Maltesiska
Wikipedia
| maltesiska (Malti) | |
|---|---|
| Talas i: | Malta med flera |
| Region: | Malta |
| Antal talare: | 330 000 |
| Rankning: | inte i top 100 |
| Klassificering: | afroasiatiskt |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Malta, EU |
| Språkmyndighet: | - |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | |
| ISO 639-2 | (B) / (T) |
| SIL | MLS |
Maltesiska är ett språk tillhörande den semitiska språkfamiljen. Det är officiellt språk i Malta och i EU. Språket delas in i sju dialekter.
Det har utvecklat sig från arabiskan i Maghreb, främst tunisisk arabiska. På senare tid har språket påverkats mycket av italienska, sicilianska och engelska, både vad gäller ordförråd och fonetik.
Maltesiska är det enda semitiska språk som skrivs på det standardiserade latinska alfabetet (se nedan). Det är även det enda semitiska språk som talas av ursprungsbefolkningen i något europeiskt land, även om Malta är en del av den afrikanska kontinentalplattan.
Språket blev officiellt språk i Malta 1936, tillsammans med engelska, innan det var det officiella språket i Malta italienska. Idag talar omkring 371 900 människor maltesiska, och många av dem bor i Australien, Kanada, Italien, Tunisien, Storbritannien och USA.
Det äldsta kända dokumentet som skrivits på maltesiska är "Il Cantilena," en dikt som skrevs på 1400-talet av Pietro Caxaro. Under århundraden hade maltesiskan inget skriftspråk.
[redigera] Alfabet
Det maltesiska alfabetet är baserat på det latinska alfabetet, med tillägg av några bokstäver som har diakritiska tecken.
Det består av 30 bokstäver:
| A | B | Ċ | D | E | F | Ġ | G | Għ | H | Ħ | I | Ie | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | W | X | Ż | Z |
| a | b | ċ | d | e | f | ġ | g | għ | h | ħ | i | ie | j | k | l | m | n | o | p | q | r | s | t | u | v | w | x | ż | z |
Alfabetet innehåller inte den latinska bokstaven Y.
[redigera] Textprov
Herrens bön på maltesiska:
- Missierna li inti fis-smewwiet,
- Jitqaddes ismek,
- Tiġi saltnatek
- Ikun li trid Int kif fis-sema hekkda fl-art.
- Ħobżna ta' kuljum
- agħtina llum
- aħfrilna dnubietna bħalma naħfru lil min hu ħati għalina
- u la ddaħħalniex fit-tiġrib
- iżda eħlisna mid-deni.
- Amen.
Med undantag av första ordet, Missierna, "vår Fader", och sista Amen, är alla ord av arabiskt ursprung.
[redigera] Språkträd
- Afroasiatiska språk
- Semitiska språk
- Centralsemitiska språk
- Sydliga centralsemitiska språk
- Arabiska språk
- Arabiska (32 varianter)
- Hassaniyya (2 varianter)
- Maltesiska
- Arabiska språk
- Sydliga centralsemitiska språk
- Centralsemitiska språk
- Semitiska språk
 |
Europeiska unionens officiella språk | |
|
Danska | Engelska | Estniska | Finska | Franska | Grekiska | Italienska | Lettiska | Litauiska | Maltesiska | Nederländska | Polska | Portugisiska | Slovakiska | Slovenska | Spanska | Svenska | Tjeckiska | Tyska | Ungerska |
||
