Kroatien

Wikipedia

**Republika Hrvatska**

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Lijepa naša domovino'

Huvudstad	Zagreb 45° 48' N, 16° 0' E
Största stad	Zagreb
Officiellt språk	kroatiska
Statsskick president premiärminister	republik Stjepan Mesić Ivo Sanader
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	25 juni 1991
Yta • Totalt • Vatten	56 542 km² (123:e) 0,01 %
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	4 494 749 (117:e) 79,7 inv/km² (89:e)
BNP (PPP) • Totalt 2005 • Per capita	$54 710 miljoner (73:e) $12 158
Valuta	kuna (`HRK`)
Tidszon	UTC+1
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Dinara 1 830 m ö.h. Vransko jezero 30,2 km km² Sava 945,5 km km
Nationaldag	25 juni
Landskod	HR, HRV
Landsnummer	`+385`

Kroatien (kroatiska: Hrvatska) är en republik på nordvästra Balkanhalvön i sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Serbien, Montenegro, Bosnien och Hercegovina, Slovenien och Ungern. Via Adriatiska havet gränsar landet maritimt mot Italien. Kroatiens huvudstad är Zagreb.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Kroatiens historia

Kroaterna är ett slaviskttalande folk som bodde i det område som idag kallas Galizien (i Ukraina och Polen). Därifrån migrerade de under 600-talet längre söderut till dagens Kroatien. Kroaternas ursprung är inte med säkerhet fastställt; en kontroversiell teori har på senare tid har framkommit där kroaterna sägs ha sitt ursprung från Iran, baserat på skrifter på stenar man funnit där [1], vilket man dock idag vet inte stämmer med tanke på de DNA-stickprover man gjort.

Kroaternas första konung var Tomislav I från 925. Under östromersk och senare frankisk överhöghet blev Kroatien ett av de mäktigaste kungadömena i regionen, men år 1102 avslutades en inre maktkamp, som pågått i ett århundrade, och kroaterna satte sig under ungersk överhöghet.

Under mitten av 1400-talet blev det ungerska riket kraftigt påverkat av den osmanska expansionen, och stora delar av dåtidens Bosnien och Hercegovina föll till osmanerna. Under samma tid blev Dalmatien venetiansk. Dubrovnik (Ragusa) var en stadsstat som först var bysantinsk och venetiansk, men blev senare en oberoende stat vid namn republiken Dubrovnik, även om den var satt under sina grannländernas överhöghet.

Slaget vid Mohač år 1526 tvingade det kroatiska parlamentet att bjuda in habsburgarna under Ferdinand I att överta kontrollen över Kroatien. Det habsburgska styret ledde så småningom till att osmanerna betvingades och på 1700-talet var det mesta av Kroatien utom osmansk kontroll och habsburgarna gavs Istrien, Dalmatien och Dubrovnik mellan 1797 och 1815. Efter första världskriget och Österrike–Ungerns fall uppgick Kroatien i det som 1928 skulle bli Jugoslavien. Under andra världskriget invaderades Jugoslavien och Kroatien blev en fascistisk marionettstat. Efter krigets slut blev Jugoslavien en socialistisk, federativ stat under Josip Broz Titos diktatoriska ledarskap.

Kroatien var tillsammans med Slovenien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Montenegro och Makedonien en av delrepublikerna i federationen Jugoslavien fram till 1991 då landet bröt sig ur federationen.

År 1991 förklarade sig Kroatien självständigt från Jugoslavien, men inte förrän efter ett blodigt krig med den jugoslaviska armén och serbiska separatister som varade i fem år, känt som det Kroatiska självständighetskriget. Mellan 1992 och 1995 deltog kroatiska styrkor även i kriget i Bosnien–Hercegovina. År 1995 slöts fredsavtalet i Dayton. Inte förrän 1998 införlivades de separatistiska områdena med Kroatien och då som FN-mandat.

Kroatien är sedan 2000 medlem i Partnerskap för fred (PFF), och aspirerar till medlemskap i Nato sedan 2002. År 2003 sökte Kroatien medlemskap i Europeiska unionen (EU). Landet beviljades status som kandidatland 2004, och har därmed gjort flera reformer för att anpassa sin ekonomi till EU:s. EU var länge tveksamt till att vidareutveckla kandidaturen mot ett eventuellt fullt medlemskap eftersom Kroatien enligt EU länge var ovilligt att utlämna ansedda krigsförbrytare under krigen på 1990-talet. År 2005 fick Kroatien börja förhandla om medlemsskap; landet räknas tidigast gå med i unionen år 2008.

[redigera] Geografi

Engelskspråkig karta över Kroatien.

Huvudartikel: Kroatiens geografi

Kroatien ligger mellan centrala, södra och östra Europa. Landet har en ganska egendomlig form som nästan återspeglar en halvmåne eller hästsko och som gör att Kroatien gränsar till många länder: Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien och Hercegovina och Montenegro samt maritimt mot Italien. Landet delas i två delar av Bosnien–Hercegovinas lilla kuststräcka runt Neum. Landet brukar också kallas de tusen öarnas land.

I landets norra och nordöstra del domineras terrängen av fält, sjöar och åsar. I Lika och Gorski kotar domineras landskapet av tätt skogbeklädda berg. Den smala adriatiska kustremsan (Istrien och Dalmatien) är mestdels bergig. Landet kallas stundom "de tusen öarnas land" eftersom det finns ungefär 1233 öar vid kroatiska kusten.

Kroatien har en blandning av klimat. I nord och öst är det kontinentalt, vid kusten medelhavsklimat och i landets sydcentrala delar rådar höglandsklimat.

Det högsta berget är Dinara på 1 830 meter över havet och den största sjön är Kozje. Den längsta floden är Sava.

Städer i Kroatien inkluderar Zagreb, Split, Rijeka (italienska: Fiume), Osijek, Zadar (italienska: Zara), Slavonski Brod, Pula (italienska: Pola), Karlovac, Dubrovnik, Varaždin, Sisak, Šibenik, Vinkovci, Vukovar, Đakovo, Knin, Rovinj (italienska: Rovigno), Opatija, Hum och Sinj.

[redigera] Politik

Huvudartikel: Kroatiens politik

Enligt författningen från 1990 är Kroatien en parlamentarisk demokrati. Kroatiens president är statschef och överbefälhavare, och väljs på fem år. Presidenten utser premiärminstern med parlamentets godkännande och har även visst inflytande över utrikespolitik. Kroatiens parlament (sabor) består av en kammare med 160 ledamöter valda på fyra år. Parlamentet sammanträder 15 januari till 15 juli samt mellan 15 september och 15 december. Regeringen (vlada), som leds av premiärministern, består av 2 vice premiärministrar och 14 ministrar. Rättsystemet är tredelat, med en högsta domstol samt länsdomstolar och kommundomstolar.

[redigera] Ekonomi

Huvudartikel: Kroatiens ekonomi

Turism är en viktig del av näringslivet. Kroatiens utrikeshandel är inriktad på EU, och därför påverkas landets ekonomi av trender i länder som Tyskland och Italien. Landets BNP per capita uppskattades (köpkraftsjusterad) 2004 till cirka 11 000 USA-dollar.

Kroatien är, näst Slovenien, det mest välmående landet av staterna som en gång utgjorde Jugoslavien. I slutet av 1980-talet började i och med kommunismens fall en ekonomisk övergång. Kroatien hade ett fördelaktigt läge men skadades svårt av avindustrialiering och krig. De största problemen för landet är idag stor arbetslöshet och långsamma reformer. Speciellt svåra faktorer är rättssystemet och den allmänna administrationen som båda är föråldrade och ineffektiva.

Landet har haft en snabbare tillväxt på senare år och förbereder sig för att söka medlemskap i EU. Flera steg har redan tagits för att göra Kroatiens ekonomi mer snarlik EU:s och man väntar att detta inom en snar framtid ska leda till ökad aktivitet i ekonomin.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Kroatiens demografi

Kroatiska är officiellt språk och modersmål för majoriteten av landets befolkning. Det är ett slaviskt språk som använder sig av det latinska alfabetet. Andra språk (italienska, ungerska, slovenska, tjeckiska, med flera) talas av mindre än fem procent av befolkningen. I Istrien, där en italiensk minoritetsgrupp existerar, är även italienskan ett officiellt språk.

Kroatiens befolkningsmängd har stagnerat under det senaste decenniet. Kriget som varade mellan 1991 och 1995 bidrog främst till detta, dels genom att folk blev dödade i strid, dels genom att landet genomlevde en stor emigration. Landets naturliga befolkningsökning är noll eller negativ och ligger på ungefär ±1 %. Den förväntade livslängden ligger på runt 75 år, och andelen läskunniga är 98,5 %. Befolkningens medelålder är 38,9 år.

Kroatien befolkas främst av kroater (89,6 %). De största minoritetsgrupperna är serber (4,5 %) (innan jugoslaviska krigen utgjorde serberna 13 %; det uppskattas att upp till 300 000 flydde till Serbien), bosniaker (0,5 %) och magyarer (0,4 %). Den främsta religionen är romersk katolicism (87,8 %), minoritetsreligioner är främst ortodox kristendom (4,4 %), islam (1,3 %) och protestantism (0,3 %). Övriga utgör 6,2 %.

[redigera] Kultur

Kroatiens kultur baseras på en tretton århundraden lång historia, under vilken landet lyckats förvärva många monument och städer, vilka har gett ett stort antal utstående individer. Landet huserar också sex världsarv och åtta nationalparker. Tre nobelpristagare har kommit från Kroatien, plus ett stort antal uppfinnare. Några av de första reservoarpennorna kom från Kroatien.

Halskläder har starka band till Kroatien, då slipsen (kravata) uppfanns där. Landet har också en lång tradition av musiker, artister och författare.

I lågtyskan blev ordet för kroat, "krawat", förvanskat till krabat och kom så småningom att beteckna en "filur, gynnare, kanalje eller rackare". Detta ord kom sedan in i svenskan med ungefär samma betydelse, men kan också stå för "liten unge".

[redigera] Mat

Huvudartikel: Kroatiens matkultur

Dalmatien är välkänt för sina havsrätter och dalmatinska vin. Sjöborre och langust, grillad och serverad med en citronklyfta är populärt på menyn. Annan mat specifik för Kroatien är pršut, en lufttorkad skinka liknande italienska prosciutto, burek, luftigt smördegsbröd som fylls med olika ingredienser, till exempel kött, ost, potatis eller äpple, pljeskavica, pannbiff lagad av oxkött blandat med peperoni, ćevapčići, köttfärsrullar, serveras med grönsaker eller i pitabröd.

Buzzarra är en tillagningsmetod som passar för flera olika sorters skaldjur. Buzzara betyder helt enkelt att huvudingrediensen är tillagad i en mustig sås med vin, tomat, kryddor och örter. Ibland kan man få bara såsen tillsammans med pasta. Pašticada är en slags köttgryta som vissa beskriver som sötsur. Smaken bygger på att köttet får sjuda länge på låg temperatur tillsammans med bland annat vin och ibland katrinplommon. Rižoto påminner om den italienska risotton, men är ofta lösare i konsistensen och innehåller inte alltid ost. En utmärkt och billig lunchrätt som brukar finnas i ett otal billiga varianter (vegetarisk, skaldjur, husets) på de flesta restauranger.

De största ölmärkena i Kroatien är bland annat Ožujsko (uttalas Åskjujsko), Karlovačko (uttalas Karrlovachko) och Laško (uttalas Lashko).

[redigera] Utbildning

Den allmänna skolplikten gäller från 7 till 15 år. Kroatien har fyra universitet, fördelade på städerna Zagreb, Rijeka, Osijek och Split.

[redigera] Turism

Brela i södra Dalmatien

Populära turistmål är Zagreb, Rijeka, Pula, Šibenik, Vodice, Zadar, Baška Voda, Makarska, Split och den medeltida staden Dubrovnik. Den mest besökta delen är Dalmatien, som utgör den södra delen av Kroatiens kust mot Adriatiska havet. Vid kusten finns också många välbesökta öar, bland annat Krk, Kroatiens största ö, samt nationalparken Kornati och ön Hvar. Även Istrien är välbesökt, till exempel den romerska Amfiteatern i Pula och de pittoreska städerna Rovinj och Poreč. I Istrien finns även världens minsta stad, Hum, med bara 17 invånare. Istrien bär än idag starka italienska kulturdrag och där är bland annat vägskyltar skrivna på italienska och kroatiska; italienska talas som förstaspråk bland många invånare och det finns till och med italienska skolor.

Kusten var populär bland turister fram till 1980-talet men under den första delen av 1990-talet var det knappt några turister alls som sökte sig till Kroatien då krig pågick. Efter fredsavtalet i Dayton 1995 har turismen återvänt och blomstrat under första hälften av 2000-talet.