Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
De tio budorden - Wikipedia, den fria encyklopedin

De tio budorden

Wikipedia

Mose med lagtavlan. Målning av Rembrandt 1659
Mose med lagtavlan. Målning av Rembrandt 1659

De tio budorden (Tio Guds bud, dekalogen) är de tio befallningar som Gud ger till Mose i Gamla Testamentet, 2 Mos. 20:3-17 och 5 Mos. 5:6-21 . Vissa budord föregås av en längre förklaring, medan andra är endast rena befallningar utan förklaring. Inom judendomen användes budorden som en sammanfattning av Torahs 613 bud, ett bruk som inte är lika vanligt längre då man inte vill undergräva de andra budens auktoritet. Jesus åberopade ofta budorden, men bara de som berör ens nästa, upprepas i Nya Testamentet, men han ifrågasatte inte de tre första buden heller, utan sade: "Du ska älska Herren din Gud över allting, och din nästa som dig själv", och när det gäller sabbatsbudet påpekade han att sabbaten var till för människors skull. Inom kristendomen har de ofta ansetts som en sammanfattning av Guds lag. Det är även mycket vanligt att man inom kristen katekes inriktar sig på förklaring av de tio budorden, se till exempel Katolska Kyrkans Katekes, Konciliet i Trients Katekes samt Luthers stora och lilla katekes.

I den hebreiska grundtexten är inte buden numrerade. Judendomen och olika grenar av kristendomen gör därför delvis olika indelningar av dem. Den katolska och luther[an]ska grupperingen utgår från Augustinus ("Quæstionum in Heptateuchum libri VII", Bk. II, Question lxxi). Där räknas förbudet mot avgudadyrkan som en del av det första budet. Att man separerar budet mot begärelse till sin nästas fru och begärelse till sin nästas ägodelar motiveras med att äktenskapsbrott och stöld är två olika bud. Därigenom menar man att begärelsen att begå dessa synder också ska vara två olika bud. Inom den grekisk-ortodoxa och de reformerta kyrkanorna är däremot bildförbudet ett eget bud och de båda sista buden om begärelse slås samman till ett. Inom judendomen ser man de tio budorden som en sammanfattning av alla de judiska buden. Eftersom alla 613 bud i Torah räknas som lika viktiga förekommer det även att man frångår denna sed så att man inte undergräver de andra budens auktoritet.

Innehåll

[redigera] De tio budorden enligt Bibel 2000

  1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag är Herren, din Gud, en svartsjuk Gud, som låter straffet för fädernas skuld drabba barnen intill tredje och fjärde led när man försmår mig men visar godhet mot tusenden när man älskar mig och håller mina bud.
  2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
  3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. ("Var noga med att hålla sabbatsdagen helig, så som Herren, din Gud, har befallt dig" i 5 Mos) Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap ("din oxe eller din åsna eller något annat lastdjur du har" i 5 Mos) eller invandraren i dina städer. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helig dag. ("Kom ihåg att du själv en gång var slav i Egypten och att Herren, din Gud, förde dig ut därifrån med stark hand och lyftad arm. Därför har Herren, din Gud, befallt dig att fira sabbatsdagen" i 5 Mos)
  4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig. ("så som Herren, din Gud, har befallt dig, så att du får leva länge och det går dig väl i det land som Herren, din Gud, ger dig" i 5 Mos)
  5. Du skall inte dräpa.
  6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
  7. Du skall inte stjäla.
  8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
  9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
  10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

(De två sista buden är sammanslagna i 5 Mos: "du skall inte ha begär till din nästas hustru, och du skall inte ha lust till din nästas hus eller åker, hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.")

[redigera] Tio Guds bud enligt Luthers katekes

Första budet

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud över allting och sätta all tro och lit till honom.

Andra budet

  • Du skall icke missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke bruka hans namn till onda önskningar, svordom, vidskepelse, lögn och bedrägeri, utan åkalla det i all nöd, bedja, tacka och lova.

Tredje budet

  • Tänk på vilodagen, så att du helgar den.

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke förakta predikan och Guds ord, utan hålla det heligt, gärna höra och lära det.

Fjärde budet

  • Hedra din fader och din moder, på det att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land.

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke förakta eller förtörna våra föräldrar och herrar, utan hålla dem i vördnad, tjäna dem, lyda dem, älska dem och hava dem för ögonen.

Femte budet

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke skada vår nästa till hans liv eller vålla honom lidande, utan hjälpa och bistå honom i alla faror och levnadsbehov.

Sjätte budet

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud, så att vi föra ett rent och tuktigt leverne både i ord och gärningar och att var och en älskar och ärar sin äkta maka.

Sjunde budet

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke taga ifrån vår nästa hans penningar och ägodelar eller med falska varor och svek draga dem till oss, utan förhjälpa därtill, att hans gods och näring må förkovras och beskyddas.

Åttonde budet

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda, baktala eller illa berykta vår nästa, utan urskulda honom, tänka och tala väl om honom och tyda allt till det bästa.

Nionde budet

  • Du skall icke hava begärelse till din nästas hus.

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke listigt stå efter vår nästas arv eller hus eller under sken av lag och rätt tillägna oss det, utan äro honom behjälpliga, att han må behålla det som hör honom till.

Tionde budet

  • Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till något, som tillhör din nästa.

Vad är det?

  • Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke draga, locka eller tubba ifrån vår nästa hans hustru eller tjänstefolk, utan förmana och tillhålla dem att bliva kvar och troget göra vad deras plikt fordrar.

Vad säger nu Gud om alla dessa bud?

  • Det säger han:
Jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig, men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.

Vad är det?

  • Gud hotar att straffa alla dem som överträda dessa bud; därför skola vi frukta för hans vrede, så att vi icke bryta mot hans bud. Men sin nåd och allt gott lovar han alla dem som hålla dessa bud; därför skola vi älska honom, förtrösta på honom och gärna leva efter hans bud.

[redigera] De tio budorden enligt Bibelns hebreiska grundtext

Här med kort översättning för att visa hur de numreras.

  1. Du skall inga andra gudar ha vid sidan av mig.
  2. Du ska inte göra dig något beläte eller någon bild.
  3. Du ska inte missbruka Herrens (JHVHs), din Guds, namn.
  4. Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den.
  5. Hedra din fader och din moder.
  6. Du skall inte dräpa.
  7. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
  8. Du skall inte stjäla.
  9. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
  10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus ... hustru ... tjänare ... tjänarinna ... oxe eller ... åsna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.

Denna uppdelning följdes av de tidiga skriftlärda. Senare slogs de två första buden ihop, kanske i syfte att tona ner förbudet mot avgudabilder, medan det tionde budet delades upp i två. Som en motivering till detta anges ibland att två olika hebreiska ord som översätts med "ha begärelse till" hus respektive hustru användes i 5 Mos. 5:21. Däremot används samma ord i båda fallen i 2 Mos 20:17.

[redigera] De tio budorden i judisk tro

Enligt judisk tro är de tio budorden inte tio fristående bud, utan de ingår i en samling av 613 olika bud, så kallade mitzvot och sammanfattar alla buden i tio kategorier. I Torah kallas de Aseret ha-D'vareem och i den rabbinska litteraturen kallas de Aseret ha-Dibrot. Den judiska kategoriseringen skiljer sig delvis från den katolska eller den protestantiska:

  1. Tro på G-d (judar skriver inte ut namnet "Gud" helt)
  2. Förbud mot otillbörlig tillbedjan
  3. Förbud mot att ingå eder
  4. Att högtidlighålla helgade dagar
  5. Respekt för föräldrar och lärare
  6. Förbud mot mord
  7. Förbud mot äktenskapsbrott
  8. Förbud mot stöld
  9. Förbud mot falsk vittnesbörd
  10. Förbud mot girighet

De fem första buden (från den första av de två budstavlorna) ses som förpliktelser mot gud och de fem senare buden är förpliktelser mot andra människor. Om man hamnar i en situation där man tvingas välja mellan två kategorier bör man välja att följa buden mot andra människor.

[redigera] Se även

[redigera] Källor

Det saknas källhänvisningar i den här artikeln.
Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln.


[redigera] Externa länkar

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com