Vilhelm Erövraren

Wikipedia

**Vilhelm Erövraren**

Regeringstid:	1066–1087
Företrädare:	Edgar Ætheling
Födelseår:	ca 1027
Födelseplats:	Falaise, Normandie
Drottning:	Matilda av Flandern
Begravningsplats:	Abbaye Saint-Étienne i Caen
Dödsdatum:	9 september 1087
Föräldrar:	Robert I av Normandie och Herleva

Vilhelm I, Vilhelm Erövraren, franska Guillaume le Conquérant, engelska William I, William the Conqueror, född cirka 1027 i Falaise, Normandie, död 9 september 1087, kung av England från 1066, som Vilhelm II hertig av Normandie från 1035, illegitim son till hertig Robert I av Normandie och Herleva, dotter till en garvare. Han gifte sig med Matilda av Flandern och blev far till Robert II av Normandie, Vilhelm II Rufus och Henrik I av England.

Innehåll

1 Hans tidiga liv
2 Erövringen av England
3 Vilhelms regeringstid
4 Död, begravning, och efterträdare
5 Vilhelm Erövraren och Matilda av Flanderns barn
6 Kuriosa
7 Fortsatt läsning
8 Källor
9 Externa länkar

[redigera] Hans tidiga liv

Vilhelm föddes som brorsonson till drottning Emma av Normandie gift med kung Ethelred och senare kung Knut den store.

Vid sju års ålder efterträdde han sin far som hertig av Normandie och blev känd som hertig Vilhelm II av Normandie. Han förlorade tre förmyndare under sammansvärjningar för att tillskansa sig hans plats. Kung Henrik I av Frankrike dubbade honom till riddare då han var femton år. Då han var nitton år fick han själv ta hand om hot om revolter och invasion. Med hjälp av Henrik I säkrade han slutligen kontrollen över Normandie genom att besegra de rebelliska normandiska baronerna vid Caen i slaget vid Val-ès-Dunes 1047.

Han gifte sig med Matilda av Flandern, mot påvens vilja 1050 eller 1051 i Notre Damekatedralen i Eu, Normandie (numera i Seine-Maritime). Han var 23, hon var 21. Deras äktenskap resulterade i fyra söner och sex döttrar, se nedanstående lista.

Hans halvbröder Odo av Bayeux och Robert, greve av Mortain spelade en betydelsefull roll i hans liv.

[redigera] Erövringen av England

Vilhelm Erövraren på Bayeuxtapeten

Vid Edvard Bekännarens död i januari 1066 gjorde Vilhelm anspråk på den engelska tronen genom att hävda att den barnlöse Edvard hade gjort honom till tronarvinge under ett besök, troligtvis 1052 och att Harald Godwinson, en av landets mäktigaste, hade utlovat honom kronan efter ett skeppsbrott i Normandie (cirka 1064). Harald gjorde denna utfästelse i fångenskap och sägs ha blivit lurad att svära på reliker att han skulle ge tronen till Vilhelm. Även om historien är sann så lovade han detta under tvång och därför kan han ha känt att han hade rätt att bryta detta löfte.

Sammanslutningen av Englands ledande män, känd som Witenagemot, godkände kröningen av Harald Godwinson, som ägde rum den 5 januari 1066. För att legitimera sina egna tronanspråk skaffade Vilhelm påvens stöd. Han samlade ihop en flotta på ca 600 skepp och en armé på 7000 man. Han landsteg i Pevensey i Sussex 28 september 1066 och monterade ihop en i förväg byggd träborg nära Hastings som sin bas. Detta var en direkt utmaning mot Harald Godwinson eftersom detta område var Haralds personliga ägor, och Vilhelm började genast att skövla landet. Detta kan ha fått Harald att reagera omedelbart och i hastigt mod istället för att invänta förstärkningar från London.

Kung Harald Godwinson befann sig i norra England och hade just besegrat en annan konkurrent, Harald Hårdråde av Norge. Han marscherade med en armé av motsvarande storlek som Vilhelms 386 kilometer under nio dagar för att utmana honom i ett slag i Senla, senare känt som slaget vid Hastings. Detta ägde rum 14 oktober 1066. Enligt vissa källor, möjligen baserade på en tolkning av Bayeuxtapeten, dödades Harald av en pil genom ögat och de anglosaxiska trupperna flydde och gav därmed Vilhelm segern. Återstående saxiska adelsmän kapitulerade inför Vilhelm vid Berkhamsted, Hertfordshire och han utropades där till kung av England. Vilhelm kröntes 25 december 1066 i Westminster Abbey.

Trots att södra England kapitulerade snabbt inför normanderna, höll motståndet i sig i norr i över sex år fram till 1072. Haralds söner försökte att invadera den sydvästra halvön. Det skedde uppror i Welsh Marches och Stafford. Dessutom stod Vilhelm inför skotska och danska invasioner. Vilhelms besegrande av dessa kom att kallas Härjningen av norra England (Harrying the North) i vilket stora delar av norra England lades öde för att inte ge fienden sina resurser. Det sista allvarliga motståndet kom med earlernas revolt 1075. En femtedel av Englands befolkning beräknas ha dött under dessa krigsår, i massakrer eller av svält.

[redigera] Vilhelms regeringstid

Vilhelm I och Matildas signaturer (bredvid de första stora X:en) på the Accord of Winchester från 1072.

Vilhelm införde många stora förändringar. För att fastställa sitt väldes storlek gav han 1085 i uppdrag sammanställandet av Domesday Book, en undersökning av Englands produktionskapacitet, liknande en modern folkräkning. Han lät även bygga ett antal borgar, däribland Towern, för att förhindra att uppror mot honom eller hans efterträdare skulle lyckas. Hans erövring ledde även till att det normandiska franska språket ersatte engelskan som den styrande klassens språk under nästan tre hundra år. Vilhelm ska ha deporterat en stor del av de besuttna i Bristol som slavar. Många av dessa hamnade senare i umayyadiska Spanien och moriska områden och konverterade och fick höga samhällspositioner.

[redigera] Död, begravning, och efterträdare

Han dog sextio år gammal vid klostret S:t Gervais, nära Rouen, Frankrike, 9 september 1087 av bukskador han fick då han ramlat av sin häst vid belägringen av Nantes. Han begravdes i Abbaye Saint-Étienne i Caen, Normandie. Vilhelms korpulenta lik rymdes inte i stensarkofagen och sprack efter biskoparnas misslyckade puttande, och kapellet fylldes av en stank som skingrade de sörjande. [1]

Vilhelm efterträddes som kung av England av sin yngre son Vilhelm Rufus och som hertig av Normandie av sin äldre son Robert Curthose. Detta ledde till Upproret 1088. Hans yngste son Henrik blev senare även han kung av England, då Vilhelm II dött barnlös.

[redigera] Vilhelm Erövraren och Matilda av Flanderns barn

Det råder tvivel om hur många döttrar de hade. Några av barnen i listan är osäkra.

Robert Curthose (ca. 1054–1134), hertig av Normandie, g.m Sybil av Conversano, dotter till Geoffrey av Conversano
Adeliza (eller Alice) (ca. 1055–?), hon ska ha varit trolovad med Harald II av England (Det råder vissa tvivel om hennes existens)
Cecilia (or Cecily) (ca. 1056–1126), abbedissa i Holy Trinity, Caen
Vilhelm Rufus (1056–1100), kung av England
Richard (1057-ca. 1081), dödad av en kronhjort i New Forest
Adela (ca. 1062–1138), g.m Stephen, greve av Blois, mor till Stefan av Blois.
Agatha (ca. 1064–c. 1080), trolovad med (1) Harald av Wessex, (2) Alfons VI av Kastilien
Constance (ca. 1066–1090), g.m Alan IV Fergent, hertig av Bretagne; förgiftad, möjligen av sina egna tjänare
Matilda (mycket tvivel råder kring hennes existens)
Henry Beauclerc (1068–1135), kung av England, g.m (1) Matilda (född Edith av Skottland), dotter till Malcolm III av Skottland, (2) Adeliza av Louvain

[redigera] Kuriosa

Vilhelm Erövraren var i rakt nedstigande led (fem generationer) ättling till Gånge-Rolf, den nordiske vikingen som 911 tilltvingade sig grevskapet som kom att kallas Normandie. Varifrån i Norden han kom är omtvistat, men störst stöd har teorin att han var norrman.

[redigera] Fortsatt läsning

David Bates: William the Conqueror (1989) ISBN 0752419803
David C. Douglas, William the Conqueror; the Norman Impact Upon England (1964)
David Howarth, 1066 The Year of the Conquest (1977) ISBN 0140058505
Anne Savage, The Anglo-Saxon Chronicles ISBN 1858334780, pub.CLB, 1997