Estland

Wikipedia

**Eesti Vabariik**


(om flaggan)	(om vapnet)

nationellt motto: inget
Officiellt språk	estniska
Huvudstad	Tallinn
President	Toomas Hendrik Ilves
Premiärminister	Andrus Ansip
Yta - totalt - % vatten	rankad 140:e 45 226 km² 4,56%
Befolkning - total Befolkningstäthet -inv/km²	rankad 148:e 1 324 333 Rankad 144:e 30,8
Självständighet - datum	från Ryssland 24 februari 1918
Valuta	kroon
Tidszon	UTC +2
Nationalsång	Mu isamaa, mu õnn ja rõõm
Landskod	EE
Landsnummer	372

Estland (estniska: Eesti) är ett land i Baltikum i nordöstra Europa. Det gränsar till Lettland och Ryssland och har en maritim gräns till Finland.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Estlands historia

Estland var under medeltiden bas för Tyska orden. Från 1558 tillhörde Estland Sverige men blev efter det Stora nordiska kriget en del av Ryssland, officiellt vid freden i Nystad 1721. Efter oktoberrevolutionen utropade Estland den 24 februari 1918 självständighet och lyckades få sin frihet den 2 februari 1920. I juni 1940 annekterades Estland av Sovjetunionen och blev en sovjetrepublik. 1941-1944 ockuperades Estland av Axelmakterna tills det återerövrades av Sovjetunionen 1944.

Estland blev återigen självständigt den 20 augusti 1991 då Sovjetunionen upplöstes, de sista sovjetiska styrkorna lämnade dock inte landet förrän 31 augusti 1994. Efter detta har Estland rört sig mer åt väst och blev medlem i NATO den 29 mars 2004 och den 1 maj samma år medlem i EU.

[redigera] Geografi

Huvudartikel: Estlands geografi

Estland

Estland ligger längs Östersjöns östra kust, på den nordvästra delen av den stegrande östeuropeiska plattformen mellan 57,3° och 59,5° nord och 21,5° och 28,1° öst. Landets genomsnittliga höjd över havet är endast 50 meter, och landets högsta punkt är Suur Munamägi i sydöst, som når 318 meter över havet.

Oljeskiffer- och kalkstenfyndigheter, tillsammans med att skog täcker 47% av landet, spelar nyckelroller i landets ekonomi, då det rent generellt har få resurser. Estland har över 1 400 sjöar, dock är de flesta mycket små. Den största sjön är Peipus (Peipsi järv) som ligger på gränsen till Ryssland, på 3 555 km². Landet har även ett antal myrar och 3 794 kilometer kuststräcka, som markeras av flera bukter, sund och vikar. Antalet öar uppgår till runt 1 500, de två största, Ösel (Saaremaa) och Dagö (Hiiumaa) utgör egna län.

[redigera] Städer i Estland

Haapsalu (Hapsal)
Kuressaare (Arensburg)
Kärdla (Kärrdal)
Narva
Paldiski (Baltischport eller Rågervik)
Pärnu (Pernau)
Rakvere (Wesenberg')
Tallinn (Reval)
Tartu (Dorpat)
Võru
Maardu
Rapla
Viljandi

[redigera] Administrativ indelning

Estland är indelat i 15 län (estniska: maakonnad, maakond i singular) och 241 kommuner, varav 34 städer (estniska: linnad, linn i singular) och 193 landskommuner (estniska: vallad, vald i singular).

[redigera] Län

Karta över Estland

[redigera] Kommunikationer

Estland har två stora hamnar i Paldiski och Tallinn med goda färjeförbindelser till bland annat Helsingfors och Stockholm.

I Tallinn finns Estlands största internationella flygplats, största flygbolaget är det delvis statliga Estonian Air.

[redigera] Demografi

**Estlands folkmängd totalt samt uppdelad på etniciteter 1922-2000 (i procent)**
Nationalitet	1922	1934	1959	1970	1979	1989	2000
Ester	87,7	88,2	74,6	68,2	64,7	61,5	68,3
Ryssar	8,2	8,2	20,1	24,7	27,9	30,3	25,8
Tyskar	1,7	1,5	0,1	0,6	0,3	0,2	0,1
Svenskar	0,7	0,7	--	--	--	--	--
Finnar	--	--	1,4	1,4	1,2	1,1	0,9
Ukrainare	--	--	1,3	2,1	2,5	3,1	2,1
Vitryssar	--	--	0,9	1,4	1,6	1,7	1,3
Judar	0,4	0,4	0,4	0,4	0,3	0,3	0,2
Övriga	1,3	1,0	1,2	1,2	1,5	1,8	1,4
Total folkmängd	1 107 059	1 126 413	1 196 791	1 356 000	1 464 476	1 565 662	1 370 052

Källa: Library of Congress Country Studies [1], Statistical Office of Estonia [2]

[redigera] Språk

Estland officiella språk är estniska. Majoriteten av estländarna har estniska som modersmål. Näst största språk är ryska, som är modersmål för ungefär 25 % av befolkningen. Majoriteten av de ryskspråkiga är ättlingar till dem som flyttade till Estland under den sovjetiska tiden. Det har dock sedan lång tid tillbaka funnits en ryskspråkig minoritet i Estland.

Det finns även en minoritet av svenskspråkiga estländare i Estland (estlandssvenskar). Deras andel av befolkningen minskade dock avsevärt under andra världskriget, då många estlandssvenskar flydde över Östersjön till Sverige.

[redigera] Försvar

Syftet med Estlands försvar är att upprätthålla landets oberoende, suveränitet och territoriella integritet. Estland är sedan 2004 medlem av såväl EU som NATO och den estniska försvarsmakten skall ha en sådan kapacitet att den kan medverka i gemensamma militära operationer ledda av EU eller NATO.

Den estniska försvarsmakten består av armén, marinen och flygvapnet, med respektive 3 800, 300 och 200 soldater, av vilka 1 500 är värnpliktiga. Estland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 15 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 8 eller 11 månader. Den som genomfört grundutbildningen kan inkallas till repetitionsutbildning vart femte år. Planerad storleksram för försvarsmaktens mobiliseringsorganisation är 16 000 soldater. Därtill kommer Estlands hemvärn, Kaitseliit, med 8 000 aktiva hemvärnssoldater.

Armén är den viktigaste försvarsgrenen och består av följande förband: