Ryssland

Wikipedia

Российская Федерация
Rossijskaja Federatsija

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget
Nationalsång: 'Ryska federationens hymn'
Huvudstad	Moskva 55,75°N, 37,61°Ö
Största stad	Moskva
Officiellt språk	ryska
Statsskick president premiärminister	republik Vladimir Putin Michail Fradkov
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	Sovjetunionens fall 12 juni 1990 26 december 1991
Yta  • Totalt  • Vatten	17 075 200 km² (1:a) 0,5 %
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	142 893 540 (8:e) 8,5 inv/km² (178:a)
BNP (PPP)  • Totalt 2005  • Per capita	$1 575 561 miljoner (10:e) $11 100 (2005)
Valuta	Rubel (RUB)
Tidszon	UTC +2 till +12
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Elbrus 5 642 m ö.h. Ladoga 17 700 km² Lena 4310 km
Nationaldag	12 juni
Landskod	ru
Landsnummer	+7

Ryssland (Россия, Rossija), egentligen Ryska federationen (Российская Федерация, Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som sträcker sig från Stilla havet i öster till Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland och Ukraina i väster, och Georgien och Azerbajdzjan i sydväst. I norr gränsar det till Norra ishavet och i söder till Kina, Nordkorea, Mongoliet och Kazakstan.

Ryssland är världens till ytan största land och täcker delar av både Europa och Asien. Gränsen mellan världsdelarna går över Uralbergen.

Ryssland har cirka 145 miljoner invånare. I huvudstaden Moskva bor cirka 10,4 miljoner människor.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 3 Demografi 3.1 Språk 4 Statsskick och politik 5 Ekonomi 6 Försvar 6.1 Organisation 6.2 Personal 6.3 Materiel 7 Kultur 8 Administrativ indelning 9 Se även

[redigera] Historia

Huvudartikel: Rysslands historia

De första slaviska statsbildningarna inom Rysslands territorium skedde i Kievområdet (Kievriket). Under senare medeltiden växte ett imperium med center i Moskvas omnejd fram, vilket under 1500-talet sakta växte österut in i Asien. Under tsarstyret växte Ryssland även västerut, bland annat efter flera krig mot Sverige, till att bli en av Europas stormakter (Tsarryssland).

Under 1900-talets början uttrycktes missnöje mot statsmakten och krav på förändring spred sig bland folket runtom i Europa. I Ryssland ledde omfattande strejker bland arbetare i städerna och protester på landsbyggden till att Ryska revolutionen 1905 bröt ut. Tsar Nikolaj II svarade med att placera ut soldater som besköt demonstranterna och flera dog. Detta besvarades med världens ditintills största generalstrejker och uppror. Nikolaj II tvingades lätta på makten och tillät nu för första gången arbetarna att sätta upp arbetarråd, så kallade sovjeter.

De revolutionära stämningarna i Ryssland fortsatte och bristen på mat kulminerade i februarirevolutionen 1917 mot tsarväldet. Tsaren försökte återigen återupprätta kontrollen över landet och soldater sändes ut för att skingra massorna, det slutade dock med att soldaterna sköt sina officerare och ställde sig på demonstranternas sida. Tsaren hade nu inget annat val än att abdikera. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskij installerades. Bolsjevikerna var emellertid de som hade störst inflytande i arbetarråden. Rysslands förluster och nederlag i det pågående första världskriget gjorde att den stora opinionen vände sig mot den provisoriska regeringen som valt att fortsätta kriget. Man krävde nu mer makt åt sovjeterna, och bolsjevikerna var med bland annat med de mer ledande Lenin och Zinovjev de som hade den egentliga makten i huvudstaden Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg). De fick allt större stöd, även inom majoritetspartiet "Socialistrevolutionärerna" som var Kerenskijs parti valde medlemmar att gå över till bolsjevikerna som utlovade förändring.

I oktoberrevolutionen den 6 november tog bolsjevikerna makten i Petrograd och kunde upprätta regering efter en i det närmast oblodig revolution. Ryska SFSR bildades och efter fredsförhandlingarna Brest-Litovsk drog sig Ryssland ur kriget. Ryska inbördeskriget 1918-1922 utkämpades mellan röda armén och den vita armén som var understödd av flera länder som tidigare varit på samma sida om Ryssland i första världskriget. Efter att röda armén lyckats försvara revolutionen utropades Sovjetunionen 1922.

Lenin som varit ledaren för bolsjevikerna samt ordförande i Ryska SFSR efterträddes av Josef Stalin som var generalsekreterare i centralkommittén 1922 efter en maktkamp med Lev Trotskij och hans fraktion inom kommunistpartiet. Det skulle dock visa sig stå dyrt då åtskildiga i samhället sattes i fängelser eller rensades ut. Stalin industrialiserade Sovjetunionen, och hans tid kom också att kännetecknas av en utbredd personkult.

Under andra världskriget fördes ett utplåningskrig mellan Tyskland och Sovjetunionen, sedan Hitler beordrade Operation Barbarossa 1941, där flera sovjetiska städer var belägrade av tyska soldater under lång tid. I slutändan knäckte dock Sovjetunionens industri, dess stora befolkning och kalla vintrar Tyskland då den enorma fronten i öster slukade mer resurser än vad det nazityska riket kunde producera. Sovjetunionen fick dock betala dyrt för sin seger med 8 668 000 döda soldater, 16 900 000 döda civila^{[källa behövs]} och ett sönderbombat och plundrat land. Försvarskriget och motoffensiven från Sovjetunionens sida brukar benämnas Det stora fosterländska kriget och segern firas varje år den 9 maj då tyskarna kapitulerade.

Andra världskriget följdes snabbt av en konflikt med främst USA, vilken kom att kallas det kalla kriget. Konflikten ledde aldrig till öppet krig utan utkämpades främst på en industriell nivå samt att de båda blocken gav stöd till varsin part i en konflikt inom eller mellan andra länder. Sovjetunionen hade en gynsamm position utrikes som motståndare till "Nordamerikansk imperialism" vilket ledde till att Sovjetunionen hade stort stöd hos befolkningen i den kolonialiserade världen i Afrika, Latinamerika, Asien och Mellanöstern. Sovjetunionen hade även många framgångar i början då man till exempel chockade motståndaren genom att skicka upp den första satelliten och senare den första människan i omloppsbana runt jorden. Ryssarna genomförde också den första obemannade landningen på månen, som verifierades av ett chockat Storbritannien och har än idag (2006) som enda stat skickat upp en helt automatiserad obemannad rymdfärja, Buran (ryska för snöstorm) för att sedan landa den igen (1988). Det kan nämnas att rymdfärjan aldrig hade någon bemannad besättning, då anslagan drogs in för projektet efter Sovjetunionens kollaps

Under senare delen av 1980-talet började ledaren för det kommunistiska partiet, Michail Gorbatjov, reformera landets ekonomi, och tog små steg mot att skapa en demokrati med en västeuropeisk stat som mall. Slagorden för hans kampanj blev glasnost (ryska för 'öppenhet') och perestrojka (ryska för 'ombyggnad'). Försöken skapade dock katastrofala socio-ekonomiska förhållanden i Östeuropa, vilket kulminerade med Sovjetunionens kollaps efter en misslyckad militärkupp 1991. Ryssland förklarade sig vara en självständig stat 24 augusti 1991 och Sovjetunionen upplöstes officiellt 26 december samma år. Ryssland har sedan kommunismens kollaps, som den största Sovjetdelstaten, försökt ta upp Sovjetunionens roll som supermakt, vilket har hindrats av landets svåra ekonomiska, sociala och militära problem.

[redigera] Geografi

Ryssland, som är världens största land, sträcker sig över så gott som hela den norra delen av den euroasiska superkontinenten. Även om stora delar av världens områden med arktiskt och subarktiskt klimat finns i Ryssland finns det också stora områden med andra klimat. Landet består till stora delar av vidsträckta stäpper i söder och djupa barrskogar i norr. Från landets västligaste del till dess östligaste är det 6600 kilometer, och vid en resan mellan dessa punkter passerar man 11 tidszoner. Rysslands kustlinje till världshaven är 37 000 kilometer lång, från Stilla havet i sydöst till Ishavet i nordväst.

Det finns flera bergskedjor i landet, särskilt i landets södra gränsregioner. Exempel är Kaukasus (där berget Elbrus, Europas högsta topp, med sina 5 633 meter reser sig), Uralbergen och Altaj. Uralbergen, som löper i nord-sydlig riktning, tillsammans med Kaukasus, som löper i väst-östlig riktning, utgör gränsen mellan Europa och Asien.

[redigera] Demografi

Ryssland är ett förhållandevis glesbefolkat land på grund av sin enorma storlek; befolkningen är dock tätare i de västra europeiska delarna, runt Uralbergen och i de sydöstra delarna vid Stilla Havet. Landet är hem för många etniska grupper, majoriteten räknas dock som ryssar. 81,5 % är ryssar, 3,8 % tatarer, 3 % ukrainare, 0,8 % vitryssar, 0,7 % moldaver, och återstående grupper 9,8 % (tjetjener, kossacker, inuiter, tyskar, judar, koreaner och många fler).

Den rysk-ortodoxa kyrkan är landets dominerande kyrka; andra konfessioner är bland annat islam, protestantism, katolicism, buddhism och judendom.

[redigera] Språk

Ryska är landets enda officiella språk, men flera delrepubliker har gjort sitt eget språk till officiellt språk i delrepubliken. Det kyrilliska alfabetet är det enda tillåtna i landet, så de delrepubliker som använder ett andra officiellt språk måste skriva detta med kyrilliska tecken.

[redigera] Statsskick och politik

Huvudartikel: Politik i Ryssland

Ryssland är en förbundsrepublik med parlament (federala församlingen) indelat i två kammare (federala rådet och duman). Dumans viktigaste uppgift är att godkänna budgeten och stifta lagar. Presidenten kan dock upplösa duman och utlysa nyval.

Statschef och president är sedan 31 december 1999 Vladimir Putin. Presidenten väljs vart fjärde år direkt av folket, senast år 2004, och han kan bara sitta i två mandatperioder. För närvarande (2006) pågår diskussioner om en eventuell tredje mandatperiod för Vladimir Putin och om på vilka sätt detta skulle kunna bli möjligt - exempelvis genom en ändring i grundlagen. Ryssland är ingen parlamentarisk demokrati (regeringen behöver alltså inte ha stöd av parlamentet). Presidentens makt är mycket stor i Ryssland. Presidenten föreslår premiärminister; förslaget antas eller förkastas av duman.

Två frågor har legat högt på dagordningen under senare tid: Tjetjenien och korruption/fattigdom. De val som har hölls till duman gav en stor majoritet åt president Putins parti "Förenade Ryssland" och dess samarbetspartier.

[redigera] Ekonomi

Ryssland kämpar fortfarande, över ett decennium efter Sovjetunionens sammanbrott 1991, med att skapa en modern marknadsekonomi. På senare år har dock tillväxten tagit fart i landet. Efter upplösningen av Sovjetunionen krympte ekonomin i fem år, då de statliga företagen raskt privatiserades och visade sig vara allt för ineffektiva för att kunna konkurrera på en marknadsekonomisk arena.

Landet började återhämta sig 1997, men när den asiatiska finansiella krisen fick sin kulmen i augusti det året tvingades regeringen devalvera rubeln, vilket ledde till en kraftig försämring av levnadsstandarden för den mesta befolkningen. Devalveringen hjälpte dock igång Rysslands ekonomi, och mellan 1999 och 2002 hade landet en ekonomisk tillväxt på 6 % årligen, skapad främst av oljeinkomster.

Den ekonomiska återhämtningen i kombination med Vladimir Putins starka styre av landet har höjt investerarnas förtroende för Ryssland. Ryssland förblir dock oerhört beroende av råvaruexporten, som utgör över 80% av landets export. Viktiga råvaror är olja, naturgas, metaller och timmer. Beroendet av råvaror gör landet oerhört känsligt för ändringar i dollarkursen (eftersom de flesta råvarubörser handlar i dollar) och svängningar i råvarupriserna.

En stor del av marknaden kontrolleras av ett fåtal oligarker, som genom kontakter i Boris Jeltsins administration skodde sig på privatiseringen av de statliga företagen, bland annat genom att köpa upp företag för struntsummor. President Vladimir Putin och hans maktgrupp, "siloviki" (mest före detta officerare i underrättelsetjänsten) har på senare år tagit ett allt starkare grepp om hela samhället, inklusive ekonomin. Det största problemet med den ryska ekonomin är att det finns väldigt få små och medelstora företag. Detta antas bero på att bankerna, som ägs av oligarkerna, är oerhört korrupta. Syftet med bankerna verkar främst vara att understödja oligarkernas övriga företag, och det är därför i princip omöjligt att finansiera uppstarten av ett företag för gemeneman. EU och världsbanken har dock dragit igång projekt för att försöka bygga upp ett mer oberoende banksystem. Putin har också tagit krafttag mot oligarkerna, bland annat arresterades Rysslands rikaste man Michail Chodorkovskij 2003, anklagad för att just tillförskansat sig företag vid Jeltsins privatisering på oegentliga sätt. Detta har dock också fått analytiker att tvivla på den ryska ekonomins stabilitet, då de flesta av dagens företagsledare i Ryssland antagligen gjort sig skyldiga till brott vid övergången mellan planekonomi och marknadsekonomi.

[redigera] Försvar

[redigera] Organisation

Rysslands försvarsmakt, "Вооружённые Силы Российской Федерации" (den ryska federationens väpnade styrkor), består av tre försvarsgrenar: markstridskrafterna, marinen och flygvapnet. Det finns dessutom fyra vapengrenar. Tre av dessa, de strategiska raketstridskrafterna, de militära rymdstridskrafterna och de luftburna stridskrafterna, är självständiga och försvarsgrensliknande. Den fjärde vapengrenen, luftförsvarsstridskrafterna, är underställd flygvapnet. Liksom försvarsgrenarna och vapengrenarna är även byggnadstrupperna, järnvägstrupperna och NBC-skyddstrupperna direkt underställda försvarsministeriet.

[redigera] Personal

Ryssland har allmän värnplikt för män. I praktiken inkallas ungefär 11 % av de värnpliktiga till grundutbildning. Grundutbildningens längd är 12 månader för studenter och 24 månader för övriga. Deserteringar är mycket vanligt förekommande på grund av misshandel, utpressning och undernäring. Den ryska försvarsmakten har i fredstid en personalstyrka om en miljon soldater. Övergång till en yrkesarmé är under utredning, men statsbudgetens katastrofala tillstånd och den militära hierarkins motstånd gör det osannolikt att planerna kan förverkligas inom en snar framtid.

[redigera] Materiel

Rent numerärt har Ryssland fortfarande en imponerande militär arsenal (se nedan), men materielens, personalens och ledningssystemens kvalitet, och därmed den ryska försvarsmaktens stridsförmåga, kan starkt ifrågasättas efter de politiska och ekonomiska omvälvningar som ägt rum efter Sovjetunionens fall.

• Pansarfordon 48 000
• Artilleripjäser 30 000
• Stridsflyg 7 000
• Stridsfartyg 700

Rysslands kärnvapenarsenal har kraftigt minskat efter Sovjentunionens fall, men Ryssland hade 2006 ändå över 5 000 operativa kärnstridsspetar, med ytterligare 10 000 inoperativa. Från 2005 förekommer på en direkt order av president Putin, en medveten modernisering av landets nukleära stridsförmåga.

[redigera] Kultur

Ryssland har ett mycket rikt kulturarv med berömd konst, musik, arkitektur och litteratur. Den ortodoxa kyrkan, som bidrog till att sprida den bysantinska kulturen till de slaviska folken, förknippas med sina kyrkor och ikoner ofta med Ryssland.

Bland ryska författare märks Lev Tolstoj, Fjodor Dostojevskij, Alexander Pusjkin, Nikolaj Gogol, Ivan Turgenev, Anton Tjechov, Michail Lermontov, Maxim Gorkij, Ivan Bunin, Vladimir Nabokov, Michail Bulgakov, Michail Sjolochov, Boris Pasternak och Alexander Solsjenitsyn.

Några kända ryska kompositörer är Peter Tjajkovskij, Igor Stravinskij, Sergej Prokofjev och Nikolaj Mjaskovskij.

Se även artikeln om rysk konst.

[redigera] Administrativ indelning

Huvudartiklar: Rysslands administrativa indelning, Rysslands generalguvernement samt Rysslands federationssubjekt

Federala distrikt Dalnevostotjnyj Privolzjskij Severo-Zapadnyj Sibirskij Tsentralnyj Uralskij Juzjnyj Delrepubliker Adygeiska republiken Altajrepubliken Basjkirien Burjatien Dagestan Ingusjien Kabardinien-Balkarien Kalmuckien Karatjajen-Tjerkessien Karelska republiken Komi Marij El Mordvinien Sacha (Jakutien) Nordossetien Tatarstan Tuva Udmurtien Chakassien Tjetjenien Tjuvasjien Territorier - kraj Altajskij Krasnodarskij Krasnojarskij Primorskij Stavropolskij Chabarovskij

Län - oblast Amur Archangelsk Astrachan Belgorod Brjansk Ivanovo Irkutsk Jaroslavl Kaliningrad Kaluga Kamtjatka Kemerovo Kirov Kostroma Kurgan Kursk Leningrad Lipetsk Magadan Moskva Murmansk Nizjnij Novgorod Novgorod Novosibirsk Omsk Orenburg Orjol Penza Perm Pskov

Rjazan Rostov Sachalin Samara Saratov Smolensk Sverdlovsk Tambov Tomsk Tiumen Tjeljabinsk Tjita Tula Tver Uljanovsk Vladimir Volgograd Vologda Voronezj Federala städer Moskva Sankt Petersburg Autonoma län - Avtonomnaja oblast Judiska autonoma länet Autonoma områden - Avtonomnyj okrug Aga-Burjatien Komi-Permjakien Korjakien Nentsien Dolgano-Nentsien (Tajmyrien) Ust-Ordynska Burjatien Chantien-Mansien Tjuktjien Evenkien Jamalo-Nentsien

[redigera] Se även

• Lista över Rysslands statsöverhuvuden
• Sovjetunionen
• Kaliningrad
• Rysk konst