1929
Wikipedia
1929 - MCMXXIX | |
År: 1926 - 1927 - 1928 1929 1930 - 1931 - 1932 |
|
Decennium: 1900-talet - 1910-talet 1920-talet 1930-talet - 1940-talet |
|
Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet |
|
Millennium: 1000-talet |
|
Födda & avlidna | |
Födda - Avlidna | |
Världen | |
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater |
|
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning |
|
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik |
|
Svenskspråkiga länder | |
Sverige 1929 |
|
Epok: |
Regent: |
Ärkebiskop: |
Statsminister: |
Finland 1929 |
|
Epok: |
Regent: L. K. Relander |
Ärkebiskop: |
Statsminister: Oskari Mantere |
Innehåll |
[redigera] Händelser
- 1 januari - Den svenska Arbetsdomstolen inleder sin verksamhet.
- 6 januari - Alexander I gör statskupp och utropar kungariket Jugoslavien.
- 7 januari - Tarzan blir seriefigur.
- 10 januari - Den belgiske tecknare Hergé publicerar första avsnittet av Tintin.
- 15 januari - Prinsessan Märthas förlovning med kronprins Olav av Norge eklateras i Stockholm.
- 28 januari - Arbetsdomstolen håller sin första session i Stockholms rådhus.
- 1 februari - Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer på svenska.
- 8 februari - Det första telefonsamtalet mellan Stockholm och Buenos Aires utväxlas. Priset är 39:80 kronor per minut.
- 11 februari - Lateranfördraget sluts, varmed Vatikanstaten erkänns.
- 14 februari - Stockholms hälsovårdsnämnds biolog, dr Harald Huss, uppfordrar nämnden att förbjuda restaurangernas smörgåsbord såsom varande ohygieniska.
- 1 mars - Stockholms första och enda bensinspårvagn tas ur trafik.
- 16 mars - Vid ett möte i Stockholm med ett par hundra jordbrukare konstitueras en ny jordbrukarorganisation, Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF).
- 21 mars - Prinsessan Märtha och kronprins Olav av Norge förmäls i Vor Frelsers kirke i Oslo.
- 24 mars - I Södra Möre i Kalmar län vräks 32 familjer till strejkande lantarbetare. Konflikten varar i två år.
- 9 april - Stockholms centrala omnibusaktiebolag beslutar att inköpa 80 nya omnibusar för över två miljoner kronor, för att möta den växande trafiken.
- 13 april - Utställningen Det moderna kontoret öppnar i Stockholm.
- 15 april - Telefonlinjen mellan Sverige och Spanien, tills vidare den längsta i Europa, öppnas. Invigningssamtalet utväxlas mellan kronprins Gustaf (VI) Adolf och kung Alfons XIII av Spanien.
- 17 april - Telefonförbindelse öppnas mellan Stockholm och Lissabon.
- April - Allmänna sparbanken går omkull och Jordbrukarbanken råkar i likviditetskris till följd av sparbankskraschen.
- 1 maj - Socialister och kommunister inställer förstamajdemonstrationerna i Stockholm till följd av ett intensivt snöslask.
- 2 maj
- Ljudfilmen har svensk premiär i Stockholm med amerikanska Hans hustrus ära, som inte väcker någon större förtjusning.
- En svensk sakkunnigkommitté lägger fram ett förslag om sterilisering i rashygieniskt och socialt syfte.
- 14 maj - Gustaf Dalén presenterar den kokseldade AGA-spisen.
- 15 maj - Den svenska riksdagen beviljar statsunderstöd åt insättarna i de allmänna sparbankerna.
- 16 maj - Den amerikanska filmutmärkelsen Oscar utdelas för första gången.
- 25 maj - Sveriges första teknologie doktorer - fem stycken - promoveras vid Kungliga tekniska högskolan.
- 28 maj - Ernst Rolfrevyns svarta stjärna, Little Esther, vägras servering på restaurang Brända Tomten i Stockholm på grund av sin hudfärg.
- 2 juni - Det svenska tullverkets tre första kvinnliga kammarskrivare utexamineras i Stockholm.
- 6 juni - Stockholms läns arbetsförmedling meddelar att den under den rådande bristen på unga flickor lyckats värva ett 20-tal ynglingar som lantjungfrur eller hembiträden.
- 7 juni - Det nordiska resekortet införs som legitimation i stället för pass inom Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.
- 9 juni - Flygmaskinen Sverige, förd av Albin Ahrenberg, startar från Stockholm för att över Island och Grönland söka ta sig till New York.
- 21 juni
- Djurgårdsteatern i Stockholm brinner ned med scenutrustning, kostymer och restauranguppsättning.
- En bildtelegrafstation öppnas i Stockholm.
- 25 juni - Det rapporteras att midsommaren i Sverige förflutit under två dagars stritt regn, kyla och storm. Göteborg och delar av Skåne uppvisar nederbördsrekord.
- Sommaren - Priset på svenska jordbruksprodukter faller.
- 1 juli - AB Radiotjänst inrättar en radioteater under regissören Per Lindberg, som vill göra radioteatern till en folkteater.
- 2 juli - Svenska uppbördssakkunniga föreslår i ett betänkande bland annat att arbetsgivare skall innehålla och insända de anställdas skatt. Förslaget blir föremål för allmän kritik.
- 8 juli - En våldsam storm förhärjar mellersta Sverige. Dygnets nederbörd är lika stor som en normal månads.
- 1 augusti - De från Ryssland över Centraleuropa hemvändande 881 Gammelsvenskbyborna (ättlingar till estlandssvenskar, som förvistas från Dagö i Estland till Ukraina) anländer till ett till deras mottagande festsmyckat Trelleborg.
- 10 augusti - Den i stor utsträckning surrealistiska Halmstadsgruppen framträder med en utställning i Lund.
- 20 augusti - Kreugerkoncernen slår ihop ett tiotal norrländska skogsindustrier till Svenska Cellulosa AB (SCA).
- 16 september - Morgongymnastik i svensk radio, under ledning av kapten Bertil Uggla, startar.
- 27 september - Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) splittras då minoriteten med Kominterns stöd utesluter majoriteten. Ett tag finns två SKP, ett Kominterntroget under Hugo Sillén ("Sillénarna") och ett fristående under Karl Kilbom ("Kilbomarna").
- 29 september - Det svenska justitiedepartementet lämnar förslag till lag om skärpta straff (upp till ett års straffarbete) för så kallade billån (bilstöld) samt med införande av allmän åtalsrätt för dylika brott.
- 9 oktober - Skottlossning utbryter mellan Moskvatrogna "Sillénkommunister" och "Kilbomare" i bråk om högkvarteret i Stockholm.
- 15 oktober - En orkanliknande storm anställer svåra härjningar i mellersta Sverige, speciellt i Gästrikland.
- 21 oktober - Diktantologin Fem unga, med Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, Harry Martinson och Gustav Sandgren utkommer.
- 22 oktober - Den svenske finansministern utser sakkunniga för utredning av frågan om rationell utjämning av skattetrycket inom de svenska kommunerna.
- 24 oktober
- Gustav Andrée flyger från Stockholm till Kapstaden på 26 dygn med mellanlandningar.
- Den stora depressionen inleds med börskraschen på Wall Street under den så kallade svarta torsdagen.
- 25 november - Hammarbyleden och Årstabron i Stockholm invigs.
- 1 december - I Engelbrektskyrkan i Stockholm invigs Sveriges största kyrkorgel, innehållande sammanlagt 95 stämmor och cirka 6.200 pipor.
- 17 december - Det svenska förpackningsföretaget Åkerlund och Rausing grundas.
- 26 december - Den första svenska ljudfilmen, Säg det i toner, har premiär. Inspelningen är gjord i Berlin då Sverige saknar ljudateljé.
- December För första gången uppsätts en julkrubba i en av Svenska kyrkans kyrkor, vilket sker i Sankt Petri kyrka i Malmö.
- De svenska socialdemokraterna mobiliserar för de fackliga valen, som de vinner över kommunisterna. Därmed är hotet om kommunistisk kontroll över LO undanröjt.
- Den svenska LO-skolan Brunnsvik grundas.
- Nysvenska förbundet bildas genom en utbrytning ur SFKO. Ledare är Per Engdahl, svensk fascisms förgrundsgestalt och ledande ideolog.
- Sveriges första sopnedkast installeras.
- Den svenska obligatoriska försäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även yrkessjukdomar.
[redigera] Födda
- 1 januari
- Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist.
- Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.
- 3 januari
- Sergio Leone, italiensk regissör.
- Gordon E. Moore, amerikansk företagare.
- 6 januari - Babrak Karmal, afghansk politiker, Afghanistans president 1980-1986.
- 7 januari - Kerstin Wibom, svensk skådespelare.
- 8 januari - Saeed Jaffrey, indisk skådespelare.
- 10 januari - Göte Wilhelmsson, svensk pianist och orkesterledare.
- 15 januari - Martin Luther King, amerikansk medborgarrättskämpe, pastor.
- 31 januari - Jean Simmons, brittisk skådespelare.
- 6 februari - Sixten Jernberg, svensk längdåkare med åtta guld i OS och VM.
- 10 februari - Jerry Goldsmith, amerikansk filmmusikkompositör.
- 11 februari - Gunvor Pontén, svensk skådespelare.
- 13 februari - Per Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.
- 15 februari - Graham Hill, brittisk racerförare.
- 19 februari - Björn Bjelfvenstam, svensk skådespelare.
- 20 februari
- Amanda Blake, amerikansk skådespelare.
- Erika Bertschinger-Eicke, känd som Uriella, ledare för sekten Fiat Lux.
- 7 mars
- Göran O. Eriksson, svensk författare och regissör.
- Göte Fyhring, svensk skådespelare.
- Nathan Grossman, svensk regissör.
- 12 mars - Owe Thörnqvist, svensk sångare och visdiktare.
- 14 mars - Chadli Benjedid, före detta president i Algeriet.
- 15 mars
- Anita Blom, svensk skådespelare.
- Cecil Taylor, amerikansk jazzmusiker (piano).
- 22 mars - Yayoi Kusama, japansk målare och skulptör.
- 23 mars - Roger Bannister, brittisk läkare och löpare.
- 1 april - Milan Kundera, tjeckisk författare.
- 3 april - Miyoshi Umeki, japansk skådespelare.
- 5 april
- Nigel Hawthorne, brittisk skådespelare.
- Hugo Claus, belgisk, nederländskspråkig författare.
- 6 april - André Previn, amerikansk pianist och dirigent.
- 8 april - Jacques Brel, belgisk vissångare.
- 10 april - Max von Sydow, svensk skådespelare och regissör.
- 15 april - Ulf Linde, svensk konstkritiker.
- 17 april - James Last, tysk orkesterledare.
- 18 april - Lena Brogren, svensk skådespelare.
- 22 april - Michael Francis Atiyah, brittisk matematiker.
- 28 april - Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.
- 2 maj - Jigme Dorji Wangchuk, kung av Bhutan 1952-1972.
- 4 maj
- Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare av brittisk-belgiskt ursprung.
- Johann Otto von Spreckelsen, dansk arkitekt.
- 6 maj - Paul C. Lauterbur, amerikansk kemist, nobelpristagare 2003.
- 14 maj - Åke Ortmark, svensk redaktör, författare och programledare i tv.
- 15 maj - Stig Gustavsson, svensk skådespelare.
- 23 maj - Ulla Jacobsson, svensk skådespelare.
- 24 maj - Ove Kant, svensk filmare, regissör, manusförfattare och skådespelare.
- 28 maj - Yvonne Lombard, svensk skådespelare.
- 2 juni - Ken McGregor, australisk tennisspelare.
- 4 juni - Károlos Papoúlias, grekisk politiker, president från 2005.
- 6 juni - Sunil Dutt, indisk skådespelare och politiker.
- 10 juni - James A McDevitt, amerikansk astronaut.
- 12 juni - Anne Frank, tysk judisk dagboksförfattare.
- 18 juni - Jürgen Habermas, tysk sociolog och filosof
- 23 juni - June Carter, amerikansk countryartist.
- 29 juni - Jabir al-Sabah, emir i Kuwait.
- 1 juli - Gerald M Edelman, amerikansk biolog, nobelpristagare.
- 2 juli - Imelda Marcos, filippinsk presidenthustru, skoägare.
- 10 juli - George Clayton Johnson, amerikansk manusförfattare.
- 24 juli - Berit Gramer, svensk skådespelare.
- 25 juli - Somnath Chatterjee, indisk politiker.
- 28 juli - Jacqueline Kennedy Onassis, amerikansk fotomodell, president John F. Kennedys fru 1953-1963, Aristoteles Onassis fru 1968-1975.
- 30 juli - Else-Merete Heiberg, norsk skådespelare.
- 1 augusti - Hafizullah Amin, president i Afghanistan 1979.
- 4 augusti
- Yassir Arafat, palestinsk politiker; ordförande i PLO 1969-2004. Mottagare av Nobels fredspris 1994.
- Kishore Kumar, indisk sångare.
- 7 augusti - Alf Enerström, svensk läkare och högerextrem politiker.
- 8 augusti - Ronald Biggs, brittisk tågrånare.
- 16 augusti
- Bill Evans, amerikansk jazzpianist.
- Helmut Rahn, tysk fotbollsspelare, anfallare.
- 20 augusti - Gerda Antti, svensk författare.
- 23 augusti - Peter Thomson, australisk golfspelare.
- 27 augusti - Ira Levin, amerikansk thrillerförfattare.
- 28 augusti - Bodil Kåge, svensk skådespelare.
- 5 september - Andrian Nikolajev, rysk kosmonaut.
- 10 september
- Busk Margit Jonsson, svensk operasångare.
- Arnold Palmer, amerikansk golfspelare.
- 14 september - Hans Clarin, tysk skådespelare.
- 15 september
- Murray Gell-Mann, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- John Julius Norwich, brittisk historiker, reseskribent och TV-personlighet.
- 17 september - Stirling Moss, brittisk racerförare.
- 5 oktober - Richard Gordon, amerikansk astronaut.
- 11 oktober - Bhim Bhadur Gurung, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1984-1985.
- 16 oktober - Fernanda Montenegro, brasiliansk skådespelare och TV-personlighet.
- 18 oktober - Violeta Chamorro, president i Nicaragua 1990-1997.
- 28 oktober - Elisabeth Killander, svensk sjuksköterska.
- 2 november - Muhammad Rafiq Tarar, president i Pakistan 1998-2001.
- 3 november
- Per-Olof Ekvall, svensk skådespelare och recitatör.
- Ulf G. Johnsson, svensk skådespelare och kompositör.
- 5 november - Lennart Johansson, svensk ordförande i UEFA och vice ordförande i FIFA.
- 6 november - Tom Olsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 7 november - Erik Gunnar Eriksson, grundare av hjälporganisationen Hoppets Stjärna.
- 8 november - Lal Krishna Advani, indisk politiker (eller 1927).
- 9 november - Imre Kertész, ungersk författare, nobelpristagare.
- 12 november – Grace Kelly, amerikansk skådespelare, furstinna av Monaco.
- 13 november – Fred Phelps, amerikansk pastor, känd för sina korståg mot homosexualitet.
- 18 november - Åke Lagergren, svensk skådespelare.
- 24 november - Sigvard Marjasin, svensk politiker och landshövding (socialdemokraterna).
- 25 november - Sigurd Glans, svensk journalist och författare.
- 1 december
- David Doyle, amerikansk skådespelare.
- Alfred Moisiu, president i Albanien.
- 6 december – Nikolaus Harnoncourt, österrikisk dirigent.
- 7 december - Boris Stepantsev, rysk filmregissör.
- 9 december
- John Cassavetes, amerikansk skådespelare och filmregissör.
- Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångerska.
- 13 december - Gun Jönsson, svensk regissör och skådespelare.
- 24 december - Lennart "Nacka" Skoglund, svensk fotbollsspelare.
- Bengt Linder, svensk författare och journalist.
- Thakur Ram Lal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1980-1983.
[redigera] Avlidna
- 11 januari - Hjalmar Öhrvall, svensk professor i fysiologi.
- 13 januari - Wyatt Earp, amerikansk sheriff.
- 24 januari - Wilfred Baddeley, brittisk tennisspelare.
- 12 februari - Lillie Langtry, brittisk skådespelare.
- 17 februari - Arnold Norlind, svensk docent.
- 20 mars - Ferdinand Foch, fransk marskalk.
- 4 april - Carl Benz, tysk automobilkonstruktör.
- 15 april - Gustaf Steffen, svensk sociolog.
- 17 april - Alfred Berg, svensk kompositör, sångdirigent.
- 28 april - Carl Hallendorff, svensk historiker.
- 30 april - Birger Sjöberg, svensk författare.
- 16 juni - Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.
- 13 juli - Eric Lindholm, svensk skådespelare.
- 17 juli - Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896-1904.
- 4 augusti - Carl Auer von Welsbach, österrikisk kemist och uppfinnare.
- 7 augusti - Ivar Nilsson, svensk skådespelare.
- 30 augusti - Ivo Vojnović, kroatisk författare.
- 23 september - Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
- 29 september - Theodor Adelswärd, svensk friherre och statsråd.
- 1 oktober - Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
- 3 oktober - Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.
- 18 oktober - Gustaf Ranft, svensk skådespelare.
- 26 oktober
- Vilhem Hansen, svensk generaldirektör.
- Arno Holz, tysk författare och litteraturteoretiker.
- 6 november - Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker; rikskansler 3 oktober-9 november 1918.
- 22 november - Leonard Bygdén, svensk överbibliotekarie.
- 24 november - Georges Clemenceau, fransk premiärminister, kallad Tigern.
- 5 december - Oscar Björck, svensk professor vid Konstakademin.
- Elfrida Andrée, svensk organist och kompositör, Sveriges första kvinna i statlig tjänst och Sveriges första kvinnliga organist, pionjär inom svensk kyrkomusik.
[redigera] Nobelpris
- Fysik
- Louis de Broglie, Frankrike
- Kemi
- Arthur Harden, Storbritannien
- Hans von Euler-Chelpin, Sverige
- Medicin
- Christiaan Eijkman, Nederländerna
- Sir Frederick Hopkins, Storbritannien
- Litteratur
- Thomas Mann, Tyskland
- Fred
- Frank B Kellogg, USA