Liberalism

Liberalism, politisk ideologi som vill sätta den enskilda individens frihet i centrum. Betydelsen av ordet varierar med tidsepok och världsdel det är varför en exakt definition är svår. Gemensamt för alla liberaler är dock att man värderar individualism, frihet, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet högt.

Innehåll

1 Indelning av liberalismen
- 1.1 Nyliberalismen
- 1.2 Socialliberalismen
2 Begreppets historia
3 Historia
4 Liberalismens värdegrund
5 Ideologi
6 Kritik
7 Se även
8 Referenser
9 Externa länkar

[redigera] Indelning av liberalismen

Liberalismen brukar delas in i två inriktningar: socialliberalism och nyliberalism.

[redigera] Nyliberalismen

Huvudartikel: Nyliberalism

Nyliberalismen hävdar att varje individ i sin egenskap av människa har rätt till liv, frihet och egendom. Statens uppgifter är då endast att upprätthålla dessa rättigheter genom att ta hand om poliskår, domstolar och försvar. Verksamheter som utbildning, sjukvård och omsorg om de mindre bemedlade ska drivas av företag och finansieras med avgifter eller donationer.

[redigera] Socialliberalismen

Huvudartikel: Socialliberalism

Socialliberalismen utgår ifrån ett bredare rättighetsbegrepp — man menar att man även kan räkna in exempelvis rätt till utbildning och skälig inkomst i varje individs rättigheter. Man vill därför ha en välfärdsstat och är inte motståndare till statliga ingrepp i ekonomin.

[redigera] Begreppets historia

Ordet liberal kom in i den politiska vokabulären omkring 1820. Det kommer av lat. liberalis, som betyder "värdig en fri människa" m.m. Detta motsvarar ganska väl det svenska ordet "frisinnad".

[redigera] Historia

[redigera] Framkomsten av det liberala tankesättet

Som ideologi har liberalismen sin rot i de humanistiska tankar som uppstod under renässansen för att utmana den makt som kyrkan hade vid den tiden, samt partiet Whigs i Storbritannien, som efter "Den ärorika revolutionen" 1688, hävdade sin rätt att välja sin kung. Men de riktigt liberala rörelserna har sin egentliga början under upplysningstiden med franska filosofer, Whig-partiet i England och de Amerikanska koloniernas självständighetskamp. Dessa motsatte sig en absolut kungamakt, merkantilism och kyrkligt maktinflytande. De formulerade koncepten om individens rättigheter samt betydelsen av självbestämmelse genom valda representanter.

John Locke.

Det stora brottet med det förflutnas samhälle var tanken att fria individer kan bilda grunden för ett stabilt samhälle. Detta tankesätt är till största delen baserat på böcker av engelsmannen John Locke (1632-1704), som i sin bok Two Treatises on Government fastställer två grundläggande liberala idéer: ekonomisk frihet, i meningen rätten till att äga och bruka mark, och intellektuell frihet. Locke utvecklade vidare en teori om naturrätten som han såg som liv, frihet och äganderätt. Denna teori var en tidig föregångare till våra dagars tankar om mänskliga rättigheter. Däremot var tanken om äganderätt det viktigaste hos Locke och därför förespråkade han inte demokrati, då det enligt honom kunde inkräkta på rätten till privat ägande. Hans naturrättsteori gav ändå en ideologisk legitimitet till de amerikanska och franska revolutionerna.

Under den sena franska upplysningstiden var två figurer de mest dominerande. Den ene var Voltaire, som argumenterade för att Frankrike skulle införa en konstitutionell monarki och avskaffa adelsståndet. Den andre var Rousseau som argumenterade för människans naturliga rätt till frihet.

Adam Smith.

En grupp tänkare som kommit att bli en del av liberalismen är skottarna David Hume och Adam Smith, samt den tyske filosofen Immanuel Kant. David Humes viktigaste bidrag var tanken att fundamentala mänskliga beteenderegler skulle nerkämpa alla sätt att försöka begränsa eller reglera dem.(vad menas??) Han argumenterar för detta i sin bok A Treatise of Human Nature 1739-1740. Adam Smith är en av liberalismens största ekonomiska tänkare och han utvecklade tanken att individer kan uppbygga både ett moraliskt och ekonomiskt samhälle utan statlig inblandning och att nationer är som starkast när deras medborgare är fria att ta egna initiativ. Han förespråkade en avskaffning av feodala och merkantilistiska regleringar, så som statliga monopol och patenter, och argumenterade för en stat fungerande enligt laissez-faire-principen. I boken Theory of Moral Sentiments, 1759, utvecklade Smith en teori om motivation där han försökte förena människans självintresse med ett oreglerat samhälle. Hans mest kända bok är The Wealth of Nations (Nationernas välstånd), som utkom 1776, där han argumenterade för att marknaden kan, under särskilda förhållanden, reglera sig själv och därför skulle producera mer välstånd än starkt reglerade marknader, som var vanligt förekommande på Smiths tid. Han ansåg att statens verksamhet borde begränsas till att sköta uppgifter som inte drivs av vinstintresse, som till exempel förhindra monopolsituationer. Vidare menade han att staten endast bör ta ut skatt i sådan mängd att det inte skadar ekonomin.

Liberalismen började växa sig stark under 1800-talet, då den borgerliga medelklassen hade tagit makten genom såväl revolutioner i bl a Amerika och Frankrike, som genom ökad ekonomisk makt. Dessa två revolutioner gjorde att även demokrati lades till som en grundläggande liberal värdering. Tanken att all makt utgår från folket och att det också är kapabelt att stifta nödvändiga lagar och genomdriva dem gick längre än upplysningstidens idéer. Definitionen på vad som är demokrati och vilka som ska få lov att rösta i en sådan har däremot skiftat över tid.

[redigera] Splittring inom liberalismen

Den industriella revolutionen ökade det materiella välståndet, men skapade även stora klyftor i samhället tillsammans med andra problem som föroreningar, utanförskap, överbefolkning av städerna och barnarbete. De vetenskapliga framstegen gjorde att folk blev friskare och levde längre och tillsammans med den kraftiga befolkningsökningen skapade detta ett överskott av arbetare, vilket i sin tur ledde till sänkta löner och möjligen försämrade levnadsförhållanden. Milton Friedman noterar däremot att befolkningsökningen kan ha lett till fler synbara fall av fattigdom hellre än en procentuell ökning av antalet fattiga. Däremot gjorde synbarheten av dessa missförhållanden att flera socialliberalt inriktade politiker krävde lagar mot barnarbete, minimilöner och ökad säkerhet för arbetare. Laissez-faireinriktade liberaler hävdade att dessa lagar skulle inkräkta på frihet, rätten till ägande och hindra den ekonomiska utvecklingen. Vidare trodde man att samhället skulle ordna dessa problem av sig själv, utan statlig inblandning. På så sätt uppstod den första striden inom den liberala ideologin. Å ena sidan: De ekonomiska liberalerna som hävdade stark näringsfrihet och liten statlig inblandning. Å andra sidan: Socialliberalerna som hävdade lika möjligheter och en stat stor nog att beskydda medborgarna från ekonomiska eller naturliga motgångar för stora att klara av utan statlig inblandning.

I slutet av 1800-talet medgav en allt större del av liberalerna att för att en individ ska vara helt fri, måste den kunna ha tillgång till allt som gör dess liv meningsfullt, som till exempel skydd från att utnyttjas och rätt till utbildning. 1911 utgav L T Hobhouse boken Liberalism, som sammanfattade den nya liberalismen vilken accepterade viss statlig inblandning i ekonomin för att ge individerna en gemensam rätt till en jämlik fördelning.

Samtidigt hade de antistatliga delarna av liberalismen fortsatt och blivit allt mer radikala, på gränsen till anarkistiska.

[redigera] Politiska motståndare

Den huvudsakliga ideologiska motståndaren var till en början konservatismen, men efterhand som socialismen växte fram och blev stark, så övertog denna liberalismens huvudsakliga motpolsposition. Liberalismen betraktades från början som vänster, men kallas från socialistiskt håll "borgerlig vänster". Karl Marx polemiserade kraftigt mot liberalerna och kallade dem filantroper, människoälskare, och menade att de bara ville skyla över klassamhällets baksidor, inte göra något åt det egentliga problemet.

[redigera] Svensk liberal historia

Anders Chydenius från Österbotten i Finland brukar kallas den svenska liberalismens fader. Vid riksdagen 1765/1766 bidrog han till att införa Sveriges första tryckfrihetsförordning. Han verkade också för att utvidga den ekonomiska friheten.

Den svenska liberalismen fick ett uppsving under 1800-talet. Bland annat tidningen Aftonbladet (1830) hade från början starka liberala inslag. Under 1800-talet stod striden mellan konservativa och liberaler. Liberalerna arbetade för näringsfrihet, religionsfrihet och allmän rösträtt. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet arbetade både liberaler och socialister för rösträttsreformer.

Under 1900-talet blev socialdemokratin alltmer den ledande kraften i svensk politik, och liberalerna fick stå tillbaka. Ideologisk kom dock ett uppsving under 80- och 90-talen, då många liberala reformer genomfördes inom finansväsendet, välfärdsstaten med mera.

[redigera] Liberalismens värdegrund

Idag omfattar de flesta liberaler vissa kärnvärderingar, premisser, vilka dock inte är unika för liberalismen, men som i denna ideologi fick sitt första och tydligaste uttryck:

Folksuveräniteten - bara en statsmakt som har de styrdas samtycke är legitim
Fri och allmän rösträtt i demokratiska val
Ett frisinnat samhälle genom bland annat:
- religionsfrihet
- tryckfrihet och yttrandefrihet
- Även andra former av tolerans, exempelvis av sexuell läggning
- Även alla andra tänkbara etniciteters lika rätt
- Jämställdhet mellan könen - se vidare liberalfeminism och John Stuart Mill
Laissez faire-ekonomi:
- näringsfrihet
- Ingen statlig styrning av ekonomin, marknaden skall styras av tillgång och efterfrågan
Individualism

[redigera] Ideologi

En av de viktigaste ideologerna inom modern liberalism är socialliberalen John Rawls. Rawls menar att det liberala samhällssystemet är det som naturligt skulle uppstå om man kunde placera en grupp människor i en så kallad ursprungsposition och be dem dra upp huvudlinjerna för ett samhälle. Ursprungspositionen innebär en tidpunkt "före" samhället, där ingen av de inblandade på förhand vet om vilken plats de kommer att få i det samhälle de skall utforma. Enligt Rawls skulle de då välja ett samhälle som uppfyller ett antal principer, nämligen:

Varje människa har rätt till den största uppsättning grundläggande friheter som är förenlig med att alla har samma friheter.
Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska vara anordnade så att de gynnar de sämst ställda människorna.
Alla yrken och ställningar skall vara öppna för alla människor att söka och diskriminering är ej tillåtet.

De friheter som första principen talar om är exempelvis yttrandefrihet, föreningsfrihet, yrkesfrihet och liknande. Första principen är alltså inte ett argument mot exempelvis skatt. I händelse av konflikt mellan principerna är den första viktigare än den andra, såvida förhållandena inte är sådana att folk ändå inte kan ta använda de friheter som första principen talar om (skulle exempelvis kunna vara fallet i vissa väldigt fattiga länder).

Vissa har kritiserat Rawls för att inte placera även ickemänskliga djur i ursprungssituationen. Tankeexemplet med ursprungssituationen kan dock enkelt modifieras så att även dessa tas med i beräkningen. Oavsett om man låter ickemänskliga djur vara med eller inte så har vissa anammat ursprungssituationen men förnekat att den leder till Rawls principer, en del har hävdat att den istället leder till utilitarism, medan vissa accepterat Rawls principer men hittat en annan grund för dem.

En variant av den liberala ideologin som accepterar en begränsad statlig styrning av ekonomin kallas socialliberalism. Den anses allmänt utgöra en majoritet av det svenska partiet Folkpartiet Liberalerna.

Skillnaden mellan liberalism och nyliberalism ligger mycket på det ekonomiska planet, och på att liberalismen kräver en starkare stat, inte bara den för nyliberalismen så karakteristiska "nattväktarstaten".

[redigera] Kritik

Kritiker till den nuvarande liberalismen i Sverige menar att den har kommit att koncentreras till avregleringar och privatisering. Dessa menar att detta skapar ett samhälle där de med medel får bra samhällsservice medan de utan inte har råd att till exempel laga tänderna. Oppositionen koncentrerar ofta sin kritik till ett enda ord: egoism.

Nyliberalismen är enligt dess företrädare "återuppväckelsen av den klassiska liberalismen". Nyliberaler menar att socialliberalerna förvrängt termen liberalism och dess värderingar - människans rätt till sig själv och sitt ägande - och har därför myntat det nya ordet "nyliberalism". Socialliberalerna har å sin sida kritiserat nyliberaler för att sätta välståndet före den personliga friheten.

En vanligt förekommande kritik från vänsterhållet rör det privata ägandet och den liberala tron på frivilliga överenskommelser i marknadsekonomin. För att dra ett konkret exempel så menar kritiker att arbetsköparen och arbetssäljaren inte är jämbördiga parter på grund av den förres ägande. Arbetssäljaren står i beroendeförhållande till arbetsköparen (då arbetssäljaren är i behov av lön för att försörja sig själv), medan arbetssäljaren för arbetsköparen är helt utbytbar; det finns en stor mängd arbetslösa som står på kö i väntan på ett arbete.

En annan grundläggande kritik går ut på att kopplingen mellan marknadsliberalism och demokrati inte är självklar, då marknadsliberala idéer tillämpats även av diktatoriska regimer, exempelvis Augusto Pinochets regim i Chile. Somliga kritiker hävdar även att kapitalismen som sådan är mer eller mindre oförenlig med andra liberala grundvärderingar.

Ytterligare kritik rör individualismen. Kritiker anser att liberaler är allt för snabba att individualisera problem i samhället. Enligt kritikerna framställs individen inom liberalismen som någonting abstrakt och isolerat från omvärlden, istället för att betraktas i sitt sammanhang. Kritikerna menar att människan och hennes frihet aldrig kan förstås fullt ut om man undlåter att betrakta henne som både subjekt och objekt i samhället. Kort sagt så går kritiken ut på att liberalerna inte förstått till vilken grad individen påverkas av sin omgivning.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

Bra Böckers Världshistoria, band 11.
Saob:1/140/35617 (huvudordet liberal)
Nordisk familjebok
"Politiska ideologier i vår tid", Reidar Larsson, ISBN:91-44-00294-7

[redigera] Externa länkar

Wikiquote har citat av eller om Liberalism

En artikelserie om liberalism

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../l/i/b/Liberalism.html

Kategorier: Ismer | Liberalism | Politiska åskådningar

We provide Linux to the World