Sociologi
Wikipedia
Sociologi, läran om samhället och dess individer och grupper, vetenskaplig disciplin där samhället och sociala beteenden, grupper och relationer studeras.
Medan statskunskapen studerar politiska system, makt och ideologier, studerar sociologin mänskliga relationer som sociala processer på individ- och gruppnivå. Studier i traditionellt statsvetenskapliga fält förekommer, men infallsvinikeln är för sociologen radikalt annorlunda. Några skolboksexempel på sociologiska ämnesområden är arbetslöshet, social stratifiering, organisering, sociala rörelser, rasism, sexism, stämpling, konflikter och alienation.
Sociologin växte fram som en reaktion på upplysningstidens individualism, förnuftstro, idéer om samhällsfördraget och naturrätt, ideer som företräddes av John Locke och Immanuel Kant. Under 1700-talet växte det fram en diskussion om förhållandet mellan samhället och individen, och till pionjäreerna brukar fransmännen Henri de Saint-Simon och Auguste Comte räknas. Deras studier rörde det sociala systemet och individers påverkan på detta.
Som ämne saknar sociologi ett enhetligt perspektiv, en dominerande teori eller ett avgränsat empiriskt fält. Vissa perspektiv har dock periodvis varit inflytelserika (strukturfunktionalism under 50- och 60-tal, socialkonstruktivism och postmodernism under 80- och 90-tal). Man brukar istället säga att sociologin hålls samman av gemensamma klassiker (Weber, Durkheim, Marx, etc) och empiriska metoder
Traditionellt har man delat in sociologin i tre perspektiv: utilitarism, atomism samt organisk samhällsuppfattning. Idag är en sådan uppdelning mindre självklar elle relevant. Skiljelinjen går snarare mellan socialkonstruktivistiska och realistiska ontologiska och teoretiska perspektiv, den relativa betydelsen av förståelse respektive förklaring, och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.
Till de sociologiska banbrytarna hör Herbert Spencer, Émile Durkheim, Ferdinand Tönnies, Vilfredo Pareto, Max Weber, och Karl Marx. Även psykoanalytikern Sigmund Freud har bidragit väsentligt till vetenskaspsfältet. Inom den anglo-saxiska empiriska sociologin bör viktigare bidrag från Talcott Parsons, John Goldthorpe, Robert K. Merton, James Coleman, Mark Granovetter, Harrison White och Diego Gambetta räknas in. En mer filosofiskt inriktad sociologi har utvecklats av bl.a. Pierre Bourdieu och Anthony Giddens m.fl.
Strukturalismen och poststrukturalismen blev viktiga teoretiska perspktiv under andra halvan av 1900-talet. Inom sociologi bedrivs även genusforskning.
Bland tidigare och nu verksamma svenska sociologer kan nämnas exempelvis Gunnar Boalt, Torgny Segerstedt, Stefan Svallfors, Hans Zetterberg, Richard Swedberg, Peter Hedström, Robert Erikson och Johan Asplund.
