Francium
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | Francium, Fr, 87 | ||||||||||||||||||||||||
Kemisk serie | alkalimetaller | ||||||||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 1 (VA), 7, s | ||||||||||||||||||||||||
Densitet | 1870 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||
Hårdhet | inga data | ||||||||||||||||||||||||
Utseende | metallisk Bild:Fr,87.jpg |
||||||||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
Atommassa | 223 u | ||||||||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | inga data pm | ||||||||||||||||||||||||
Kovalent radie | inga data pm | ||||||||||||||||||||||||
van der Waalradie | inga data pm | ||||||||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [ Rn ]7s1 | ||||||||||||||||||||||||
e− per energinivå | 2,8,8,32,18,8,1 | ||||||||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 1, (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad | ||||||||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
Materietillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||
Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | ||||||||||||||||||||||||
Smältpunkt | 300 K (27 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Kokpunkt | 950 K (677 °C) | ||||||||||||||||||||||||
Molvolym | inga data·10 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 65 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Smältvärme | 2 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Ångtryck | 1 Pa vid 404 K | ||||||||||||||||||||||||
Ljudhastighet | inga data m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 0,7 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||
Värmekapacitet | inga data J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 3·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 15 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 380 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
3e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
4e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
5e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
6e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
7e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
8e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
9e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
10e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Francium är ett radioaktivt grundämne med atomnummer 87 och kemiskt tecken Fr som tillhör gruppen alkalimetaller. Francium är starkt radioaktivt och mycket sällsynt i jordskorpan. Francium förekommer i uran- och thoriummalm. Francium är även det idag kända mest elektropositiva av alla grundämnen.
[redigera] Historia
Francium upptäcktes år 1939 av Marguerite Perey när hon undersökte ett aktiniumprov, i aktiniumprovet upptäckte hon ett betastrålande ämne. när hon undersökte ämnet vidare visade det sig att ämnet följde med cesium när det utfälldes. Efter det att Marguerite Perey hade fått sin upptäckt godkänd döpte hon grundämnet till francium efter sitt hemland Frankrike.
[redigera] Kemiska egenskaper
Kemiskt sett liknar francium de andra alkalimetallerna mycket (speciellt cesium). Precis som de andra alkaliemetallerna bildar francium starkt basiska hydroxider och karbonater samt färgar metallens salter en låga, till exempel:
Metall | Lågfärg |
---|---|
Litium | Röd |
Natrium | Gul |
Kalium | Ljus purpur |
Rubidium | Ljusviolett |
Cesium | Ljusblå |