Nationalekonomi
Wikipedia
Nationalekonomi är en vetenskap som studerar hushållning med knappa resurser. Utgångspunkten är att alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga medel och att det därför är nödvändigt att välja. Nationalekonomin bör därför hellre definieras i termer av den metod som används för angripa samhällsvetenskapliga problem, snarare än av de specifika frågeställningar som studeras.
Den nationalekonomiska vetenskapen studerar idag alla de arrangemang inom vilka människor söker sin utkomst och försöker tillfredsställa sina behov. Detta involverar en rad frågeställningar, inklusive samhällsorganisation, produktion, konsumtion och distribution.
Nationalekonomins olika grenar kan i stort delas in i två huvudavdelningar: Inom mikroekonomi studeras enskilda besutsfattare såväl på produktions- som konsumtionssidan. Inom makroekonomi studeras en ekonomi som helhet med fokus på aggregerade variabler som produktion, arbetslöshet och inflation.
Den svenska termen nationalekonomi, som är baserad på en äldre tysk term, kan felaktigt leda tanken till att ämnet endast behandlar ekonomi på nationell nivå; som jämförelse kan nämnas att ämnesnamnet på engelska är Economics. De flesta nationalekonomer är sysselsatta med mikroekonomisk forskning, medan en minoritet ägnar sig åt makroekonomiska frågeställningar.
Innehåll |
[redigera] Centrala begrepp i nationalekonomi
- Utbud och efterfrågan
- Konjunktur
- Nytta
- Pris
- Inflation och deflation
- Valuta
- Indifferenskurva
- Marginalkostnaden
- Priselasticitet
[redigera] Nationalekonomiska skolor
Genom historiens gång har olika nationalekonomiska skolor existerat. Den metodologi som idag dominerar nationalekonomisk vetenskap kan sägas ha sitt ursprung i den neoklassiska skolan under slutet av 1800-talet, men har sedan utvecklats och förändrats kraftigt.
Nationalekonomiska skolor som varit verksamma tidigare i historien inkluderar följande:
- Fysiokraterna
- Merkantilism
- Keynesianism
- Klassiska skolan
- Neoklassiska skolan
- Österrikiska skolan
Särskilt den österrikiska skolan fortsätter att vara en inspirationskälla för marknadsliberaler, även om dess metodologi idag inte inkluderas i den, så kallade, mainstream-litteraturen.
Två makroekonomiska skolor som stod i konflikt med varandra främst från 1960- till 1980-talet är Keynesianism och Monetarism.
[redigera] Nationalekonomiska teorier
- Bytesteori
- Marginalnytteteorin
- Penningteori
[redigera] Se även
- Mikroekonomi
- Makroekonomi
- Internationell ekonomi
- Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
- Finansväsen
- Företagsekonomi