Lund

Wikipedia

Den här artikeln handlar om centralorten i Lunds kommun. För andra betydelser, se Lund (olika betydelser).

---

Lund Siffrorna avser orten
Folkmängd(2005)	75 302
Area(2000)	2 458 hektar
Folktäthet(2000)	3 004 inv./km²
Landskap	Skåne
Län	Skåne län
Kommun	Lunds kommun
Församling	flera
Läge	55° 42´ N, 13° 12´ Ö

 Lund (info) är en stad i Skåne och centralort i Lunds kommun, Skåne län samt stiftsstad för Lunds stift.

Staden, med sin ståtliga domkyrka, belägen på Lundaslätten är säte för Lunds universitet. Lund tillhör Öresundsregionen och ingår statistiskt i Stor-Malmö. I kommunen, nära stan men på behagligt avstånd i naturskön miljö, ligger Dalby, Södra Sandby, Veberöd och Genarp. År 2005 hade staden 75 302 invånare och är Sveriges elfte största stad.

Innehåll 1 Historik 2 Bebyggelse 2.1 Lundaarkitekter 2.2 Lundabyggnader 3 Näringsliv 3.1 Industrihistoria 4 Stadsdelar och platser 4.1 Stadsdelsområden 4.2 Övriga stadsdelar 4.3 Torg 4.4 Handel 4.5 Parker 5 Kultur- och studentliv 5.1 Litteraturen och konsten 5.2 Lundakarnevalen 5.3 Museer 5.4 Musik 6 Sport 7 Vänorter 8 Kommunikation 8.1 Vägar 8.2 Busstrafik 8.3 Järnväg 8.4 Cykel 8.5 Flyg 9 Media 10 Kyrkligt 11 Se även 12 Kända personer med anknytning till Lund 13 Referenser 14 Källor 15 Litteratur i urval 16 Externa länkar

[redigera] Historik

Huvudartikel: Lunds historia

Lund är tillsammans med Sigtuna Sveriges äldsta stad, även om Lund var en dansk stad som blev svensk besittning först år 1658.

Staden grundades omkring år 990, sannolikt flyttad på kungligt initiativ från ett tidigare läge en halvmil längre söderut, där arkeologiska utgrävningar vid Uppåkra indikerar en bosättning från före vår tideräknings början som blivit nedbränd i slutet av 900-talet. De arkeologiska fynden ger anledning att tro, att staden vid Uppåkra, som kanske redan kallades Lund, varit centralort för det bördiga sydväst-Skåne från 400-talet och framåt — en roll som Lund övertog problemfritt. Stadens nya läge var strategiskt fördelaktigt. Lund ligger på Romelåsens sydväst-sluttning, vid vars fot mossar och sankmark utmed Höje å gav extra skydd. Liksom Uppåkra ligger Lund utmed den nord-sydliga landsväg som omges av det land Uppåkra var centralort för, men Lunds nya läge var vid korsningen med en öst-västlig landsväg till landet i Vombsänkan, Färs härad, antyder att staden Lund aspirerade på kontroll av större delar av Skåne, möjligen också Kristianstadsslätten på andra sidan Linderödsåsen. Grundandet av Lund betraktas i regel som ett led i skapandet av ett enat danskt kungadöme.

Kyrka och kristen gravplats dateras till början av 990-talet, samtidigt med stadens förmodade grundande. Fram till 1066 hade Lund starka förbindelser med ärkebiskopssätet i Canterbury. Lund blev biskopssäte år 1060, när Danmark organiserades i ett tiotal stift, från 1066 underställt ärkebiskopen i Hamburg-Bremen med gränser motsvarande dagens Lunda-stift plus Bornholm, och 1103 ärkebiskopssäte för Norden. 1085 grundlades Katedralskolan och den är därmed Nordens äldsta skola. Under 1100-talets första hälft byggdes Lunds domkyrka, ett kloster och flera mindre kyrkor. Lund var Danmarks viktigaste stad och hade 3 000-4 000 invånare. I början av 1300-talet tappar dock Lund i betydelse till Malmö, som anlagt som ärkebiskopens befästa färjeläge för resor över Öresund, och som hanseatisk hamnstad är i stark tillväxt, men Lund behåller positionen som kyrkligt, kulturellt och bildningsmässigt centrum.

Vid reformationen 1536 försvagades Lunds ställning påtagligt sedan de kyrkliga egendomarna sekulariserats. År 1658 blev Lunds stift en svensk besittning, och år 1666 anlades Lunds universitet för att underlätta försvenskningen. Inkorporeringen i Sverige vid Frihetstidens början, år 1721, ledde inte till någon märkbar förändring för Lund som förblev en perifer och för Sverige obetydlig småstad. Under och i början av 1700-talet drabbades Sverige av krig och svårigheter. Ömsom svenska och danska trupper förlades i staden, 1703 och 1711 härjade bränder och 1712-13 böldpest. Det var en hårt prövad stad som för en tid blev kungasäte. Mellan 6 september 1716 och 11 juni 1718 residerade Karl XII i professor Hegardts hus vid Södergatan.

1856 drogs järnväg från Malmö, och året därpå fortsatte järnvägsutbyggnaden norrut. Därmed hade den industriella revolutionen med åtföljande urbanisering nått Lund.

Under 1800-talet och 1900-talet kom universitets betydelse att öka. Speciellt under den senare hälften av 1900-talet har Lund tillhört en av Sveriges snabbast växande städer med en fördubbling av befolkningen år 2000 jämfört med 1950.

[redigera] Bebyggelse

När Lund under 1100- och 1200-talet var säte för ärkebiskopen byggdes ett stort antal kyrkor runt om i staden och kloster i staden. Som mest fanns det 27 kyrkor i Lund. I och med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster.

Att Lund är en medeltidsstad märks främst i gatunätet som på sina håll har sett likadant ut i århundraden. Dessutom har centrum form av ett mänskligt hjärta som är typisk stadsbyggande under medeltiden. Det finns även ett fåtal medeltida byggnader, såsom domkyrkan, Liberiet, Sankt Peters Klosters kyrka och Krognoshuset. Stäket, Kungshuset i Lundagård och Karl XII-huset på Katedralskolan är andra gamla byggnader.

I övrigt var det fram till slutet av 1800-talet vanligt med korsvirkeshus. Ett sådant är Wickmanska gården, som dock brann ner år 2002, men är resturerade och inhyser en ungdomsgård idag.

Under slutet av 1800-talet ersattes många småhus med flervåningshus. Under denna period byggdes bland annat Katedralskolans huvudbyggnad, Grand Hotel, Universitetsbiblioteket, universitetsbyggnaden och flera lasaretts- och universitetsbyggnader. De allra flesta byggnaderna i Lund härstammar från 1800-talets slut eller 1900-talet.

Gatunätet i Lunds stadskärna är på många ställen många hundra år gammalt. Under 1900-talet har dock en del förändringar gjorts. Så här skrev den andra upplagan av Nordisk familjebok, utgiven år 1912:

De äldre delarna af staden kunna icke sägas vara välbyggda. Under de senare åren ha dock genom upptagande af nya byggnadsområden, gaturegleringar och liflig byggnadsverksamhet härutinnan gjorts stora förändringar.

Detta fortskred under första halvan av seklet. Under 1960-talet hade de borgerliga partierna planer på att skapa en fyrfilig motorväg rakt igenom stadskärnan, det s.k. "Genombrottet." År 1958 fattades beslut om att hus skulle rivas för att bygga en trafikled rakt genom Lunds stadskärna. Opinionen svängde dock och år 1968 röstade man för att stoppa planerna. Därigenom undslapp Lund samma öde som Klarakvarteren i Stockholm. Dock hade det redan rivits en del hus för att trafikleden skulle komma fram, bland annat den prunkande Carlsson Trädgård vid Bankgatan där det numera finns en bussterminal (!) samt Vårfruskolans park. Detta område är ännu inte återplanterat eller på annat sätt återställt. Under 1960-talet ändrades uppfattning i stort och man gick mer in på att spara, varför områden som Nöden delvis finns bevarade idag.

Utanför centrum präglas Lund av universitetets och Tekniska högskolans lokaler, Lasarettet samt bostadsbebyggelse av mer eller mindre utpräglad förortskaraktär. Det finns även äldre bebyggelse i bland annat Värpinge by och delar av Östra Torn.

Många som arbetar i Lund är pendlare, inte minst p.g.a. en politiskt initierad bostadsbrist med åratal av schismer angående hur staden skall växa i framtiden. Under tiden åser Lund en allt ökande biltrafik såväl inne i tätorten som på infartsvägar och landsvägar i omgivningen.

De viktigaste infarterna till tätorten är Fjelievägen, Malmövägen och Dalbyvägen. Andra farleder som leder in i orten är E22, Sandbyvägen, Svenshögsvägen, Norra Ringen och järnvägen (Södra stambanan samt Västkustbanan).

[redigera] Lundaarkitekter

Några arkitekter som varit aktiva i Lund.

• Klas Anshelm
• C. G. Brunius
• Bengt Edman
• Alfred Hellerström
• Flemming Lassen
• Sten Samuelson
• Theodor Wåhlin
• Hans Westman
• Folke Zettervall
• Helgo Zettervall
• Bernt Nyberg

[redigera] Lundabyggnader

Några byggnader i Lund.

AF-borgen Allhelgonakyrkan Apoteket Svanen Centralstationen Dekanhuset Domkyrkan Ekska huset Grand Hotel Helgeandskyrkan Katedralskolan (flera) Konsthallen

Krognoshuset Kungshuset Liberiet Locus Peccatorum Maria Magdalena kyrka, Lund Norra Nöbbelövs kyrka Palaestra et Odeum Palais d'Ask Sankt Hans kyrka Sankt Peters Klosters kyrka Sankt Knuts kyrka

Spyken Stadsbiblioteket Stäket Ugglan Universitetsbiblioteket Universitetets huvudbyggnad Wickmanska gården Vårfruskolan Zettervallska villan

[redigera] Näringsliv

Några av de viktigare företagen i Lund är Tetra Pak, Ericsson Mobile Platforms, Sony Ericsson, Alfa Laval, Gambro, AstraZeneca och Bibliotekstjänst. Lund är en typisk universitetsstad där Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund genomsyrar mycket verksamhet som bedrivs i staden. Ideon är speciellt viktigt i Lunds framtida näringsliv. Ideon är en företagsby inklämd nordöst om Ekonomi Centrum och Lunds Tekniska högskola.

[redigera] Industrihistoria

Historiska industrier:

• Annetorps tegelbruk
• Berlingsta boktryckeri
• Hugo Nordströms handskfabrik
• Håkan Ohlssons boktryckeri
• J. P. Möllers handskfabrik
• Nordiska armaturfabrikerna
• Pålsjö tegelbruk
• Salanders fabriksaktiebolag
• Separator
• Åkerlund & Rausing

[redigera] Stadsdelar och platser

[redigera] Stadsdelsområden

Centrala staden Klostergården Kobjer Linero

Järnåkra-Nilstorp Möllevången Norra Fäladen Norra Nöbbelöv

Tuna Vallkärratorn-Stångby Värpinge Väster, Lund Östra torn Mårtens fälad

[redigera] Övriga stadsdelar

Djingis Khan Galjevången Gastelyckan Helgonagården Hyphoffslyckan Järnåkra/Hospitalsgården

Mårtens fälad Nilstorp Nöden Oscarshem Papegojlyckan Planetstaden Professorstaden

Rådmansvången Sankt Lars Sofiaparken Stampelyckan Vipeholm Östra Torn

[redigera] Torg

I centrala Lund finns flera torg. Vid Stortorget ligger Stadshallen och flera butiker. Stortorget brukar dock sällan användas för försäljning, men här anordnas ibland olika evenemang. Lunds främsta handelstorg är Mårtenstorget som ligger sydöst om Stortorget. Här sker torghandel under dagarna. Övrig tid är torget parkeringsplats. Längre norrut vid järnvägen finns Clemenstorget. Även där sker en viss torghandel.

Mindre torg i centrum är Bantorget och Knut den Stores torg. På alla torg står olika konstverk. Även utanför centrum finns torg, bland annat Karhögstorg och Västra Stationstorget.

[redigera] Handel

En betydande del av handeln i Lund sker innanför stadskärnan. En anledning är att det finns starka krafter för bevarandet av handeln i centrum bland kommunens politiker i projektet Lund City, varför etableringen av ett externt köpcentrum var svår att genomföra. Lunds första köpcentrum utanför stadskärnan, Nova Lund, öppnade i september 2002 efter mycken diskussion. Andra köpcentra där många lundabor är kunder är bland annat Center Syd vid Löddeköpinge samt Burlöv Center i Arlöv. För mycket biltrafik och ett känsligt medeltida vägnät gör att centrumhandeln har svårt att hävda sig mot köpcentrena utanför staden och Malmö.

[redigera] Parker

Lunds mest centrala park är Lundagård, som tillsammans med den intilliggande Universitetsplatsen även är akademiskt centrum med byggnader som Universitetshuset, Kungshuset, AF-borgen och även Lunds domkyrka.

Stadsparken ligger sydväst om stadskärnan och anlades under 1800-talet. Den Botaniska trädgården, även den anlagd under 1800-talet, ligger öster om stadskärnan och är den tredje parken i centrum. Även här har universitetet flera hus och institutioner, såväl som växthus.

Utöver centrumparkerna finns följande parker:

Bananparken Bjerredsparken Borgarparken Ferieparken Folkparken Fornängen Fågelparken Galjevångsbacken Gunnesboparken Gustavhemsparken Gårdarike Gåsatoften Hyllebäcksdalen Högbo Jaktparken

Kobjersparken Kollegieparken Lycko Pers Plan Margaretaparken Monumentsparken Mästers park Möllevångsvallen Nöbbelövsparken Orkesterparken Oskarshemsparken Patrik Rosengrens Park Pilelyckan Runparken Sankt Hans backar Sankt Lars-parken Sankt Jörgens park

Skingatornstoften Sliparelyckan Sofiaparken Sommarlovsparken Stadsskogen Tingvallen Tolvmannaparken Tre Högars Park Trolle Wachmeisters park Tunaparken Vikingaparken Vildandsparken Vipegröningen Vänortsparken 1000-års lunden

[redigera] Kultur- och studentliv

Kulturlivet i Lund präglas mycket av den stora studentpopulationen, ungefär halva befolkningen. Till detta hör också en radikal och aktivistisk tradition, som bl.a. sedan 1968 förts vidare av Smålands nation och de många politiska ungdomsförbunden. Lund kandiderar till Kulturhuvudstad 2014.

Många av studenterna bor i studentrum på exempelvis Sparta, Vildanden, Parantesen eller på nationerna i staden. Studentbostäderna hyrs ut av AF Bostäder och stadens nationer. Det finns tretton nationer i Lund: Malmö, Lund, Göteborg, Kalmar, Sydskånska, Smålands, Blekingska, Krischansta, Östgöta, Västgöta, Hallands, Helsingkrona och Wermlands.

Kulturlokaler i Lund är bland andra Lund stadsteater (teater), Kulturmejeriet (konserter och teater), Stadshallen (konserter med mera), Olympen, AF-borgen, Folkparken, Sagohuset (teater) med flera. Förutom det legendariska Café Athen på Akademiska Föreningen - nyöppnat 2005 efter ett trettioårigt uppehåll - finns gott om caféer i Lundagårds närhet, som Café Ariman (Kungsgatan), India Däck Bokcafé (St. Algatan 3) och Konditori Lundagård (Kyrkogatan).

[redigera] Litteraturen och konsten

Några klassiska författare som har bott i Lund är Esaias Tegnér, Ola Hansson, Axel Lundegård, Anders Österling, Bengt Lidforss, Vilhelm Ekelund och August Strindberg. Av Lunds många poeter kan nämnas Ingemar Leckius och Göran Sonnevi. Lundaromanen är en egen genre med Fritiof Nilsson Piraten och Frank Hellers Lunda-skildringar som förlaga: en utvecklingsroman där den unge studenten upplever livet i Lund, Köpenhamn och ibland också Österlen, varvid han förhoppningsvis mognar som individ. En annan typ av litteratur som utmärker sig för Lund är den som produceras till studentspex, till exempel Djingis Khan och Uarda. Med lunda-andan brukar avses en blandning av skepticism och välformulerad kvickhet som för tankarna till Sam Ask, Sten Broman eller Hasse Alfredsson, gärna framförd på den vackra lundensiska dialekt som talades av exempelvis Cilla Ingvar. Lund har alltid varit rikt på kulturpersonligheter, som Hildur Sandberg, ^[1] konstnären Gösta Adrian-Nilsson (GAN), silversmeden Wiven Nilsson och den abstrakta animationens skapare Viking Eggeling. Lund har också en mängd offentliga skulpturer, statyer och utsmyckningar ^[2] samt en laglig graffitivägg på Hemgården. I Uarda-akademien och Lukasgillet frodas också lundakulturen. De radikala diskussionsklubbarna D.U.G., D.Y.G. och Clarté brukar också nämnas i den intellektuella traditionens sammanhang.

[redigera] Lundakarnevalen

Huvudartikel: Lundakarnevalen

Vart fjärde år anordnas Lundakarnevalen i Lund av studenterna vid Lunds universitet genom Lunds universitets studentkårer. Den hålls främst Lundagård i centrala staden. Den första karnevalen sägs ha hållit 1849, de första åren var dock karnevalsfrekvensen både högre och mer ojämn.

[redigera] Museer

Kulturen ligger bredvid Lundagård och har både permanenta utomhusutställningar, flera äldre byggnader och inomhusutställningar. Till Kulturen hör även Drottens museum samt Tegnérmuseet, inrymt i de bevarade delarna av Esaias Tegnérs bostadshus vid Stora Gråbrödersgatan. Det sistnämnda är Sveriges äldsta författarmuseum (inrättat 1862).

Statliga museer finns i Lund inom ramen för universitet. Till de mest kända hör Historiska museet (där även domkyrkomuseet samt forn- och medeltidsutställningar ingår) och Skissernas museum (skisser till "monumentalkonst och konst i offentlig miljö").

På Mårtenstorget finns Konsthallen samt Konstföreningen Aura i Krognoshuset. I Akademiska Föreningens källare finns det unika studenthistoriska AFs Arkiv & Studentmuseum. I privatdrift finns ett postalhistoriskt museum och ett glas- och porslinsmuseum.

[redigera] Musik

Lund är en av Sveriges körtätaste stder med många körer på hög internationell nivå. Bland dessa räknas bland annat Lunds Studentsångförening och Lunds Vokalensemble. 2006 anordnas för första gången Lund International Choral Festival.

Dansk-Svensk Visfestival arrangeras i augusti varje sommar sedan 2002. Det är en visfestival med syfte att bli mötesplats för det gemensamma nordiska kulturarvet visan och arrangeras av Kulturföreningen K-märkt

Kulturmejeriet är sedan mitten av 1980-talet en viktig referenspunkt för rockmusik, konserter och nya band. Bland många välkända musiker med anknytning till Lund kan nämnas Kal P. Dal, Peps Persson och Timbuktu.

[redigera] Sport

Lunds BK är en fotbollsklubb som spelar i Division 2 Södra Götaland, Lunds BK har genom åren haft många duktiga spelare som t.e.x Martin Dahlin som har spelat i Lunds BK som moderklubb och som fick Guldbollen 1993. Han var en av Sveriges mest kända fotbollsspelare.

H 43 Lund är en handbollsklubb som 1943 bildades på Evas Conditori i Kattesund. LUGI är en idrottsklubb som bedriver verksamhet inom många olika idrotter. LUGI har en handbollsektion som vann SM-guld 1980, LUGI handboll spelar för närvarande i Elitserien i handboll.

[redigera] Vänorter

Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.

Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.

Lunds kommun undertecknade ett vänortsavtal med Nevers 1967. Kontakterna etablerades genom att Alfa Laval hade en fabrik där och har under drygt 30 år utvecklats att omfatta många områden särskilt inom skol- och kultursektorn.

Lund deltager årligen vid den stora mässan "La Foire" som på olika teman arrangeras i Nevers under mars månad.

Lunds vänorter:

Greifswald, Tyskland Hamar, Norge León, Nicaragua Borgå, Finland

Viborg, Danmark Nevers, Frankrike Dalvik, Island Zabrze, Polen

[redigera] Kommunikation

[redigera] Vägar

Det går att komma till Lund via E22:an, Riksväg 16 och Länsväg 108. E22 från Lund till Malmö är för övrigt Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953.

Vägnätet inom staden kännetecknas av olika tiders uppfattningar om trafikmiljö m.m. faktorer, vilka dock sällan helt fullföljts enligt ursprungliga planer. Få av planerna som man hade på nya alléer och boulevarder blev till verklighet, även om Södra Esplanaden med sin lummighet utgjorde sin tids första deletapp i vad som skulle bli en rund "stadts-boulevard" kring 1900. En bidragande orsak var att staden växte relativt långsamt i förhållande till andra industristäder var att man länge hade stora tomtmarker inne i den gamla staden som bebyggdes först, varför behovet av nya vägar dröjde. Istället skedde den huvudsakliga bostadsexpansionen utanför Lunds tätort längs med de gamla landsvägarna in mot staden, t.ex. vid Smörlyckan eller Jutahusen.

Ett tidigt exempel på ett "gatugenombrott" är Kyrkogatan utanför Domkyrkan 1702. Tidigare gick trafiken i en omväg västerut på nuv. Stora Gråbrödersgatan. Det svenska generalguvernörmentet ville förverkliga en idealstadsplan med rutnätskvarter. Dessa planer genomfördes aldrig med undantag för gatugenombrottet, och Lund behöll sitt medeltida gatunät.

Att fara igenom staden i nord-sydlig riktning har således alltid varit enklare än att färdas i öst-västlig riktning. När biltrafiken ökade anlades 1934 söder om stadskärnan Södra Ringen, en väg med två körfält på vardera två körbanorna mellan Malmövägen och Trollebergsvägen, för att avlasta innerstadstrafiken. Denna tidiga "förbifart" är idag en del av staden men uppfattades vid byggnationen som stadens utkant.

1950-talet betydde byggandet av Autostradan vilket ledde till att Riksfyran försvann ut ur staden. Även Autostradan låg på sin tid utanför staden men är idag en del av vägnätet inom staden samtidigt som genomfartstrafiken på E22 passerar här.

Vägutbyggnaderna fortsatte med Norra Ringen under 1960-talet, men när man försökte förlänga vägen österut och västerut slog miljöorganisationerna bakut och någon "östra ring" har ännu inte byggts. I början av 1990-talet byggdes nya Länsväg 108 i en vid båge väster om staden för att bl.a. avlasta Södra Ringen och skapa en ny väg mot Kävlinge.

Bortsett från ett antal gatubreddningar under 1960-talet har man inne i stadskärnan har man sedan 1970-talet försökt begränsa biltrafiken. År 1971 stängdes Stora Södergatan av vid Stortorget för biltrafik. En ny utredning som gjordes 1985 ledde till ett nytt system för biltrafiken i centrum och till att fler gator stängdes av för biltrafik.

Ett svårt trafikproblem man har kvar inne i stadskärnan är Bangatan utanför Lunds Centralstation. Här passerar passagerare till tågen på ett övergångsställe och en omfattande buss- och taxitrafik vilket ofta leder till långa köer och dålig luftkvalité på gatan. Västra Stationstorget som byggdes i slutet av 1990-talet på andra sidan stationen har inte haft den avlastande effekt man hoppats på.

[redigera] Busstrafik

Huvudartikel: Lund Stadsbuss

Lunds kommun är huvudman för busstrafiken i Lund och bestämmer vilka entreprenörer som ska ta hand om trafiken. Fram till den 30 april 2005 var Lunds stadsbussar gråblåa, hette "Stadstrafiken i Lund" och kördes av Arriva.

Den 1 maj 2005 tog Bergkvarabuss över de sex huvudlinjerna. Samtidigt utökade kommunen sitt samarbete med Skånetrafiken, man fick nya gröna bussar i likhet med de flesta andra städer i Skåne och namnet ändrades till "Lund Stadsbuss", vilket vissa inte anser är grammatiskt korrekt. De nya gröna bussarna är bland annat mer handikappanpassade. De har lågt golv, nigningsmöjlighet och de allra flesta drivs på naturgas. De tre servicelinjerna körs av Veolia Transport.

Det finns ungefär 400 hållplatser och av dessa är antagligen Botulfsplatsen den viktigaste, eftersom de flesta bussar går dit. Två andra viktiga bussterminaler är Lund C (järnvägsstation) och vid Universitetssjukhuset (Blocket). Den regionala busstrafiken sköts av Skånetrafiken och körs på entreprenad till flera olika bussbolag, till exempel Veolia Transport och Swebus. För landsortstrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom Skåne. Dessa avgår från tre terminaler, centralterminalen är runt järnvägsstationen ett antal bussar utgår även från Universitetssjukhuset. Malmöbussarna avgår i stort sett från det lilla busstorget bakom Vårfruskolan vid Bankgatan.

[redigera] Järnväg

Idag går det järnväg från Lund i riktningarna mot Kävlinge, Eslöv och Malmö. I staden delar Västkustbanan och Södra stambanan på sig vilket gör att det går att åka tåg till Sveriges tre största städer från Lund utan byten. Förr gick det även järnväg till Harlösa längs det som idag kallas Hardebergaspåret, ytterligare en till Trelleborg och en till Bjärred. Trafiken på dessa linjer har dock upphört och spåren är upprivna, med undantag av den gamla banan mot Trelleborg som numera inom Lunds tätort är en industribana för transporter till Tetra Pak.

Lunds centralstation är den enda järnvägsstationen i Lund bortsett från pendeltågsstationen Gunnesbo station. Längs Hardebergaspåret finns stationshuset för Lunds södra kvar. Andra numera nedlagda järnvägsstationer inom tätorten är Lunds östra och Lunds västra.

Järnvägen till Malmö öppnades den 1 december 1856.

[redigera] Cykel

Inte minst till följd av den stora mängden studenter är cykeln ett viktigt transportmedel inom Lund. Terrängen Lund är byggt på lutar svagt, vilket medför att det är något ansträngande att cykla norrut. Det hävdas ibland att Lund har den största höjdskillnaden av alla städer i Sverige, vilket dock är en sanning med modifikation. Höjden är 8 m.ö.h. i vid Höje å i söder och 86 m.ö.h. i norr, vilket är mindre än till exempel Borås, Göteborg, Gränna, Huskvarna, Jönköping, Kiruna, Skövde, Uddevalla, Ulricehamn och Östersund. Därtill kommer även Klosterängshöjden som är en konstgjord, ej ännu färdigställd höjd av schaktmassor vid E22 som kommer bli Lunds högsta "naturliga" punkt.

[redigera] Flyg

Hasslanda flygfält ligger 2,5 km sydost om Lunds centrum, vid Stora Råby gård. Fältet används främst för privatflyg, men också i viss utsträckning för tjänsteresor. Information om flygfältet kan hittas på Lunds flygklubb

Hasslanda flygfält ska läggas ner till sommaren 2007, då man istället ska bygga ut Sydöstra vägen, industriområdet och förlägga en rättspsykiatrisk klinik. Hasslanda kommer därmed att fira sin 47:e födelsedag.

För att komma till Lund med flyg är det dock vanligare att man använder Sturup eller Kastrups flygplats och sedan tar sig till Lund med tåg, bil eller buss.

[redigera] Media

I Lund har tidigare utgivits två sexdagars tidningar: Lunds Dagblad och Folkets Tidning. Båda dessa har nu försvunnit. Numera är nyliberala malmötidningen Sydsvenska Dagbladet största tidning i staden, men även Skånska Dagbladet har redaktion i Lund. På gatorna kan Skåneupplagan av Metro hämtas ur på torg och trottoarer uppställda behållare. Lunds lokala TV-kanal heter Steve, och är liksom Radio AF en studentkanal. Båda dessa etermedier drivs som utskott inom Akademiska Föreningen och är huvudsakligen gjorda av och för studenter. Lund skall bevakas av SVT genom Sydnytt och av TV4 genom TV4 Öresund.

[redigera] Kyrkligt

Historiskt har Lund varit säte för ärkebiskopen i Lund. I och med detta byggdes ett stort antal kyrkor runt om i staden och kloster i staden under 1100- och 1200-talet. Som mest fanns det 27 kyrkor i Lund. I och med reformationen 1536 revs nästan alla kyrkor och kloster. De enda medeltida kyrkorna som överlevde var domkyrkan och Sankt Peters Klosters kyrka.

Domkyrkan hyser ett synnerligen märkligt konstur, som visar inte bara timmarnas gång utan även månens faser och många andra himlafenomen. Konstruktören efterlämnade bristfällig dokumentation, och vissa funktioner vet man nu för tiden inte riktigt hur de fungerar och vad de ska visa.

Förr omfattades staden Lund av en församling, Lunds stadsförsamling. Denna slog år 1944 ihop med Lunds landsförsamling som blev Lunds domkyrkoförsamling. Sedan dess har Lund utökats i flera etapper. Nuförtiden är tätorten en del av följande församlingar:

• Helgeands församling
• Lunds Allhelgonaförsamling
• Lunds domkyrkoförsamling
• Norra Nöbbelövs församling
• Sankt Hans församling
• Sankt Peters Klosters församling
• Stora Råby församling
• Östra Torns församling

Inom Lunds tätort ligger idag följande kyrkor tillhöriga svenska kyrkan:

• Helgeandskyrkan
• Lunds Allhelgonakyrka
• Lunds domkyrka
• Norra Nöbbelövs kyrka
• Sankt Hans kyrka
• Sankt Knuts kyrka
• Sankt Laurentii Kyrka
• Sankt Peters Klosters kyrka
• Maria Magdalena kyrka, Lund
• Bosebo kyrka (museikyrka på Kulturen; används dock för bland annat bröllop)

Enbart Klosterkyrkan och Norra Nöbbelövs kyrka har kyrkogård. Dessutom finns två andra begravningsplatser i tätorten: Norra kyrkogården och Östra kyrkogården.

Utanför svenska kyrkan finns bland annat den katolska Sankt Thomas kyrka, tillhörig Sankt Thomas av Aquino församling, samt Västerkyrkan, tillhörig Svenska missionskyrkan. Också Pingstkyrkan är representerad i Lund, samt Ad Fontes.

[redigera] Se även

• Fråga Lund
• Slaget vid Lund
• Lunds Bokcafé
• Karl XII-firande i Lund

[redigera] Kända personer med anknytning till Lund

• Kattis Ahlström, programledare, journalist
• Gabriella Ahlström, journalist, författare
• Peter Althin, advokat
• Sam Ask bohem, vältalare, filmmanusförfattare
• David Batra, komiker
• Jonas Birgersson, it-entreprenör
• Sten Broman, musikpersonlighet och tonsättare
• Anna-Lena Brundin, komiker, författare
• Martin Dahlin, f.d. fotbollsspelare
• Klas Hellborg aktivist
• Cilla Ingvar artist
• Staffan Jacobson, forskare, författare
• Anders Jansson, komiker
• Henrik Johnsson, programledare
• Ingemar Leckius poet
• Öjevind Lång författare, översättare
• Adde Malmberg, komiker
• Jan Malmsjö, skådespelare
• Lars Norén, dramatiker
• Torkel Pettersson, skådespelare
• Mårten Sandén, barnboksförfattare, låtskrivare
• Jean Sellem professor, f.d. gallerist
• Jan Sigurd, författare, musiker
• Göran Sonnevi poet
• Jesper Svenbro poet, filolog
• Annika Svenbro konstnär
• Ola Svensson, sångare
• Max von Sydow, skådespelare
• Michael Segerström, skådespelare
• Timbuktu, musikartist
• Johan Wester, komiker
• Måns Zelmerlöw, sångare

[redigera] Referenser

1. ^ Johannes Blidfors: Lejoninnan från Lund. Ett livsöde kring sekelskiftet. Perfekta, Malmö 1982.
2. ^ Jelena Zetterström: Offentlig konst i Lund. SdS 1994.

[redigera] Källor

Lundasamlingen, Lunds Stadsbibliotek [[1]]

Studentmuséet, AFs Arkiv

Lunds Turistbyrå, Lunds kommun

Sydsvenska Dagbladet, Arkivet

[redigera] Litteratur i urval

• Blomqvist, Ragnar: Lunds Historia. del 1 [1951] del 2 [1978].

• Student i Lund 1900-1979, 8 delar. B Forsberg 1957/Studentlitteratur 1990.

• Hagblom, Kurt: Lundabor. Lund 1986.

• Meurling, Patrick: Veckans Lundensare. Grand Hotel 1999.

• Ingers, Ingemar: Lundensisk slang samt akademiskt vardagsspråk i Lund. Ekstrand 1977.

• Löfström, Thomas: Kring Lund. Liber 1979.

• Uarda-Akademiens Ordbok. Lund 1989.

• Salomon|Blomqvist: Det röda Lund. Lund 1998.

• GAN: Syntes av en stad (Katalog). Lunds Konsthall 1990.

• Fritiof Nilsson Piraten: Tre Terminer. 1943.

• Heller, Frank: Lund - språngbrädan till kontinenten och andra berättelser. Settern 1986.

• Johannesson, Sture: Counterclockwise Circumambulation. (Katalog) Lunds Konsthall 2004.

[redigera] Externa länkar

• Svenska Wikitravel har reseinformation om Lund

• LUND.CC - Oberoende stadsportal med allt om Lund
• LundaPortalen - Oberoende stadsportal
• Hasslanda flygfält
• Littteratur om Lund 1968 [[2]]