Miguel de Cervantes y Saavedra - Don Quijote de la Mancha - Ebook:
HTML+ZIP- TXT - TXT+ZIP

Wikipedia for Schools (ES) - Static Wikipedia (ES) 2006
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Tibet - Wikipedia, den fria encyklopedin

Tibet

Wikipedia

西藏自治区
Xīzàng Zìzhìqū
Förkortning: 藏 (zàng)
Huvudstad Lhasa
Yta
 • totalt
rankad 2a
1 200 000 km²
Befolkning
 • folkmängd
 • befolkningstäthet
rankad 32a
2 630 000
2,2/km²
Administrationstyp autonom region
Ledare Jampa Phuntsok
Karta över Kina med Tibet markerat

Den här artikeln behandlar den autonoma regionen Tibet i Kina, för det historiska landet Tibet, se Tibet (land)

Tibet är både benämningen på det land som existerade fram till ca 1950 med en landareal lika stor som västeuropas men idag främst förknippat med den administrativa region, eller formellt Den autonoma regionen Tibet (kinesiska 西藏自治区, Xizang zizhiqu) som grundades av kineserna 1965. Tibet var tidigare en suverän stat men är en del av Kina sedan invasionen år 1950. Tibets gamla statsledning, ledd av Dalai Lama, befinner sig numera i exil i Dharamsala i norra Indien. Kinas regering bestrider att Tibet var en suverän stat före år 1950.


Innehåll

[redigera] Geografi

Tibet omfattar främst den tibetanska högplatån vilken är världens största och högsta platå med en medelhöjd av ca 3 000 m.ö.h. Det landområde där majoriteten av befolkningen före 1950 var tibetaner är väsentligt större än den autonoma regionen Tibet, kanske så stort som 2,2 milj kvadratkilometer. Detta beroende på att kineserna delade upp Tibet i 3 administrativa områden efter ockupationen: TAR (Tibet Autonomous region), Qinghai och östra Tibet (Kham) blev en del av Sichuan. Qinghai är f d norra Tibet, på tibetanska Amdo.

(se även Baigong-rören),

Engelskspråkig karta över tibetanska områden
Engelskspråkig karta över tibetanska områden

[redigera] Administrativ indelning

[redigera] Religion

Huvudartikel: Tibetansk buddhism

Före buddhismens införande dominerade en shamanistisk religion kallad bön. Buddhismen och bön blandades och gav upphov till den speciella form av mahayanabuddhism som ofta något missvisande kallas lamaism. Dalai Lama är den andlige ledaren för den största av skolorna inom tibetansk buddhism.

[redigera] Historia

För Tibets äldre historia, se Tibets historia

Landet Tibet formades under 600-talet och enades för första gången under kung Songtsen Gampo. Songtsen Gampo gifte sig med två prinsessor, Brikuti från Nepal och Wen Cheng från Kina. De båda prinsessorna var båda buddhister och förde läran med sig till Tibet.

Tibet har alltid haft komplicerade relationer till omkringliggande länder. Många krig har utkämpats med de olika folken i Kina, Mongoliet, Manchuriet och Turkestan. De många krigen har avlösts av en stor mängd vänskapliga förbindelser och fredsfördrag. Det var bland annat genom ett sådant fördrag under 1200-talet som Djingis Khans son, Atlan Khan grundade Dalai Lama-traditionen.


Från år 1720 blev Tibet beroende av Kina och lydde enligt Nordisk Familjeboks 1800- talsutgåva under den kinesiske vicekonungen i Se-tjusan. Den kinesiska myndigheten representerades, enligt samma källa, "av trenne kejserliga, för 3 år utsedda fullmäktige hvilka leda de utländska och militära ärendena, lemnande ledningen af de civila och religiösa åt tibetanerna. Det vanliga antalet kinesiska trupper i landet överstiger ej 4500 man." (sid 256).

Åren 1949 till 1951 invaderades Tibet av Kina. Tibet kunde endast bjuda mycket litet militärt motstånd. Ockupationens första år förflöt ganska väl och Dalai Lama upprätthöll goda förbindelser med Kinas regering och Mao Zedong. Men 1955-1959 försämrades relationerna avsevärt. I mars 1959 spreds ett rykte i Lhasa om att kineserna tänkte mörda Dalai Lama. Tibetanerna försökte skydda Dalai Lama genom att under flera dagar ockupera Norbulinka, Dalai Lamas sommarpalats, som då låg strax utanför Lhasas centrum. De vilda protester utanför Norbulinka ledde till att samarbetet mellan Dalai Lama och ockupationsmakten rasade helt.

Dalai Lama flydde från Lhasa till fots natten 17 mars 1959. Han tog sin tillflykt till Indien och grundade i Dharamsala en exilregering och ett exilsamhälle.

[redigera] Viktiga årtal

Denna artikels kvalitet är ifrågasatt.
Förbättra gärna texten. Anledning: Ingen anledning angavs.
Se diskussionssidan för mer information.
Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort.


1912 blir Kina republik. Vilken status Tibet har 1912-50 blir senare omtvistad.

1940 tillsattes den fjortonde reinkarnationen av Dalai Lama, då var han endast fyra år gammal.

1949 kommunisterna tar makten, Tibet utropas som en del av Kina. "Befrielsen" börjar något år senare. Varar Dalai Lama avsätts av de andra ledarna i Tibet i vädjan för fred, vilket imponerar föga på kommunisterna.

1950 "befrielsen" är fullbordad; Tibet är en del av Kina. Tibet vänder sig till FN men får inget stöd.

1959 situationen kulminerar när kommunisterna försöker kidnappa Dalai Lama. Han överlämnar sig självmant men efter fortsatt våld mot tibetanerna och förhandlingssvårigheter med kommunisterna så tar Dalai Lama tillsammans med de andra lamorna beslutet att fly till Indien. Några dagar efter flykten påbörjas strider mellan kommunisterna och tibetanerna vilket resulterar i att 10 000 – 20 000 tibetaner dör. Dalai Lama börjar från Indien arbeta för ett självständigt Tibet.

1960–66 Panchen Lama blir mer kritisk till det kommunisterna styret och blir efter några år fängslad.

1961 ca 70 000 tibetaner dör i svält.

1965 införlivas Tibet som en SAR.

1966 Rödgardisterna tågar in i Lhasa när kulturrevolutionen satts igång; under tiden från 66-76 förstörs ca 6 200 kloster.

1970-talet CIA hjälper till att utrusta tibetanska frihetskämpar, relationen mellan USA och Kina fryser.

1976 Mao Zedong dör. Hua Guofeng tar över och lovar att samtliga lamor i exil kan återvända till Tibet, varpå Dalai Lama skickar en utvärderingsgrupp till Tibet, men läget bedöms som fortfarande kritiskt. Panchen Lama släpps ut från fängelset.

1980 viss mildring av religiöst förtryck.

1983 planerna om Dalai Lamas återkomst måste ändras när regeringen i Kina beslutar att hans närvaro inte längre är önskvärd.

1984 runt 100 000 st Han-kineser immigrerar till Tibet, under en moderniseringsperiod i politiken.

1987 munkar och nunnor i öppen protest mot regeringen i Beijing, väcker omvärldens intresse.

1989 Dalai Lama får Nobels fredspris. Den tionde Panchen Lama avlider, troligtvis mördad.

1995 Den nya 6 åriga Panchen Lama erkänns av Dalai Lama, kort efter fängslas han och hans familj på okänd ort. En ny Panchen Lama erkänns av den kinesiska regeringen, vilket gör att de har brutit mot de regler som 1965 stiftades om religionsfrihet när Tibet blev SAR.

2006 Järnvägslinjen Peking - Lhasa öppnas. Massinflyttning av hankineser, uppmuntrade av centralregeringen i Peking, antas öka mångfalt. Kulturell utarmning av Tibet fruktas.

[redigera] Se även

  • Vanya Kewley om rapporterna från Tibet:
    • Dokumentärfilm Tibet: A Case to Answer (1988)
    • Bok Tibet: Behind the Ice Curtain (1990)
  • Pierre-Antoine Donnet med rapportböckerna:
    • Tibet mort ou vif (1990)
    • Tibet: Survival in Question (1994)
  • Extern länk: Rasistisk diskriminering av tibetaner avhandlades vid FN:s Världskonferensen mot rasism 2001 - Jampa: The Story of Racism in Tibet
  • Nordisk familjebok (utgiven år 1892): [1]
  • Tibets historia enligt officiell kinesisk version: [2]
  • Tibetinfor (kinesisk hemsida på engelska) [3]


Kinas flagga Administrativa regioner i Kina (exkl. Taiwan) Kinas flagga
Provinser: Anhui | Fujian | Gansu | Guangdong | Guizhou | Hainan | Hebei | Heilongjiang | Henan | Hubei | Hunan | Jiangsu | Jiangxi | Jilin | Liaoning | Qinghai | Shaanxi | Shandong | Shanxi | Sichuan | Yunnan | Zhejiang
Autonoma områden: Guangxi | Inre Mongoliet | Ningxia | Tibet | Xinjiang | Speciella administrativa regioner: Hongkong | Macao
Storstadsområden: Chongqing | Beijing | Shanghai | Tianjin
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../t/i/b/Tibet.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com