Arkitekt

Wikipedia

Arkitekt vid ritbrädet, 1893

Arkitekt är en yrkestitel som vanligen används av personer som formger byggnader, miljöer och inredning. Ordet arkitekt är en sammanslagning av de grekiska orden archos och tekton. Archos är ett förled som kan utläsas mästare eller överordnad (samma ordled som i ärkebiskop och ärkefiende) och tekton kan betyda snickare eller byggare. Således kan man säga att arkitekt betyder mästare i byggnadskonst eller överbyggmästare.

Arkitekter arbetar ofta även med möbelformgivning, samhällsplanering, stadsplanering, landskapsplanering, konstruktion, design, miljökonsekvensutredningar och som kvalitetsansvarig enligt plan och bygglagen samt även som bygglovsgranskare m m. Det handlar således om en yrkeskår med ett flertal specialiseringsmöjligheter.

Även programmering och design av datorer datorarkitekt m m har börjat kalla sig arkitekter. Denna begreppsförvirring kan nog sägas återspegla det faktum att arkitektyrket står för kreativitet och skapande vilket andra yrkeskategorier än de i traditionell byggverksamhet gärna vill dra nytta av för att förklara vad man utför för arbete.

I antikens Grekland avsåg titeln den person som ansvarade för både formgivningen och genomförandet av viktiga byggnader - han var bevandrad såväl inom estetik som konstruktion och dirigerade även arbetet på byggarbetsplatsen samt skötte leveranser av byggmaterial mm. Så har det i stora drag förhållit sig fram till modern tid då konstruktionsläran utvecklade sig till en egen disciplin och arkitekten alltmer arbetade med det estetiska i samband med byggnader och med den övergripande planeringen.

Arkitektexamen är reglerad av högskoleförordningens bilaga 2, en arkikektexamen omfattar bland annat 180 poäng och kurser i att planera, utforma, förvalta och förnya byggnader och bebyggelsemiljöer. Rätt att dela ut arkitektexamen har landets tre arkitekturhögskolor (Chalmers, KTH och LTH). Arkitekt titeln är inte skyddad och får användas av de som vill och utför arkitektarbete i någon form. Svensk arkitekt som är medlem i intresseorganisationen och fackförbundet Sveriges Arkitekter, och har minst ett års erfarenhet kan få rätt att kalla sig Arkitekt SAR/MSA. I många andra länder krävs dock examen och ofta dessutom flera års yrkeserfarenhet för att få inneha titeln "arkitekt".

[redigera] Utbildning

Sedan åtminstone 1800-talet gör man ibland dessutom en distinktion mellan "konstnärliga" arkitekter och det som då kallades "fortifikationsingenjörer". Denna distinktion kan fortfarande skönjas i det faktum att det i Stockholm faktiskt finns två arkitekturskolor:

Arkitekturskolan Konsthögskolan (som ej har examinationsrätt för arkitektexamen men erbjuder fortbildning)
Arkitekturskolan KTH, vilken är en av flera högskolor i ämnet arkitektur i Sverige.

I Göteborg och Lund utbildas arkitekter på:

Vid Arkitekturskolan på KTH inrättades 2002 ett 60 poängs magisterprogram "Design och byggande" i samarbete med KTH syd. Programmet riktar sig till byggnadsingenjörer 120 poäng kandidatexamen, så att en färdig magisterexamen omfattar 180 poäng. Genom programmet erhålls en bred kunskap genom att ingenjörskonst flätas samman med arkitektur.

Vid Luleå tekniska universitet inrättades år 2005 en civilingenjörsutbildning i arkitektur.

Från hösten 2006 finns en ny utbildining som ger möjlighet till dubbel examen som både arkitekt och civilingenjör på Chalmers. Utbildningen heter Arkitektur och teknik och är på 180 till 200 poäng.