Wikipedia
|
|
| Allmänt |
| Namn, kemiskt tecken, nummer |
yttrium, Y, 39 |
| Kemisk serie |
övergångsmetaller |
| Grupp, period, block |
3, 5, d |
| Densitet |
4472 kg/m3 |
| Hårdhet |
Ingen uppgift |
| Utseende |
Silvrigt vit
|
| Atomens egenskaper |
| Atommassa |
88,90585 u |
| Atomradie (beräknad) |
180 (212) pm |
| Kovalent radie |
162 pm |
| van der Waalradie |
ingen uppgift |
| Elektronkonfiguration |
[Kr]4d15s2 |
| e- per energinivå |
2, 8, 18, 9, 2 |
| Oxidationstillstånd (oxid) |
3 (svag bas) |
| Kristallstruktur |
hexagonal |
| Ämnets fysiska egenskaper |
| Materietillstånd |
solid |
| Smältpunkt |
1799 K (1526 °C) |
| Kokpunkt |
3609 K (3336 °C) |
| Molvolym |
19,88 ×10-6 m3/mol |
| Ångbildningsvärme |
363 kJ/mol |
| Smältvärme |
11,4 kJ/mol |
| Ångtryck |
15,31 Pa vid 1799 K |
| Ljudhastighet |
3300 m/s vid 293,15 K |
| Diverse |
| Elektronegativitet |
1,22 (Paulingskalan) |
| Värmekapacitet |
300 J/(kg*K) |
| Elektrisk ledningsförmåga |
1,66 106/m*ohm |
| Värmeledningsförmåga |
17,2 W/(m*K) |
| 1a Jonisationspotential |
600 kJ/mol |
| 2a Jonisationspotential |
1180 kJ/mol |
| 3e Jonisationspotential |
1980 kJ/mol |
| 4e Jonisationspotential |
5847 kJ/mol |
| 5e Jonisationspotential |
7430 kJ/mol |
| 6e Jonisationspotential |
8970 kJ/mol |
| 7e Jonisationspotential |
11190 kJ/mol |
| 8e Jonisationspotential |
12450 kJ/mol |
| 9e Jonisationspotential |
14110 kJ/mol |
| 10e Jonisationspotential |
18400 kJ/mol |
| Mest stabila isotoper |
|
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Yttrium är ett grundämne. Yttrium räknas vanligen till de sällsynta jordartsmetallerna. Har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Det är Upplands landskapsgrundämne.
