm 1922) med mera. Inget annat än ha en fin söndag, måste lägga mig och sova så jag orkar med ännu ett nattpass. Imorgon är det arkeologiuppsatsen som gäller… Mvh Harri Boy 5 november 2006 kl. 09.33 (CEST)
- Jag tackar för smakprovet ur icke-vänboken. Jag har väl inte fått svar på riktigt allt jag undrat... men fått veta åtskilligt som jag inte alls känt till förut. Jörgen B 5 november 2006 kl. 16.06 (CET)