1866
Wikipedia
| 1866 - MDCCCLXVI | |
| År: 1863 - 1864 - 1865 1866 1867 - 1868 - 1869 |
|
| Decennium: 1840-talet - 1850-talet 1860-talet 1870-talet - 1880-talet |
|
| Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1866 |
|
| Epok: Äldre 1800-tal |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1866 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander II |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 3 juli - I slaget vid Königgrätz avgörs det tyska enhetskriget, sedan preussiska styrkor besegrat österrikarna.
- 15 juni - Industriutställningen i Stockholm, den första skandinaviska, invigs av prinsessan Lovisa.
- 22 juni - Den sista svenska ståndsriksdagen upplöses och den nya riksdagsordningen utfärdas, där riksdagen består av Första och Andra kammaren. Andra kammarens ledamöter väljs efter principen "En man, en röst". Kvinnor har inte rösträtt. För att vara valbar måste man ha egendom värd minst 1000 riksdaler eller en årsinkomst på minst 800, vilket är mycket mer än vad vanliga arbetare har. Självägande bönder uppfyller ofta egendomskravet, varför Andra kammaren domineras av dem. Första kammaren skall vara en konservativ motvikt mot den "folkliga" Andra kammaren. Dess ledamöter väljs indirekt på grundval av den kommunala rösträtten, varför enskilda personer och företag kan ha flera röster till Första kammaren.
- En ny svensk riddarhusordning fastställs.
- Svenska utomäktenskapliga barn får rätt att ärva sin mor.
- Svenska judar tillåts delta i riksdagsvalen, men inte ställa upp i dem.
- Den första svenska sjuksköterskeskolan grundas.
- Svenska baptistsamfundet bildas.
- Nationalmuseums nya byggnad invigs i Stockholm.
- Dansen Can-can premiärvisas på Berns salonger och väcker skandal.
- Avloppsledningar med rör av gjutjärn börjar anläggas i Stockholm och Göteborg.
- Furusundslinjen, Sveriges viktigaste optiska telegraflinje, läggs ner.
- Sveriges tredje och sista koleraepidemi utbryter.
- Den svenske fotografen Pehr Vilhelm (Guillaume) Berggren anländer till Konstantinopel, där han börjar producera vykort av staden.
- Det svenska leksaksföretaget Gemla grundas och börjar producera träleksaker.
[redigera] Födda
- 15 januari - Nathan Söderblom, svensk ärkebiskop, nobelpristagare.
- 29 januari - Romain Rolland, fransk författare, nobelpristagare 1915.
- 17 mars - Augusta Lindberg, svensk skådespelare.
- 13 april - Butch Cassidy, amerikansk tåg- och bankrånare, ledare för Wild Bunchgänget.
- 10 maj - Léon Bakst, rysk målare och scenograf.
- 17 maj - Erik Satie, fransk kompositör.
- 14 juli - Ragnar Östberg, svensk arkitekt.
- 10 september - Jeppe Aakjær, dansk författare.
- 21 september - H G Wells, brittisk science fiction-författare.
- 25 september - Thomas H Morgan, amerikansk zoolog och genetiker. Han fick nobelpriset i medicin 1933.
- 12 oktober - Ramsay MacDonald, brittisk politiker, var premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929-1935.
- 30 oktober - Emma Meissner, svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.
- 12 december - Djurgårds-Kalle, svensk positivhalare.
- James Hertzog, sydafrikansk general, jurist och politiker.
[redigera] Avlidna
- 7 juni - Chief Seattle, amerikansk indianhövding.
- 26 september - Carl Jonas Love Almqvist, svensk författare.
- 1 december - George Everest, brittisk överste och geograf.
