1883
Wikipedia
| 1883 - MDCCCLXXXIII | |
| År: 1880 - 1881 - 1882 1883 1884 - 1885 - 1886 |
|
| Decennium: 1860-talet - 1870-talet 1880-talet 1890-talet - 1900-talet |
|
| Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1883 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: Arvid Posse |
| Finland 1883 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander III |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 17 januari - Elektriska Aktiebolaget i Stockholm (sedermera ASEA) grundas.
- 13 juni - Arvid Posse avgår som svensk statsminister och efterträds av Carl Johan Thyselius, landets förste ofrälse på posten.
- 3 augusti - Nöjesparken Gröna Lund öppnar i Stockholm.
- 22 augusti - Fransmannen Charles Rabot blir den förste att bestiga Kebnekaise, Sveriges högsta berg.
- 30 december - Sveriges första röda fackföreningsfana antas för Stockholms Träarbetarförening. Tidigare hade fackföreningens färger varit grönt, vitt och blått.
- Svenska freds- och skiljedomsföreningen bildas av i huvudsakligen liberala riksdagsmän. Pådrivande är Klas Pontus Arnoldson.
- Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag startas av Henrik Tore Cedergren, för att konkurrerar med Stockholms Bell Telefonaktiebolag. Cedergren anlitar LM Ericsson för leverans av telefoner, vilket bidrar till LM Ericssons expansion. Samma år lyckas Telegrafverket förmå regeringen att förbjuda telefonledningar att byggas på statens mark eller längs landsvägar utan regeringens tillstånd. Anledningen är, att man vill stoppa telefonens utbyggnad i landet, eftersom man anser, att den kommer att konkurrera ut telegrafen.
- Den svenske riksdagsledamoten Oskar Eklund importerar nykterhetsrörelsen Blå bandet från Storbritannien och börjar ge ut en tidning med detta namn.
- Gustaf de Laval uppfinner den första användbara ångturbinen, vilken, tillsammans med separatorn, gör honom världsberömd.
- Ellen Fries blir Sveriges första kvinnliga filosofie doktor.
- Den ångdrivna Katarinahissen vid Slussen i Stockholm invigs.
- Per Froms fabrik i Stockholm börjar tillverka velocipeder.
- De första svenska vattenklosetterna installeras.
- Brännvinskungen L.O. Smith utverkar ett svensk-spanskt handelsavtal om att han skall få monopol på den spanska spritmarknaden, i strid mot andra utländska intressenter.
- Friedrich Fischer i tyska Schweinfurt får patent på en kulslipmaskin som revolutionerar tillverkningen av kullager. Friedrich Fischer grundar lagertillverkaren FAG.
- Vulkanen Krakatau har flera våldsamma utbrott.
- Det sista exemplaret av zebraarten kvagga dör på Amsterdams zoo, varvid arten alltså dör ut.
[redigera] Födda
- 1 januari - Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
- 5 januari - Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars-29 augusti 1944.
- 10 januari - Alfred Saalwächter, tysk sjömilitär, generalamiral 1940.
- 23 februari - Karl Jaspers, tysk psykiater och filosof.
- 6 mars - Frans Oscar Öberg, svensk skådespelare.
- 13 mars - Enrico Toselli, italiensk pianist och tonsättare.
- 27 mars - Georg Fernquist, svensk teaterkamrer och skådespelare.
- 7 april - Gino Severini, italiensk målare och ledande futurist.
- 16 april - Erik Wettergren, svensk överintendent, manusförfattare konstförfattare.
- 19 april - Getúlio Vargas, brasiliansk politiker.
- 20 april - John Ericsson, svensk skådespelare och inspicient.
- 30 april - Jaroslav Hašek, tjeckisk författare.
- 28 maj - Vinayak Damodar Savarkar, i Bhagpur, hindunationalismens grundare.
- 5 juni - John Maynard Keynes, brittisk nationalekonom, filosof och sannolikhetsteoretiker.
- 24 juni - Jean Metzinger, fransk målare tillhörig Parisskolan.
- 28 juni - Pierre Laval, fransk politiker, premiärminister 1942-1944.
- 3 juli - Franz Kafka, tyskspråkig judisk författare.
- 13 juli - Erik Rosén, svensk skådespelare och textförfattare.
- 17 juli - Mauritz Stiller, svensk filmregissör.
- 19 juli - Archibald Douglas, svensk greve och lantmilitär (general och armechef).
- 23 juli - Alan Francis Brooke, brittisk militär.
- 29 juli - Benito Mussolini, italiensk fascistisk diktator 1922-1943.
- 31 juli - Erich Heckel, tysk målare och grafiker, expressionist.
- 19 augusti - Axel Pehrsson-Bramstorp, svensk politiker, partiledare för Bondeförbundet 1934-1949, statsminister 1936.
- 22 augusti - Ester Textorius, svensk skådespelare.
- 28 augusti - Vilhelm Lundvik, svensk ämbetsman och politiker.
- 30 augusti - Theo van Doesburg, nederländsk målare, konstskribent och poet.
- 19 september - Hjalmar Bergman, svensk författare.
- 31 oktober
- Hilma Barcklind, svensk operasångerska.
- Anthony Wilding, nyzeeländsk tennisspelare.
- 4 november - Otto Malmberg, svensk skådespelare.
- 5 november - A. Filip Liljeholm, svensk språkforskare, lärare och medeltidshistoriker.
- 23 november - José Clemente Orozco, mexikansk konstnär.
- 3 december - Anton Webern, österrikisk kompositör.
- 17 december - Anders Hellquist, svensk skådespelare, direktör och vissångare.
- 25 december - Maurice Utrillo, fransk Montmartre-målare.
[redigera] Avlidna
- 14 mars - Karl Marx, socialistisk teoretiker.
- 24 april - Jules Sandeau, fransk författare och skriftställare.
- 22 maj - Richard Wagner, tysk tonsättare, dirigent och författare.
- 24 juli - Matthew Webb, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.
- 9 september - Victor Alexandre Puiseux, fransk astronom och matematiker.
- 30 november - Sven Nilsson, svensk zoolog, geolog och arkeolog.
