1772

Wikipedia

1772 - MDCCLXXII
År: 1769 - 1770 - 1771 1772 1773 - 1774 - 1775
Decennium: 1750-talet - 1760-talet 1770-talet 1780-talet - 1790-talet
Sekel: 1600-talet - 1700-talet - 1800-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige och Finland 1772
Epok: Frihetstiden 1719-1772 Gustavianska tiden 1772-1809 Nya tiden 1523-1809	Regent: Gustav III kung 1771-1792
Ärkebiskop: Magnus Beronius 1764-1775	Kanslipresident: J. von Düben 1772 Ulric Scheffer 1772-1783

[redigera] Händelser

Januari - Hattpartiet förlorar sitt franska ekonomiska underhåll.
April - Hattrådet störtas och ersätts av mössrådet.
9 april - Joachim von Düben blir ny kanlipresident, varvid mössorna tar över makten i Sverige.
29 maj - Gustav III kröns tillsammans med sin hustru Sofia Magdalena av Danmark.
Maj - Vasaorden instiftas.
Juni - Johan Christoffer Toll avreser från Stockholm till Skåne för att förbereda en statskupp mot det rådande svenska statsskicket.
Juli - Jakob Magnus Sprengtporten reser till Finland för att börja upproret mot statsskicket där. Han tar Sveaborg i besittning.
5 augusti - Första styckningen av Polen-Litauen genomförs.
12 augusti - Upproret bryter ut i Skåne.
16 augusti - Upproret bryter ut i Finland.
19 augusti - Eftersom upproren börjat något för tidigt tvingas Gustav III själv genomföra statsvälvningen i Stockholm.
21 augusti - Kungen samlar riksdagen i rikssalen, med trupper (med kanonerna riktade mot rikssalen) uppställda utanför. Kungen läser upp 1772 års regeringsform, som antas av riksdagen utan diskussion. Kungen får den styrande makten, och utser rådet, som skall ge honom råd i olika frågor och inte delta i beslut. Lagstiftningsmakten delas mellan kungen och riksdagen, medan riksdagen ensam får beskattningsmakten. Kungen kan inte börja anfallskrig utan riksdagens samtycke, men riksdagen sammankallas endast när kungen vill det. Den nya författningen innebär att 1720 års grundlag och 1766 års tryckfrihetsförordning upphävs.
22 augusti - Kanslipresidenten Joachim von Düben avgår.
23 augusti - Ulrik Scheffer blir ny kanslipresident.
27 augusti - Gustav III beslutar att tortyren ska avskaffas ur svenska fängelser.
1 september - Karl blir hertig av Södermanland.
September - Den svenska brännvinsbränningen förbjuds på grund av missväxt.
2 november - Kungligt privilegium utfärdas för ett svenskt Generalassistentkontor (statlig pantbank) i Stockholm.
Henrik af Trolle efterträder Augustin Ehrensvärd som befälhavare för den svenska skärgårdsflottan. af Trolle utarbetar tillsammans med skeppsbyggmästare Fredric Henric af Chapman en plan för hur flottan ska förbättras. Han kartlägger också de finska farvattnen.
Den svenska vitterhetsakademien återupptar sin verksamhet.
Brukspatron J. Fröding låter bygga Alsters herrgård utanför Karlstad.
Härnösand blir biskopssäte.
I en ny helgdagsreduktion minskas det svenska antalet arbetsfria helgdagar per år (förutom söndagarna) från 32 till 10. Till skillnad från 1571 års helgdagsreduktion är syftet nu uttalat att minska antalet arbetsfria dagar.