Komorerna

Wikipedia

Denna artikel handlar om staten Komorerna. För ögruppen med samma namn, se Komorerna (ögrupp)

Union des Comores
Udzima wa Komori
الاتحاد القمر

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: Unité - Justice - Progrès (Franska: Enighet - rättvisa - framsteg)
Nationalsång: 'Udzima wa ya Masiwa'

Huvudstad	Moroni
Största stad
Officiella språk	shikomor, franska, arabiska
Statsskick President Regeringschef	republik överste Azali Assoumani överste Azali Assoumani
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Frankrike 1975 6 juli 1975
Yta • Totalt • Vatten	2 170 km² (167:e) Försumbart
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	690 948 (158:e) 300,4 inv/km² (26:e)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	$323 milj (171:a)
Valuta	komoransk franc (`KMF`)
Tidszon	UTC+3
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Le Kartala, aktiv vulkan på Grand Comore 2 360 m ö.h. km² km
Nationaldag	6 juli
Landskod	KM, COM
Landsnummer	`+269`

Komorerna är en stat i södra Afrika på ögruppen med samma namn.

Innehåll

1 Historia
2 Geografi
3 Klimat och miljö
- 3.1 Administrativ indelning
4 Ekonomi
5 Politik
6 Demografi
7 Extern länk

[redigera] Historia

Under århundradena har Komorerna bebotts av olika folkgrupper från Afrikas östkust, Persiska viken, Indonesien och Madagaskar. Portugiska upptäcktsresande besökte ögruppen 1505. Vid ungefär samma tid introducerade persiska muslimer islam på öarna.

1841-1912 inlemmade Frankrike öarna i deras afrikanska kolonialvälde och lät dem administreras av generalguvernören på Madagaskar. Franska invandrare och företag samt rika arabiska köpman skapade tillsammans en ekonomi baserad på export av grödor från stora plantager på öarna.

I juli 1975 förklarade Komorernas parlament att man avsåg att bryta med kolonialmakten Frankrike. Ahmed Abdallah valdes till landets förste president och utropade Komorerna som en självständig stat den 5 september samma år.

Sedan dess har Komorerna upplevt 19 kupper eller kuppförsök. 1997 deklarerade öarna Anjouan och Mohéli sin självständighet från Komorerna. 1999 tog den militäre befälhavaren överste Azali makten. Han försökte klara av krisen med Anjouan och Moheli genom att skapa en konfederation som kallas 2000 Fomboni Accord. I slutet av 2001 godkändes den nya konstitutionen och presidentval ägde rum på våren 2002. Varje ö i landet valde då sin egen president och en ny unionspresident svor presidenteden den 26 maj 2002.

[redigera] Geografi

Komorerna

Komorerna består av tre av öarna i ögruppen Komorerna. Landet har i stort sett inga naturtillgångar.

[redigera] Klimat och miljö

Klimatet är ett tropiskt havsklimat med en regntid som varar från november till maj. Cykloner kan förekomma under denna tid.

Ett stort miljöproblem är jorderosion på grund av att man odlar på bergssluttningarna utan att terrassera.

[redigera] Administrativ indelning

Komorerna är indelat i tre distrikt som också är tre öar: Grande Comore (Njazidja), Anjouan (Nzwani) och Moheli (Mwali). Det finns också fyra kommuner: Domoni, Fomboni, Moroni och Moutsamoudou.

[redigera] Ekonomi

Komorerna är ett av världens fattigaste länder, bland annat beroende på en ung och snabbt växande befolkning och mycket få naturtillgångar. 60% av befolkningen är mycket fattiga. Arbetskraftens låga utbildningsnivå medför hög arbetslöshet och ett starkt beroende av utländsk hjälp. Jordbruket, inklusive fiske, jakt och skogsbruk, utgör 40% av BNP, sysselsätter 80% av arbetskraften och står för det mesta av exporten. Landet är inte självförsörjande på mat, och ris är en stor importvara.

Genom ett avtal om monetärt samarbete från 1979 mellan Frankrike och Komorerna har den komoriska valutan en fast växelkurs mot euron, EUR 1 = KMF 491,967 75. Detta ojämna belopp kommer sig av att den tidigare, hade fast växelkurs mot den franska francen, FRF 1 = KMF 50. Kursen ändrades 1994 till FRF 1 = KMF 75, vilket har omräknats till euro.

90% av landets elektricitet produceras av fossila bränslen och resterande av vattenkraft.