Bryssel

Wikipedia

Belgiens provinser med Bryssel i rött

L'Hôtel de ville sur la Grand-Place de Bruxelles

Kungliga palatset i Bryssel

Bryssel (på nederländska Brussel, på franska Bruxelles, på tyska Brüssel, av äldre nederländska Bruocsella, Brucsella eller Broekzele, "kärr-hem") är huvudstaden i Belgien, och är, tillsammans med Flandern och Vallonien, en av Belgiens tre regioner. Regionen (på nederländska Brussels Hoofdstedelijk Gewest; på franska Région de Bruxelles-Capitale; på tyska Region Brüssel-Hauptstadt), som är helt omsluten av Flandern, skapades 1989 och består av 19 kommuner. Bryssel stad (på nederländska Brussel-Stad eller Stad Brussel; på franska Bruxelles-Ville eller Ville de Bruxelles), den kommun där stadskärnan ligger, har 140 000 invånare. Hela regionen har en befolkning på mer än en miljon.

Staden är funktionell huvudstad för EU, och säte för Europeiska kommissionen samt Europaparlamentet (det sistnämnda tillsammans med Strasbourg). I staden finns även Natos huvudkvarter.

I Bryssel är språken nederländska och franska juridiskt jämlika, även om franska är modersmål hos drygt 80 % av befolkningen. Det franska språkets dominans började under 1800-talet, innan det var nederländska det dominerande språket. Ungefär 15% av befolkningen har nederländska som modersmål.

Stadens skyddshelgon är Sankt Mikael (Sint-Michiel eller Saint-Michel). Brysselkål odlades först i Belgien och är uppkallad efter huvudstaden. Den populäraste sevärdheten i Bryssel är Manneken Pis.

Bryssel har flera universitet, däribland Université Libre de Bruxelles (ULB) och Vrije Universiteit Brussel (VUB). Louvain-en-Woluwe, en filial till Université catholique de Louvain (UCL), inhyser en medicinsk fakultet. I staden finns även det nederländskspråkiga Katholieke Universiteit Brussel.

I stadsdelen Schaarbeek (på franska Schaerbeek) finns det en staty av Skanderbeg.

[redigera] Historia

Grote Markt (Grand Place) i Bryssel

År 977 gav den tyske kejsaren Otto II Nedre Lorraine vid imperiets västra gräns till Karl av Nedre Lorraine, den franske kungen Ludvig IV:s bannlyste son, och redan då omnämndes Bryssel. Staden anses ha grundats då Karl lät bygga ett litet fort runt 979 på ön Sint-Gorik (på franska Saint-Géry) i floden Zenne (Senne). Vid slutet av 900-talet, i samband med Karls död, togs Nedre Lorraine över av Lambert I av Leuven. Under Lambert II av Leuvens regeringstid byggdes de första stadsmurarna. Den lilla staden blev på 1100-talet en viktig kommersiell knutpunkt, på vägen mellan Brygge (på nederländska Brugge) och Köln, och under denna tid bytte grevarna av Leuven namn till "Greve av Brabant". Från 1357 till 1379 byggdes en ny stad i närheten, då den tidigare visat sig vara för liten. Denna del av staden är idag känd som "inre ringen".

År 1695 attackerades staden av kung Ludvig XIV, vilket ledde till att hela stadens hjärta jämnades med marken, bland annat Grote Markt (Grand Place). Stadens stadshus klarade sig otroligt nog.

År 1830 tog belgiska revolutionen plats i Bryssel efter en föreställning, La Muette de Portici, vid De Munt-teatern (på franska La Monnaie). Den 21 juli 1831 steg Leopold I, Belgiens förste kung, upp på tronen, och lät arbetet att riva stadsmuren och byggnationen av nya byggnader börja. Under Leopold II:s regeringstid gick staden igenom många förändringar, exempelvis överbyggdes floden Zenne eftersom den förde sjukdomar med sig, en järnvägslinje började byggas, Tervuren-avenyn skisserades etc.

Från och med 10 maj 1940 bombades Bryssel av den tyska armén, och främst under 1943-1944 gjordes väldigt mycket skada. Heizelstadium-katastrofen tog plats i staden 29 maj 1985. Huvudstadsregionen Bryssel grundades 18 juni 1989.

Bryssel har varit värd för världsutställningar 1897, 1910, 1935 och 1958. Till utställningen 1958 byggdes Atomium.

[redigera] Transporter

Bryssel har två flygplatser, Bryssels flygplats i Zaventem (Flandern) och Bryssels södra flygplats vid Charleroi (Vallonien).

Snabbtågssystemet EuroStar ansluter till Bryssel. De tre stora järnvägsstationerna är Bryssel Nord, Bryssel Central och Bryssel Syd.

Bryssel har ett tunnelbanesystem med 3 (2) linjer. Då metron byggdes år 1969 var det som ett spårvagnssystem (så kallad premetro). Då systemet uppgraderades 1976 till metro blev det enda som behövde göras att höja plattformerna till att passa till tågens golv. Tunnelbanelinjerna är (slutstationer i parentes är under byggnad):