Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Konst - Wikipedia, den fria encyklopedin

Konst

Wikipedia

Portal Konstportalen

Konst (från forngermanskans kunst, kunnande) är en skapande verksamhet som syftar till dekorativa, emotionella eller expressiva uttryck eller resultatet av en sådan verksamhet.

Ursprungligen avsåg konst alla människans aktiviteter och var alltså synonymt med vetenskap. Idag kan det väsentligen uppfattas som ett uttryck för mänsklig kreativitet. Då varje konstnär själv väljer vilka regler och kriterier som gäller för hans eller hennes konst är konst lika svårt att definiera som det är att utvärdera. Det kan sägas att konst är processen att välja ett medium, och de produkter som följer av denna process; de regler som styr mediets egenart; och de värderingar som avgör hur en övertygelse, en idé, en förnimmelse eller en känsla bäst uttrycks i detta medium.

För en vidare beskrivning av konstbegreppet se Samtida konst respektive Definition av konstbegreppet.

Denna artikel är en del i serien konst som består av följande delar:
Konstbegreppet
Konstarterna
Konstens historia
Konstverken
Konstnärerna

Innehåll

[redigera] Konstbegreppet

Huvudartikel: Konstbegreppet

Begreppet "konst" har haft olika betydelser under olika epoker. Även om man bör var försiktig med att läsa in en linjär evolution i historiska processer tycker man sig gärna skönja en process genom historien där konsten vilat på olika fundament — kunnande — handling — objekt — omdöme — och tonvikten gradvis förflyttats från de förra till de senare. Konst kan dock sägas omge sig med alla dessa begrepp, och konst kan lika gärna beskrivas som den aktivitet eller produkt som befinner sig i korselden mellan dem. Det är också viktigt att komma ihåg att begreppet konst ofta används synonymt med andra begrepp och att dess innebörd och användning kan skifta mellan såväl individer, kulturer som epoker.

I antikens Grekland stod begreppet för praktiskt kunnande, i kontrast till teoretiska kunskaper, och i denna äldre betydelse kan alla mänskliga aktiviteter som kräver vissa färdigheter kallas för konst. Antikens greker skiljde också på sådana aktiviteter som resulterade i verkliga ting och sådana som producerade bilder av ting, och ända fram till 1700-talet kallade man också avbildande ting för konst. Dessa betydelser av ordet finns kvar i svenska språket i till exempel "konstgödsel" - som kräver mänskligt kunnande - och "konststycke" - som förutsätter skicklighet.

...renässansen...

Under 1700-talet fick begreppet gradvis en delvis ny innebörd. Nu omtalades även själva konstobjekten som konst, inte blott kunnandet. Tidigare hade konstobjekten betraktats som rena hantverksprodukter - och mer specifikt kom begreppet också att användas synonymt med "bildkonst". I takt med att konstverken befriades från sina praktiska syften blev deras upphovsmän allt viktigare, och konsten kom att utveckla sina egna regler och mål. Denna betydelse av begreppet var i princip förhärskande fram till slutet av 1900-talet - en 200-årig period då konstens autenticitet och autonomi stod i fokus.

I och med postmodernismen förkastades idén om denna konstens egenvärde eller "inre kärna och mening" och i stället kom konst att betraktas som produkten av processer som ligger utanför dess domän eller avtryck av en viss kultur, samhällsgrupp eller epok. En konsekvens av detta är att konstens "äkthet" eller frågan om "god" och "dålig" konst urlakats.

[redigera] Vetenskaperna som studerar konst

Huvudartikel: Konstvetenskap

Konst studeras ur flera olika perspektiv och olika discipliner lägger tonvikten vid olika aspekter av ämnet:

  1. Konstvetenskap studerar främst konstens historia och kan ses som tillämpningen av konstens teori.
  2. Estetik är en gren av filosofin och kan sägas utgöra ett teoretiskt verktyg för konstvetenskapen.
  3. Konsthistoria kallas sedan början av 1970-talet för konstvetenskap.
  4. Konstsociologi studerar konstens roll i samhället, inklusive konstmarknaden, museer och konstkritik.
  5. Konstpsykologi

Dessa discipliner brukar dock bara avhandla de aktiviteter som traditionellt har betraktats som konst. T.ex. behandlas sällan programmerarens, ingenjörens eller kockens aktiviteter av estetik eller konstvetenskap, men deras aktiviteter kallas ju ändå ofta för konst.

[redigera] Konstarterna

Huvudartikel: Konstarterna
Här kommer att redogöras helt kort för de konstarter som brukar kallas de sköna konsterna, fri konst/de fria konsterna, och samtida konst. Läs mer om respektive konstart i deras respektive artiklar, som här nedan presenteras efter teknik. Det ska dock sägas att indelning efter teknik är mycket svår, då olika tekniker flyter in i varandra och inte klart kan sorteras in enligt denna procedur. Exempel på sådana kan vara: Grafitti, SMS-konst, ASCII-konst, Performance, Ljudkonst etc

[redigera] Bildkonst

Huvudartikel: Bildkonst

Målarkonst - Teckning - Grafik - Digital konst - Fotografi - Film - Videokonst

Se vidare: Bildanalys, Färg, Gestaltpsykologi, Mimesis

[redigera] Arkitektur

Huvudartikel: Arkitektur

Arkitekturhistoria - Arkitekturens historia - Konstruktion - Trädgårdskonst - Stadsplanering - Inredningsarkitektur - Design

[redigera] Skulptur

Huvudartikel: Skulptur

Relief - Installation - Ready-made

[redigera] Musik

Huvudartikel : Musik

Musikhistoria - Lista över musikgenrer - Lista över musikinstrument - Kompositörer

[redigera] Litteratur

Huvudartikel: Litteratur

Poesi - Prosa - Litteraturhistoria - Versmått

[redigera] Konstens historia

Huvudartikel: Konstens historia

Förhistorisk konst - Antikens konst - Europas konsthistoria - Modernism - Samtida konst - Utomeuropeisk konst

[redigera] Konstverken

Huvudartikel: Konstverken

Panorama - Fetisch - Ikon - Kroki - Oljemålning - Akvarell - Stilleben - Grisaille

[redigera] Konstnärerna

Huvudartikel: Konstnärer

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../k/o/n/Konst.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu