Adam Smith

Wikipedia

Adam Smith (1723-1790)

Adam Smith, född 1723 i Kirkcaldy, Fife, Skottland, död 7 juli 1790 i Edinburgh, Skottland, skotsk filosof och nationalekonom.

Adam Smith kallas ibland liberalismens fader. Hans mest kända teorem är "den osynliga handen".

Som student i University of Glasgow 1737 studerade han mest matematik och naturhistoria och lyssnade ofta till Francis Hutchesons föreläsningar i moralfilosofi och samhällsekonomi. 1740 flyttade han till Oxford (Baliol college) som teologie stipendiat. Efter sju års studier, mest i språk, historia och filosofi, lämnade han dock Oxford utan examen och tillbringade ett par år hos sin mor i Kirkcaldy. Därefter höll han ett par år populärvetenskapliga föreläsningar i University of Edinburgh i retorik och skotsk skönlitteratur. Han blev då nära vän med David Hume. I University of Glasgow blev han professor i logik 1751 i moralfilosofi 1752. Hans föreläsningar var indelade i 4 delar:

Naturlig teologi
Allmän etik
Etik i förhållande till rättsvetenskapen
Ekonomisk politik ("om de politiska institutioner, som är grundade på nyttan" - "the expediency").

Redan 1752 lär Smith ha uttalat frihandelsvänliga åsikter. Hans första större arbete var Theory of moral sentiments (1759, 2:a upplagan hade en bilaga om "the first formation of languages"). Han avsade sig professuren 1764 för att göra en längre resa på kontinenten, som mentor åt en ung hertig av Buccleuch. Han tillbringade 18 månader i Toulouse, ett par månader i Geneve och omkring 10 månader i Paris, där han flitigt umgicks med François Quesnay och andra framstående ekonomer. Efter hemkomsten bodde han under 10 år i Kirkcaldy, sysselsatt med sitt stora verk An inquiry into the nature and causes of the wealth of nations (1776). Smith fick 1778 en befattning som kommissionär vid tullverket i Edinburgh där han senare höll ett gästfritt hus. 1787 blev han vald till lord rector av universitetet i Glasgow.

[redigera] The wealth of nations - Nationernas välstånd

Få nationalekonomiska arbeten har haft så stor global betydelse som The wealth of nations (Nationernas välstånd). Smith har kallats "nationalekonomins fader" mest beroende på den kraft och klarhet som han uttryckte en mängd grundsatser. Förutom att det var ett omfattande systematiskt arbete så omfattar det i hög grad de typiska företeelserna inom samhällsekonomins område. Dess filosofiska utgångspunkter kan härledas till Shaftesbury, Hutcheson och Hume och dess statsvetenskapliga till Hugo Grotius. Den ekonomiska grundsynen är i huvudsak fysiokratisk: Människornas ekonomiska liv styrs av oföränderliga naturlagar, och den ekonomiska politikens huvudregel är att låta dessa naturlagar gälla fritt, det vill säga utan störande ingrepp från statens sida. Denna grundsyn kallas den osynliga handen.

Smith förespråkade inte "intressenas harmoni" på samma ensidiga sätt som senare skulle framhävas av till exempel Henry Charles Carey och Frédéric Bastiat. Många kritiker menade att han var en hjärtlös mammonsdyrkare men Smith höjde sig över de franska fysiokraternas och de merkantilistiska författarnas ståndpunkt, i synnerhet i sin uppfattning om det ekonomiska arbetets natur och betydelse. Hans framställning av arbetsfördelningens faktum och lagar, kapitlen om varans pris, lön och pengar och kapital fick en varaktig plats i den nationalekonomiska vetenskapens historia.