Kosher

Wikipedia

Kosher (כשר), är för judar den mat som av kashrut (כשרות, en del av halakha) angivits som tillåten ur religiös synpunkt. Mat som är religiöst otillåtlig är däremot treifah (treif, טרפה). Sistnämnda term härstammar från ett ord för djur som slaktats efter att ha blivit slagna av rovdjur.

De grundläggande reglerna inom kashrut finns i Tredje Mosebok. De har sedan utvecklats i muntlig tradition, Mishnah och Talmud.

[redigera] Koshermat

Bland reglerna för kosher finns till exempel förbudet mot att använda samma matlagningskärl, tallrikar och bestick för kött- och mjölkprodukter, vilket går tillbaka till ett ställe i Bibeln, där människorna förbjuds "koka killingen i sin moders mjölk" samt att äta mjölkprodukter och kött vid samma måltid. Vidare finns en uppräkning av vilka djur som är tillåten föda. Tillåtna djur är kreatur som både har kluvna hovar och idisslar (nötkreatur samt får och getter), fåglar som har fjädrar och dun (t ex tamfåglar som höns och kalkoner), samt fiskar som har både fenor och fjäll. Övriga djur får inte ätas, varför t ex skaldjur och fläskkött inte är kosher.

Fisk betraktas inte som kött, utan som parve, d v s neutral, föda. Andra exempel på parve är grönsaker och bröd. Alkohol kan vara kosher, både cider, vin och öl.

[redigera] Kosherslakt

Kött får endast ätas om det producerats vid rituell slakt, skäktning, vilket innebär att djur utan bedövning avlivas genom att halspulsådern skärs av. Slakten utförs av en speciellt utbildad judisk slaktare, en s k shochet, som måste vara mycket skicklig för att inte orsaka ett onödigt lidande för djuret. För att slakten ska vara kosher krävs dock också ett religiöst innehåll, nämligen att slaktaren innan han dödar djuret yttrar en religiös fras.

Av djurskyddsskäl är slakt utan bedövning i Europa förbjuden i Island, Norge, Sverige och Schweiz.

Paragraf 14 i djurskyddslagen i Sverige lyder: "Husdjur skall vid slakten vara bedövat när blodet tappas av. Andra åtgärder vid slakten får inte vidtas innan djuret är dött." Lagen beträffande sådan slakt infördes i Sverige ursprungligen 1937. Från judiskt håll påpekas ofta att lagen tillkom i samband med det allt hårdare judehatet i Tyskland.

[redigera] Se även

Halal
Orena djur
Rituell renhet
Skäktning

[redigera] Referenser

James M. Lebeau, The Jewish Dietary Laws: Sanctify Life, United Synagogue of Conservative Judaism, New York, 1983
Samuel Dresner, Seymour Siegel and David Pollock The Jewish Dietary Laws, United Synagogue, New York, 1982
Isidore Grunfeld, The Jewish Dietary Laws, London: Soncino, 1972
Isaac Klein, A Guide to Jewish Religious Practice, JTSA, 1992
Shechita: Religious, Historical and Scientific Perspectives, Munk, Feldheim Publishers, New York, 1976