1864
Wikipedia
| 1864 - MDCCCLXIV | |
| År: 1861 - 1862 - 1863 1864 1865 - 1866 - 1867 |
|
| Decennium: 1840-talet - 1850-talet 1860-talet 1870-talet - 1880-talet |
|
| Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Födda & avlidna | |
| Födda - Avlidna | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1864 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
|
| Finland 1864 |
|
| Epok: |
Regent: Alexander II |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
[redigera] Händelser
- 1 februari - Dansk-tyska kriget utbryter när österrikiska och preussiska trupper korsar floden Eider.
- 6 april - En storbrand utbryter i Ronneby. Nästan hela staden brinner ner.
- September - Alfred Nobels laboratorium flyger i luften varvid hans yngre bror Emil dödas.
- 30 oktober - Dansk-tyska kriget avslutas och Danmark förlorar Holstein, Schleswig och Lauenburg.
- 31 oktober - Nevada blir den 36:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- Oktober - Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Sveriges första aktiebank, grundat av Teodor Mannheimer, startar sin verksamhet.
- 23 december
- Oberoende liberala Dagens Nyheter börjar utges av Rudolf Wall. Genom att utnyttja järnvägarna blir tidningen Sveriges första rikstäckande.
- En järnvägsolycka inträffar på Södra stambanan vid Sandsjö, då ett tåg bakifrån kör in i ett annat. 7 personer dödas och 8 skadas.
- Paraguay anfaller Brasilien.
- Södra stambanan mellan Falköping och Malmö invigs i Jönköping. Därmed har Stockholm järnvägsförbindelse med Malmö.
- Studentexamen börjar avläggas vid de svenska universiteten.
- Generell näringsfrihet för både män och kvinnor införs i Sverige (kvinnornas dock fortfarande beskuren). Kvinnor kan bara ägna sig åt yrken anpassade för kvinnor.
- Gifta svenska kvinnor får rätt att bedriva handel och hantverk med mannens tillstånd.
- En ny humaniserad svensk strafflag antas av riksdagen. Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru.
- En ny svensk banklagstiftning antas. Räntebildningen blir fri även på den formella kreditmarknaden. Konkurrensen mellan bankerna förbättras.
- Dalslands kanal börjar byggas under Nils Ericsons ledning.
- Svenska statens normalskola för flickor inrättas. Den är en privatskola med statliga medel, som skall ge även flickor de baskunskaper som behövs för högre studier.
- Elfrida Andrée, organist och tonsättare, blir den första kvinnan i statlig tjänst i Sverige. Hon arbetar som telegrafist.
- Den svenska lanthandeln blir helt fri.
- Kravaller utbryter i Stockholm då regeringen vägrar undsätta Danmark i dess krig mot Preussen.
- Alfred Nobel konstruerar en fungerande tändhatt.
- Sverige får en ny jaktstadga, där jakten noggrant regleras.
- I Stockholm inrättas prostitutionsbyrån, som varje vecka skall registrera och undersöka prostituerade på medicinska kliniken. Detta kommer att pågå till 1918.
- Göteborgsvaruhuset Ferd. Lundquist & Co (sedermera Nordiska Kompaniet i Göteborg) grundas.
[redigera] Födda
- 14 januari - Waldemar Bülow, svensk tidningsman, politiker och humorist.
- 20 januari - Mathilda Malling, (pseudonym: Stella Kleve), svensk författare.
- 24 februari - Umberto Cagni, italiensk polarfarare och sjömilitär.
- 5 mars - Filip Månsson, svensk konstnär.
- 25 mars - Alexej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
- 27 mars - Agostina Pietrantoni, italiensk nunna och sjuksköterska, helgonförklarad 1994.
- 8 april - Oskar Textorius, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
- 17 april - Carl Engdahl, svensk skådespelare och regissör.
- 21 april - Max Weber, tysk sociolog och nationalekonom.
- 5 maj - Sir Henry Hughes Wilson, brittisk fältmarskalk.
- 30 maj - Rudof Abelin, svensk trädgårdsodlare.
- 3 juni - Ransom Eli Olds, amerikansk industripionjär.
- 11 juni - Richard Strauss, tysk tonsättare.
- 13 juni - Rudolf Kjellén, svensk professor skytteanus och riksdagsman.
- 24 juni - Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker.
- 16 juli - Carl Nærup, norsk litteraturkritiker.
- 18 juli - Philip Snowden, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929-1931.
- 20 juli - Erik Axel Karlfeldt, svensk poet och författare.
- 29 juli - Nils Andersson, svensk jurist, folkmusikuppteknare och utgivare av Svenska Låtar.
- 18 september - Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.
- 5 oktober - Arthur Zimmermann, tysk utrikesminister
- 25 oktober - John F. Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
- 9 november - Paul Sérusier, fransk målare.
- 24 november - Henri de Toulouse-Lautrec, fransk konstnär.
- Gustaf Steffen, sociolog.
[redigera] Avlidna
- 2 januari - Johan Gabriel Richert, svensk liberal förkämpe och jurist.
- 27 januari - Leo von Klenze, tysk arkitekt.
- 7 februari - Vuk Stefanovic Karadzic, serbisk språkreformator.
- 27 oktober - Andreas Randel, svensk kompositör och musiker (violinist).
- 23 november - Friedrich Georg Wilhelm von Struve, tysk astronom.
