Sudan

Wikipedia

Jumhuriyat as-Sudan
جمهورية السودان

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Al-Nasr Lana (Arabiska: Segern är vår)
Nationalsång: 'Nahnu Djundulla Djundulwatan'

Huvudstad	Khartoum 15°34'N, 32°36'E
Största stad	Khartoum
Officiellt språk	Arabiska
Statsskick President Regeringschef	Republik Omar Hasan Ahmad al-Bashir Omar Hasan Ahmad al-Bashir
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	Från Storbritannien och Egypten 1 januari 1956
Yta • Totalt • Vatten	2 505 810 km² (10:e) 5%
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	41 236 378 (29:e) 16,8 inv/km² (160:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$27 699 milj (75:e) $783
Valuta	Sudanesisk dinar (`SDD`)
Tidszon	UTC+2
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Kinyeti 3 187 m ö.h. km² km
Nationaldag	1 januari
Landskod	SD
Landsnummer	`+249`

Sudan (arabiska: Beled es-Sudan, "De svartas land") är Afrikas till ytan största stat, belägen vid Röda havet. Landet gränsar till Centralafrikanska republiken, Tchad, Demokratiska republiken Kongo, Egypten, Eritrea, Etiopien, Kenya, Libyen och Uganda.

[redigera] Historia

[redigera] Sudan i historisk mening

Sudan är egentligen en benämning för stora delar av norra Afrika, i äldre tider även kallat Nigritien, den del av Afrika, som utbreder sig från Sahara i norr till Kongobäckenets norra vattendelare i söder samt emellan floderna Nigers och Senegals källtrakter i väster till Röda havet i öster; dock räknades icke Etiopien till Sudan. Denna areal är omkring 5 miljoner km². Sudan i historisk mening sönderfaller i tre naturliga avdelningar: Östsudan med Nilen, Mellersta Sudan med Tchadsjön och Schari samt Västsudan med Niger-Binue.

[redigera] Äldre historia

Området som idag utgör Sudan omnämns i skriftliga källor från det forntida Egypten alltifrån omkring 3000 f.Kr. Tidvis var norra Sudan, företrädelsevis Nubien, en egyptisk provins. Arkeologiska belägg för inhemska kulturer såsom Kerma finns dock, och under det sista årtusendet f.Kr. uppstod en skriftligt belagd kultur med staden Napata som huvudstad i ett rike kallat Kush. Några Kush-kungar regerade även över Egypten och formade det senare landets 25:e dynasti (ca 746-655 f.Kr.). Det kulturella inflytandet norrifrån var hela tiden starkt; de kushitiska kungarna byggde t.ex. pyramider och kulten av den egyptiske guden Amon var den dominerande.

[redigera] Modern historia

Militära regimer som favoriserar islam-orienterade regeringar har dominerat Sudans inrikespolitik sedan självständigheten från Storbritannien 1956. Sudan har haft inbördeskrig under alla dessa år, utom 1972–1982. Konflikten bottnar i norra Sudans ekonomiska, politiska och sociala dominans över det icke-muslimska, icke-arabiska södra Sudan. Sudan var formellt en demokrati fram till att Gaafar Nimeiry gjorde militärkupp den 25 maj 1969. Denne var president fram till en ny statskupp den 6 april 1985. President mellan 6 april 1985 och 6 maj 1986 var Abdel Rahman Swar al-Dahab. Sedan 1983 har inbördeskriget orsakat mer än två miljoner döda och över fyra miljoner människor som varit tvungna att fly. Den nuvarande regimen är en blandning av höga militärer och ett islamistiskt parti som fick makten genom en kupp 1989, då också de stränga sharia-lagarna infördes. 2002-2003 ledde fredssamtal till en överenskommelse om eldupphör. I januari 2005 slöts ett fredsavtal mellan regeringen och den sydsudanesiska rebellgruppen Sudan People's Liberation Army, enligt vilket södra Sudan får självstyre under en sexårsperiod och sedan får hålla folkomröstning om självständighet. Konflikten i Darfur pågår alltjämt.

[redigera] Geografi

Engelskspråkig karta över Sudan.

Naturtillgångar: koppar, krommalm, zink, volfram, silver, guld, vattenkraft och råolja.

[redigera] Klimat

Klimatet växlar från tropiskt i söder till torr öken i norr. Regntiden infaller någon gång från april till november, men varierar beroende på område. Ibland inträffar längre torrperioder.

[redigera] Miljö

Några av Sudans miljöproblem är otillräcklig tillgång på färskvatten, jorderosion och att vilda djur hotas av alltför omfattande jakt. Hälften av landets elektricitet produceras av fossila bränslen och hälften av vattenkraft.

[redigera] Ekonomi

Sudan har stora ekonomiska problem, även om man försöker driva en sund ekonomisk politik och har gjort investeringar i sin infrastruktur. Sedan 1997 genomför Sudan makroekonomiska reformer, enligt anvisningar från IMF. 1999 började landet exportera råolja och under sista kvartalet samma år hade man sitt första handelsöverskott någonsin. Fortfarande är dock jordbruket Sudans viktigaste näringsgren och står för 43% av BNP. 80% av arbetskraften är sysselsatt inom jordbruket. Konstbevattning saknas nästan helt, varför man är mycket känslig för perioder utan regn.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Sudans demografi

Befolkningens medelålder: 17,7 år (2002)
Spädbarnsdödlighet: 6,5% (2003)
Befolkningens medellivslängd: 57,7 år (2003)
Religiös tillhörighet: sunni-muslimer (främst i norr) 70%, inhemska religioner 25%, kristna (främst i söder och i Khartoum) 5%
Språk: arabiska, nubiska, ta bedawie, olika dialekter av nilotiska, nilo-hamitiska, sudanesiska språk, engelska. Det pågår ett projekt för att öka kunnigheten i det officiella språket arabiska.
Analfabetism: 2003 var knappt 40% av den vuxna befolkningen analfabeter.

Sudan är ett fattigt land med 783 $ BNP per capita.

[redigera] Administrativ indelning

Sudan är indelat i 26 stater (wilayat): A'ali an-Nil, al-Bahr al-Ahmar, al-Buhayrat, al-Jazirah, al-Khartum, Al-Qadarif, Al-Wahdah, An-Nil al-Abyad, An-Nil al-Azraq, ash-Shamaliyah, Bahr al-Jabal, Gharb al-Istiwa'iyah, Gharb Bahr al-Ghazal, Gharb Darfur, Gharb Kurdufan, Janub Darfur, Janub Kurdufan, Junqali, Kassala, Nahr an-Nil, Shamal Bahr al-Ghazal, Shamal Darfur, Shamal Kurdufan, Sharq al-Istiwa'iyah, Sinnar och Warab.