Richard Stallman
Wikipedia
Richard Matthew Stallman | |
---|---|
Född | 16 mars 1953 Manhattan, New York, USA |
Syssla | Grunadare av Free Software Foundation, startade GNU-projektet, föreläsare, programmerare |
Hemsida | stallman.org |
Richard Matthew Stallman, född 16 mars 1953, är en amerikansk hacker av den gamla MIT-generationen och en politiskt aktiv förespråkare för fri programvara.
Han är upphovsman till GNU General Public License och grundade GNU-projektet. Han var först med att argumentera för fri programvara ur en politisk och moralisk synvinkel. Han är också skaparen av populära datorprogram som Emacs, GCC och GDB.
Han är dessutom känd som en excentriker av stora mått. Bland annat har han bott på sitt kontor på MIT under vissa perioder.
I fri programvarukretsar omnämns han ofta med sina initialer RMS.
Stallman utnämndes 1996 till hedersdoktor vid Kungliga tekniska högskolan.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Stallman föddes på Manhattan i New York av Alice Lippman 1953. Den första gången han fick tillgång till en dator var under hans år på high school 1969. Sommaren efter att han slutat high school anställdes han av IBM New York Scientific Center och tillbringade den sommaren med att skriva sitt första program, en preprocessor för programmeringsspråket PL/I för IBM 360. "Jag skrev det först i PL/I, och började sedan om i assembler då PL/I-programmet blev för stort för att rymmas på datorn.", sa han senare. Under en kortare tid arbetade Stallman som laboratorieassistent vid institutionen för biologi vid Rockefeller Universitety.[1]
Under sitt första år, 1971, på Harvard University blev Stallman programmerare vid MITs laboratorium för artificiell intelligens, och vanlig sedd person i hackersamfundet. Under dessa år var han kanske mer känd under sina initialer "RMS" än under sitt fulla namn. I den första utgåvan av Hacker's Dictionary skrev han "'Richard Stallman' är bara mitt världsliga namn; kalla mig 'rms'." [2] Stallman utexaminerades från Harvard magna cum laude med en fil. kand. i fysik 1974. Han påbörjade då doktorandstudier vid MIT. Stallman hoppade av doktorandstudierna men blev kvar som programmerare vid laboratoriet för artificiell intelligens vid MIT.
Som en hacker vid MIT:s AI-laboratorium var Stallman en ivrig kritiker av begränsningar i datortillgång. När MIT:s laboratorium för datorvetenskap installerade ett lösenordsskydd 1977, knäckte Stall detta system och nollställde alla lösenord samt meddelade alla användarna om att lösenordsskyddet avskaffats. Även om Stallman skröt om detta i många år, så vann till slut lösenorden.[3]
[redigera] Upplösningen av hackersamfundet vid MIT
Under 1980-talet började det hackersamfund som Stallman levde i att brytas upp. Med ankomsten av "portabel mjukvara", det vill säga mjukvara vars källkod kunde kompileras om och köras på olika typer av datorer, så blev det lätt för användarna att modifiera och dela den mjukvara som kom med deras datorer med varandra. Detta upplevde datortillverkarna som ett hot mot deras förtjänstmöjligheter. För att förhindra att den mjukvara de tagit fram användes på konkurrenternas datorer så upphörde de att skicka med källkoden till programmen och införde restriktioner i licenserna för att begränsa och förbjuda kopiering och vidare distribution. Sådan mjukvara hade visserligen funnits tidigare, men nu blev det uppenbart att detta skulle bli gällande norm. När Brian Reid 1979 la in "tidsinställda bomber" i ordbehandlingprogrammet Scribe för att förhindra användandet av mjukvaran utan licens, så förklarade Stallman att "det är ett brott mot mänskligheten att ta betalt för mjukvara".[4]
[redigera] Grundläggandet av GNU
1985 publicerade Stallman GNU-manifestet, i vilket han gav grunddragen till sin motivation för att skapa ett fritt operativsystem som kallades GNU. GNU skulle vara kompatibelt med Unix, och namnet är en rekursiv akronym för GNU's Not Unix. Kort därefter startade han den icke-vinstdrivande organisationen Free Software Foundation (FSF) som anställde programmerare av fri programvara och som tillhandahöll en legal infrastruktur för samfundet runt fri programvara. FSF är registrerat i Massachusetts, och är skattebefriat enligt amerikansk lag.
Samma år, 1985, introducerad och populariserade Stallman begreppet copyleft, en juridisk mekanism för att skydda rättigheterna att ändra och vidaredistribuera fri programvara. Copyleft implementerades för första gången i GNU Emacs General Public License och 1989 släpptes den först programoberoende GNU General Public License. Vid den tiden hade mycket av GNU-systemet redan färdigställts, med ett stort undantag - en operativsystemskärna (kernel). Medlemmar av GNU-projektet påbörjade en sådan som kallades GNU Hurd 1990. Hurd har ännu inte kommit till någon vidare spridd användning.
Genom att skapa programmeringsverktyg för att skriva program, och genom att publicera en generell licens som kunde användas av vilket programprojekt som helst (GPL), så gjorde Stallman det mycket lättare för andra att skapa fri programvara oberoende av GNU-projektet. 1991 skapade ett sådant oberoende projekt en operativsystemskärna kallad Linux. Denna i kombination med GNU-systemet utgjorde ett komplett operativsystem. De flesta använder namnet Linux för att tala om just en sådan kombination, vilket Stallman anser orättvist nedvärderar själva GNU-projektet.
Stallmans inflytande på hackerkulturen omfattar namnet POSIX[5] och texteditorn Emacs. Emacs blev lika populärt som vi och ledde till konflikter mellan användarna, det så kallade editor war. Stallman kallade sig i samband med detta på skoj "St. Ignucius" / "St. IGNUcius".
Stallman har skrivit många essäer om frihet programvara och är en handlingens röst i free software movement. 1999 efterlyste Stallman framtagandet av en fri encyklopedi på nätet genom att inbjuda allmänheten att skapa artiklar. Se GNUPedia. [1] Stallmans kraftfulla agitation för fri programvara har inspirerat skapandet av programvaran "Virtual Richard M. Stallman" (vrms), ett program som analyserar den programvara som finns installerad på ett Debian/GNU/Linux-system och rapporterar vilken programvara som ej är fri.
[redigera] Källor och litteratur
- Delar av denna artikel är baserad på en översättning från engelska Wikipedia Läst 20090910.
- Steven Levy, Hackers
- Sam Williams (2002): Free as in Freedom: Richard Stallman's Crusade for Free Software, O'Reilly Press. ISBN 0596002874. Biografi som även finns på nätet under GFDL-licens.
[redigera] Noter
- ^ Williams, Sam (2002). Free as in Freedom: Richard Stallman's Crusade for Free Software. O'Reilly Media. ISBN 0-596-00287-4., Kapitel 3. Tillgänglig på nätet, Läst 2006-09-10.
- ^ Stallmans 1983 personliga biografi, läst 2006-09-10
- ^ Levy,S: Hackers, s. 417. Penguin USA, 1984
- ^ Williams, Sam (2002). Free as in Freedom: Richard Stallman's Crusade for Free Software. O'Reilly Media. ISBN 0-596-00287-4., kapitel 6. Tillgänglig på nätet, läst 2006-07-23
- ^ POSIX® 1003.1 FAQ Version 1.12 Läst 2006-07-16 }}
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar