Strontium
Wikipedia
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | strontium, Sr, 38 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemisk serie | alkaliska jordmetaller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 2 (VA), 5, s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 2630 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 1,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | silvrigt vit |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 87,62 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 219 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 192 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalradie | - pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [ Kr ]5s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per energinivå | 2,8,18,8,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 2 (stark bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk ytcentrerad | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Materietillstånd | fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetiska egenskaper | paramagnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1050 K (769 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 1655 K (1384 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 33,94·10- m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 144 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 8,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 246 Pa vid 1112 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | - m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 0,95 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 300 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 7,62·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 35,3 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 549,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 1064,2 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 4138 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10e jonisationspotential | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Strontium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordmetaller och har atomnummer 38 och kemiskt tecken Sr. I ren form är den en mjuk och silvervit metall. Strontium är kraftigt kemiskt reaktivt och måste förvaras skyddad från luft och vatten, i till exempel fotogen som endast består av kol och väte. Isotopen Strontium-90 förekommer i radioaktivt nedfall efter atombomber och har en halveringstid på 28 år. 90Sr är farlig eftersom strontium pga sin likhet med kalcium lagras i skelettet.
[redigera] Användning
En av de största anvåndningsområdena för strontium är i glaset på TV-apparater, för att i bildröret kan röntgenstrålning bildas och för att strålningen inte ska träffa den som titttar har man strontium i glaset som stoppar röntgenstrålningen. Andra användningsområden för strontium är:
- Vid produktion av permanentmagneter gjorda av järnoxid.
- Strontium-titanoxid (SrTiO3) har ungefär samma brytninsindex som diamant och säljs därför som diamantimitation men är däremot mycet mjukare än diamant ( 6 i hårdhet på Mohs hårdhetsskala jämfört med diamants 10).
- Strontium används i fyrverkerier och inom pyroteknik för att få röd lågfärg.
- Strontiumklorid (SrCl2) används i en del tandkrämer för känsliga tänder.
[redigera] Förekomst&framställning
Strontium är ganska vanligt i jordskorpan, det 15 vanligaste grundämnet. Men strontium finns aldrig som metall på jorden men i salter som till exempel strontiumsulfat (SrSO4) och strontiumkarbonat (SrCO3). Man framställer strontium genom smältelektrolys av strontiumklorid (SrCl2):
Vid anoden: 2Cl- –> Cl2 + 2 e-
Vid katoden: Sr2+ + 2 e- –> Sr
