Judiska kalendern
Wikipedia
Den hebreiska eller judiska kalendern har enligt den mosaiska skapelsemyten år 3 761 f.Kr. som sin utgångspunkt, epok. Den bestämmer tiden för de Judiska helgdagarna, vilken Torah portion som ska läsas vid lördagens gudstjänst, Yahrzeits (årsdagen för de bortgångna). Två versioner av kalendern har används, den första fram till första templets förstörelse år 70, och den baserades av observationer av månens fas, samt en andra regelbestämd form. Efter att ha utvecklats under seklerna sattes dess regler i skrift av Maimonides.
Den nuvarande judiska kalendern är en mån- och solkalender, liknande den kinesiska kalendern, som mäter månader i månkretslopp och år i solkretslopp. Detta till skillnad mot den nästan helt och hållet månkretsloppskopplade islamska kalendern och den nästan helt solkretsloppkopplade gregorianska kalendern.
Ett normalt år i den judiska kalendern har 12 månader, och eftersom tiden för ett månkretslopp är ungefär 29,5 dagar har normalt hälften av månaderna 29 dagar och den andra hälften 30. Ett solår har knappt 365,25 dagar, så om inget gjordes skulle årstiderna ganska snabbt förskjutas så att årets högtider inföll vid fel årstid. Man kompenserar för detta dels genom att lägga in en extra månad under sju av de år som infaller under en period på nitton år och dels genom att låta längden på två av årets månader variera mellan 29 och 30 dagar.
[redigera] Månadernas namn och längd
| Nummer | Hebreiskt namn | Längd | Babylonsk motsvarighet | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Nisan / Nissan | 30 dagar | Nisanu | Kallas Aviv (våren) i bibeln |
| 2 | Iyar | 29 dagar | Ayaru | Kallad Ziv i bibeln |
| 3 | Sivan | 30 dagar | Simanu | |
| 4 | Tammuz | 29 dagar | Du`uzu | |
| 5 | Av | 30 dagar | Abu | |
| 6 | Elul | 29 dagar | Ululu | |
| 7 | Tishrei | 30 dagar | Tashritu | |
| 8 | Cheshvan | 29 eller 30 dagar | Arakhsamna | Skrivs också Heshvan eller Marcheshvan |
| 9 | Kislev | 30 eller 29 dagar | Kislimu | Skrivs också Chislev |
| 10 | Tevet | 29 dagar | Tebetu | |
| 11 | Shevat | 30 dagar | Shabatu | |
| 12 | Adar | 30 eller 29 dagar | Adaru | 30 dagar under skottår |
| 13 | Adar II | 29 dagar | Endast i skottår |
Under skottår så är Adar den extra månaden. Adar II (eller Adar Beit — andra Adar) är då den "äkta" Adar, och har som vanligt 29 dagar. T.ex. så firas högtiden Purim i skottår i Adar II och inte i Adar I.
[redigera] Noggrannhet
Den judiska kalendern är baserad på att ett månkretslopp motsvarar 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter och 3 1/3 sekunder (man räknar egentligen inte med minuter och sekunder, utan med 1080-delar av en timme, därav den tredjedels sekunden), medan det astronomiska året för närvarande är 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter och 2,841 sekunder. Detta betyder att den judiska kalendern i långsam takt kommer att förskjutas gentemot den astronomiska kalendern.
Detta kommer kanske med tiden att bli alltmer problematiskt då många av de judiska helgdagarna är säsongsknutna. T.ex. så kallas judiska påsken (Pesah) även "Vårens Högtid". Det finns alltså ett behov av att justera kalendern. Detta är dock problematiskt då kalendern är del av den judiska lagen, och som sådan kan den bara ändras av en s.k. Sanhedrin, en judisk domstol som bara kan samlas om det tredje judiska templet börjar byggas. Skillnaden lär motsvara en dag på 216 år så det är kanske inte någon större brådska med att lösa problemet.
