Radium
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | radium, Ra, 88 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemisk serie | alkaliska jordmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 2 (VA), 7, s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 5000 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | ca 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | silvrigt vit {{{bild-utseende}}} |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 226,0254 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 215 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | - pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalradie | - pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [ Rn ]7s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per energinivå | 2,8,18,32,18,8,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 2 (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Materietillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 973 K (700 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 2010 K (1140°) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 41,09·10- m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | inga data kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 37 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 327 Pa vid 973 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 1620 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 0,9 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 94 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | inga data S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 18,6 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 509,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 979 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | {{{joniseringspot-5}}} kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6e jonisationspotential | {{{joniseringspot-6}}} kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7e jonisationspotential | {{{joniseringspot-7}}} kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8e jonisationspotential | {{{joniseringspot-8}}} kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9e jonisationspotential | {{{joniseringspot-9}}} kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10e jonisationspotential | {{{joniseringspot-10}}} kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Radium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 88 och kemiskt tecken Ra som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller. Radium förekommer till liten del i uranmalmer för att uran sönderfaller efter ett tag till thorium som i sin tur sönderfaller till radium. Världsproduktionen av radium är idag ganska liten.
[redigera] Användning
Radium har ganska få användningsområden idag eftersom dess radioaktiva egenskaper finns hos andra ämnen som är lättare att hantera eller säkrare till exempel 60kobolt och 137cesium.
- Förr i tiden användes radium (speciellt radiumklorid) till att göra självlysande klockvisare. Men efter att flera klockvisar målare hade dött förbjöds denna användningen av radium. Radium användes på klockvisare till slutet av 1950 talet, men efter det använder man tritium som tillsamans med fosfor också borjade lysa.
- Tillsamans med beryllium eller bor används radium för att tillverka neutroner.
- Radium används vid cancerbehandling för att tillverka radon.
[redigera] Förekomst
Radium bildas som en sönderfallsprodukt av uran och finns därför i uranmalmer som pechtblende. I ett ton pechtblende finns ca 0,5 gram radium och världens produktion av radium är ungefär 30 g per år. När man för in ett radiumsalt i en låga får man en röd färg på lågan.
