Kolhydrat
Wikipedia
Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider) och polymerer av sådana. Även vissa derivat av sackarider och deras polymerer räknas till kolhydraterna. Namnet kommer av att många sackarider har formeln Cn(H2O)n och därför skulle kunna betraktas som hydrater av kol.
[redigera] Olika sorters kolhydrater
Sackarider finns i form av monosackarider (enkla sockerarter), disackarider och polysackarider. Till monosackariderna hör bland annat glukos och de för cellens funktion så viktiga ribos och deoxiribos. Disackarider, till exempel rörsocker och mjölksocker, består av två sammansatta monosackarider. Polysackarider är bland annat stärkelse, och "kostfiber" (till exempel cellulosa).
Polysackarider består av ett stort antal glukosmolekyler. Alfaglukos i stärkelse och dess ”isomer” betaglukos i cellulosa. Människans enzymer kan bara spjälka stärkelse. Stärkelse är antingen vattenlösligt (amylos) eller vattenolösligt (amylopektin). Glykogen (kallas också ”djurstärkelse”) har en molekyl som påminner om amylopektinets.
[redigera] Syntes av kolhydrater
Genom fotosyntes omvandlar växterna vatten och koldioxid till kolhydrater, framförallt i form av stärkelse, med hjälp av solljus.
[redigera] Kolhydrater som föda
Kolhydrater förbränns lätt av kroppen och det går åt mindre syre än vid fettförbränning. Man brukar dela upp kolhydraterna i långsamma och snabba beroende på hur snabbt de bryts ner i matspjälkningen. Snabba kolhydrater till exempel vanligt strösocker (sackaros) spjälkas snabbt till monosackarider som diffunderar ut i blodet som glukos och upp till levern. Långsamma kolhydrater innehåller en större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då det måste spjälkas mer. När blodsockerhalten höjs snabbt så ökar insulinpåslaget kraftigt vilket leder till att man snabbt blir hungrig igen. Vill man dessutom maximera sina glukosnivåer i musklerna så ska man äta långsamma kolhydrater och kolhydratuppladda genom att äta stärkelserik mat som till exempel pasta.
