1867

Wikipedia

1867 - MDCCCLXVII
År: 1864 - 1865 - 1866 1867 1868 - 1869 - 1870
Decennium: 1840-talet - 1850-talet 1860-talet 1870-talet - 1880-talet
Sekel: 1700-talet - 1800-talet - 1900-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Konst - Litteratur - Musik - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1867
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Karl XV kung 1859-1872
Ärkebiskop: Henrik Reuterdahl 1856-1870
Finland 1867
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Alexander II tsar 1855-1881
Ärkebiskop: E. Bergenheim 1850-1884	Generalguvernör: Nikolai Adlerberg 1866-1881

[redigera] Händelser

Januari - Den första svenska tvåkammarriksdagen sammanträder. Dess medlemmar hade till tre fjärdedelar tillhört den gamla ståndsriksdagen. Andra kammaren domineras av bönder, medan Första består av mycket rika personer, till och med exklusivare än Riddarhuset. Till en början är intresset för riksdagsvalen begränsat och valdeltagandet mycket lågt.
1 mars - Nebraska blir den 37:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
6 december - Akademiska sjukhuset i Uppsala invigs.
Det svenska Lantmannapartiet bildas av greve Arvid Posse, Emil Key och Carl Ifvarsson och samlar i första hand Andra kammarens bönder. (Partier är vid den här tiden en sammanslutning av olika grupperingar i riksdagen och inte därutanför, varför man alltså inte bedriver några valkampanjer.) Lantmannapartiet arbetar för sparsamhet med statens medel, nedbantning av militären och byrakratin samt en omfördelning av skattetrycket.
Publicisten Adolf Hedin framträder som ledare för ett nyliberalt parti i Andra kammaren.
Alfred Nobel får patent på sin uppfinning dynamiten.
Skörden fryser och regnar bort, och Sveriges sista betydande missväxt utbryter, framförallt i Norrland, med hungersnöd som följd. I Tornedalen benämns året lavåret.
Svenska Telgrambyrån (SvT), grundas. SvT är Sveriges första nyhetsbyrå.
En särskild svensk sjökrigsskokla inrättas.
De svenska järnvägarna förenas till ett sammanhängande nät med en sammanbindningsbana genom centrala Stockholm.
Den första roddtävlingen inför publik i Stockholm äger rum.
Karl Marx publicerar första delen av Kapitalet.

[redigera] Födda

7 februari - Laura Ingalls Wilder, amerikansk författare.
13 februari - Harold Mahony, irländsk tennisspelare.
27 februari - Wilhelm Peterson-Berger, svensk tonsättare och musikskriftställare.
14 mars - Kurt Eisner, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare.
16 april - Wilbur Wright, amerikansk flygpionjär.
17 april - Sten Konow, norsk orientalist.
4 juni - Carl Gustaf Emil Mannerheim, finländsk militär och statsman, Finlands president 1944-1846.
8 juni - Frank Lloyd Wright, amerikansk arkitekt.
23 juni - Samuel Clason, svensk riksarkivarie och politiker.
1 juli - Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker; rikskansler 3 oktober-9 november 1918.
3 augusti - Stanley Baldwin, brittisk politiker, premiärminister i tre omgångar: 1923-1924, 1924-1929 och 1935-1937.
7 augusti - Emil Nolde, tysk expressionistisk målare.
29 september - Walther Rathenau, tysk industriman och politiker.
7 november - Marie Curie, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare 1903 och 1911.
18 november - Eugenie Beskow-Heerberger, svensk barnboksförfattare.
4 december - Elvira Madigan, dansk cirkusartist.
5 december - Józef Pilsudski, polsk politiker, president efter frigörelsen 1918.
29 december - Mortimer Peterson, svensk filmproducent.
Käthe Kollwitz, tysk konstnär.