Belgien

Wikipedia

Koninkrijk België
Royaume de Belgique
Königreich Belgien

(om flaggan) (om statsvapnet)
Nationellt valspråk: "Eendracht maakt macht" (nederländska) "L'union fait la force" (franska) "Einigkeit macht stark" (tyska) (översättning: "Enighet ger styrka")
Officiella språk	nederländska, franska, tyska
Huvudstad	Bryssel 50° 52' N 4° 22'E
Monark	Albert II
Statsskick	konstitutionell federal monarki
Premiärminister	Guy Verhofstadt
Yta  - totalt  - % vatten	rankad 137:e 30 510 km² 0,92%
Befolkning  - Total Befolkningstäthet  - inv/km²	rankad 76:e 10 379 067 Rankad 18:e 342,9
Självständighet  - utropad  - erkänd	från Nederländerna 1830 1839
Valuta	euro, belgiska euromynt
Tidszon	UTC +1
Nationalsång	La Brabançonne
Landskod	BE BEL
Landsnummer	32
Karta över Belgien

Belgien är ett mycket tätbefolkat land i nordvästra Europa. EUs högkvarter, med sessionslokaler för EU-parlamentet och kontor för EU-kommissionen, ligger i huvudstaden Bryssel. Här finns också NATO:s högkvarter. Belgien är ett flerspråkigt land. Nederländska, franska och tyska är de officiella språken.

Innehåll 1 Historia 1.1 Historiska platser 2 Geografi 2.1 Regioner, gemenskaper och provinser 2.1.1 Regioner och provinser 2.1.2 Exklav 2.2 Större städer 3 Statsskick och förvaltning 3.1 Politik 3.2 Politiska partier 4 Försvar 4.1 Armén 4.2 Marinen 4.3 Flygvapnet 4.4 Sjukvårdstjänsten 5 Kultur 5.1 Serier 5.2 Mat och dryck 6 Externa länkar

[redigera] Historia

Huvudartikel: Belgiens historia

Belgien var under medeltiden, tillsammans med bland annat nuvarande Nederländerna, en del av det Tysk-romerska riket. Det nuvarande nederländska språket räknades då som inte mer än lågtyska dialekter. Sedan Nederländerna som habsburgska arvländer tillfallit den spanska kronan utbröt småningom uppror, och Nederländerna lyckades frigöra sig från det spanska väldet. När Belgien efter napoleonkrigen blev självständigt utgjordes grunden för statsbildningen av att större delen av nuvarande Belgien beboddes av romerska-katoliker och till del av franskspråkiga valloner, medan nuvarande Nederländerna huvudsakligen var reformert och utan franskspråkig minoritet.

Under det koloniala tidevarvet var även Belgien i besittning av ett mindre antal kolonier, i första hand Belgiska Kongo med näraliggande Ruanda-Urundi (nuvarande Rwanda och Burundi). Belgien hade genom flamländarna under 1700-talet ett kortlivat och föga framgångsrikt ostindiskt kompani. Det belgiska styret av kolonierna, framförallt Kongo, kantades av brutalitet och exploatering av människor och naturtillgångar. Det har bland annat skildrats i Joseph Conrads bok Mörkrets hjärta.

Under 1950-talet började avkoloniseringen där bland annat Kongo blev självständigt 1960. Banden till Kongo och Afrika finns kvar. Det bor bland annat många personer med rötterna i kolonierna i dagens Belgien. Vid samma tid började det stora engagemanget inom EG/EU där Belgien var ett av grundarländerna. Belgiens huvustad Bryssel är EU:s maktcentrum. 1957 var Bryssel värd för världsutställningen och man skapade Atomium.

Belgiens geografiska läge skapade nya arbetstillfällen i efterkrigstidens Europa där bland annat Volvo etablerade en fabrik i Ghent.

Under 1980- och 1990-talet växte sig det separatistiska politiska partiet Vlaams Blok (senare Vlaams Belang) till ett av de största i Flandern.

[redigera] Historiska platser

• Waterloo - Slaget vid Waterloo
• Ieper - Västfronten i första världskriget

[redigera] Geografi

Belgien är i huvudsak ett slättland, som har kust mot Engelska kanalen och gränsar på landsidorna till Nederländerna, Tyskland, Luxemburg och Frankrike. Belgiens högsta punkt ligger 694 meter över havet och kallas Signal de Botrange.

[redigera] Regioner, gemenskaper och provinser

Belgien har ett mycket komplext styrelseskick med kulturella gemenskaper, indelade efter de tre officiella språken, tre regioner och 10 provinser. Fram till 1963 fanns det en provins som var delad mellan regionerna Flandern och Vallonien. Numera ligger ingen provins i båda regionerna.

I Flandern har regionen ansvar för både det som ingår i den nederländskspråkiga gemenskapen och regionen. Bryssel ingår både i den nederländskspråkiga gemenskapen och i den franskspråkiga. De tyskspråkiga medborgarna i östra Vallonien utgör den tyskspråkiga gemenskapen.

[redigera] Regioner och provinser

• Flandern
  • Antwerpen
  • Limburg
  • Östflandern
  • Västflandern
  • Vlaams-Brabant
• Vallonien
  • Namur
  • Hainaut
  • Brabant Wallon
  • Liège
  • Luxembourg
• Bryssel

[redigera] Exklav

• Baarle-Hertog i Nederländerna

[redigera] Större städer

1. Bryssel
2. Antwerpen
3. Gent
4. Charleroi
5. Liège

[redigera] Statsskick och förvaltning

Belgien är en konstitutionell monarki som efter andra världskriget utvecklades ifrån en enhetsstat till en federation. Belgien har ett federalt parlament, bestående av två kamrar, en senat och en deputeradekammare. Senaten består av direkt valda äldre politiker och representater från Belgiens samhällen och regioner, medan deputeradekammare består av politiker valda enligt ett proportionellt valsystem. Belgien har, precis som tex Australien, obligatoriskt valdeltagande, vilket leder till att den har ett världens högsta valdeltagande.

Den federala regeringen, formellt nominerad av Belgiens kung, måste ha förtroendet av deputeradekammaren, och leds av en premiärminister. Antalet personer som talar nederländska och franska bland regeringens ministrar måste vara lika, detta beskrivs av den belgiska konstitutionen. Monarken (kung eller drottning) är statsöverhuvud, men har begränsad makt. Den verkställande makten ligger hos premiärministern och Belgiens olika lokala regeringar. Det juridiska systemet bygger på Code Napoléon.

[redigera] Politik

Belgiens politiska instutioner är komplexa; den politiska makten är främst skapad runt kravet på att representera de olika språkgrupperna i landet. Sedan 1970 har de större nationella belgiska politiska partierna splittrats upp i separata komponenter för att inrikta sig specifikt på de olika språkgrupperna. Inom varje grupp tillhör de större partierna tre stora politiska familjer: liberal höger, centrisk kristdemokrati och socialdemokrati. Bland de mindre partierna finns bland annat ett grönt parti och (speciellt i Flandern), nationalistiska partier och partier från extremhögern. Politiken påverkas av diverse lobbygrupper, som fack och företagsgrupper.

Belgiens nuvarande konung, Albert II, efterträdde Baudouin I 1993. Efter 1999 års val fick Premiärminister Guy Verhofstadt (VLD) uppdraget att bilda regering och skapade en koalitionsregering bestående av sex partier, från de liberala, socialdemokratiska och gröna blocken. Denna regering blev känd som "regnbågsregeringen" och var den första regeringen sedan 1958 utan representation från kristdemokraterna. Efter 2003 års val fick Guy Verhofstadt fortsätta som premiärminister och skapade en koalition bestående av fyra partier. 2004 blev det då största partiet (i det årets regionsval), Vlaams Blok upplöst pga att det blev klassat som ett rasistiskt parti. Istället bildades ett nytt parti, Vlaams Belang, med viss nedtonad retorik.

[redigera] Politiska partier

• Konservativa
  • Christen-Democratisch en Vlaams
  • Centre démocrate humaniste
  • Christlich Soziale Partei
• Socialdemokatiska
  • Parti socialiste belge
  • Sociaal Progressief Alternatief
• Liberalt
  • Vlaamse Liberalen en Democraten
  • Mouvement Réformateur
• Gröna
  • Groen!
  • Ecolo
• Extremhöger
  • Vlaams Belang
  • Front National

[redigera] Försvar

Belgien tillhör NATO och EU. Belgien har avskaffat värnplikten och den belgiska försvarsmakten består endast av yrkessoldater. Fredsstyrkan är 40 000 soldater. I reserven ingår 60 000 soldater.

[redigera] Armén

I den belgiska armén - La Composante Terre - ingår 26 000 soldater (varav 1 500 kvinnor). Den består av 3 mekaniserade brigader, 1 fallskärmsjägarbrigad och 3 helikopterbataljoner.

De viktigaste markstridsplattformarna är 150 stridsvagnar Leopard 2, 150 spaningspansarbandvagnar Scimitar, 270 pansarskyttebandvagnar YPR-765, 300 pansarbandvagnar M-113, 200 pansarbandvagnar Spartan och 110 bandkanonvagnar M-109.

[redigera] Marinen

I den belgiska marinen - La Composante Maritime - ingår 2 600 soldater (varav 270 kvinnor). De viktigaste sjöstridsplattformarna är 3 fregatter, 4 minfartyg och 9 minröjningsfartyg.

De belgiska och nederländska marinerna är underställda en gemensam sjöstridsledning i Den Helder, Nederländerna.

[redigera] Flygvapnet

I det belgiska flygvapnet - La Composante Air - ingår 11 500 soldater (varav 800 kvinnor). Den viktigaste flygstridsplattformen är 90 Lockheed Martin F-16 Fighting Falcon. Dessutom finns 11 Lockheed Martin C-130 Hercules transportflygplan.

[redigera] Sjukvårdstjänsten

Den belgiska militära sjukvårdstjänsten - La Composante Médicale - bildar en egen försvarsgren med 1 250 soldater i fredsorganisationen.

[redigera] Kultur

[redigera] Serier

Huvudartikel: Fransk-belgiska tecknade serier

Belgien har tillsammans med Frankrike en rik tradition av tecknade serier, se bland andra Tintin, Smurfarna, Finn & Fiffi, Lucky Luke.

[redigera] Mat och dryck

Belgien är känt för pommes frites (gärna serverat med majonnäs), våfflor, belgisk choklad,belgiskt öl och även musslor.

[redigera] Externa länkar

• Bryssel Huvudstadsregionen
• Bryssel karta
• Reseinformation och foton från Belgien.