Gnosticism
Wikipedia
| Antikens filosofi | |
 |
|
| Epikurism | |
| Gnosticism | |
| Nyplatonism | |
| Platonism | |
| Skepticism | |
| Sofism | |
| Stoicism |
Gnosticism är beteckningen på dualistiska religionsbildningar där människans frälsning beror på hennes insikt eller kunskap (gnosis). Man brukar skilja mellan två typer av gnosticism, dels den iranska typen som representeras av manikeism och mandeism och som är tydligt dualistisk, och dels en syrisk-egyptisk typ med en svagare dualism som ofta är den man avser när man talar om gnosticism. Gnostiska texter betonar hemligheter och mysticism.
Innehåll |
[redigera] Ursprung
Frågan om gnosticismens ursprung är komplicerad. Vissa huvudtankar - dualistisk gnosticism - anses ganska säkert vara iranska. Den syrisk-egyptiska gnosticismen innehåller dessutom inslag av orficism, platonism, stoicism, gammalsemitisk religion och kristendom. Gnosticismen bör ha uppstått under tidig kristen tid, men utan kristen påverkan, för att senare uppta kristna element.
[redigera] Gnostiska evangelier
Forskningen kring gnosticismen lider av brist på källor. Länge var gnosticismen främst känd genom den kristna polemiken mot den och genom Corpus hermeticum. Bland skriftfynden i Nag Hammadi 1945 fanns flera gnostiska skrifter på koptiska, bland annat Sanningens evangelium och Johannes apokryfon. Dessutom fann man Eugnostos brev i två versioner, dels en nästan utan kristna tankegångar, dels en som bearbetats i kristen riktning. Andra gnostiska böcker som hittats är Thomasevangeliet samt Maria Magdalenas evangelium (som för övrigt ligger till grund för Dan Browns roman Da Vinci-koden).
[redigera] Grundtankar
Gnosticismen är inget enhetligt trossystem, men vissa bärande grundtankar går igen i de flesta riktningarna. Den högste guden är transcendent, upphöjd och onåbar. Från honom emanerar (utgår, utflödar) eoner, väsen som fyller den högre världen, Pleroma (fullheten). En av eonerna, ofta den lägsta, sjunker på grund av sitt begär ner i sinnevärlden där den splittras och blir fången.
Sinnevärlden är inte skapad av den högste guden utan av en lägre gudom, Demiurgen. De högre principernas fångenskap i materien har sin motsvarighet i människan. En gnista från den gudomliga världen (anden, själen) är fången i kroppen och kan endast befrias från denna världen genom insikt, gnosis. I den kristna gnosticismen är det Kristi uppgift att ge denna gnosis så att människan blir frälst.
Förklaringen till hur fallet kunde ske skiljer sig åt i de olika systemen. I flera riktningar är det en urmänniska som faller. Till exempel hermetismen menar att den av det högsta Nous födda människan steg ner genom de sju planetsfärerna till naturen och älskades av den och därmed gav upphov till människosläktet.
Till skillnad från den ovanstående tankegången, ofta kallad manlig, finns det också en kvinnlig variant i vilken det är ett kvinnligt väsen, ofta Sofia (visheten), som orsakar fallet. Simonianerna lärde till exempel att den högste gudens tanke blev ett kvinnligt väsen som steg ner i de lägre regionerna och födde de änglar och makter som skapade världen. Själv blev hon fången genom dessa makter för att till sist bli den Helena som Simon magern (som representerar den gudomliga kraften) fann och frälste.
Hos ofiterna finns två kvinnliga gestalter, en högre och en lägre. Den senare föder Jaldabaoth, skaparen och Gamla testamentets gud. Den gudomligt ingripande kraften för dem åt Kristus.
Senare medeltida avläggare till gnosticismen är bogomilerna och katarerna. Gnostiska tankegångar har därefter återkommit i olika skepnader, till exempel var hermetismen inflytelserik under renässansen. Av den gamla gnosticismen finns fortfarande en liten grupp mandéer i Iran och Irak. Några ur denna folkgrupp lever nu i Sverige som flyktingar.
[redigera] Nutida samfund
Sedan upplysningstiden har försök gjorts, främst inom den förespråkare för den så kallade västerländska esoteriska traditionen, att återskapa gnosticismen, och flera gnostiska samfund har uppstått. En nutida gnostisk biskop är Stephan A. Hoeller som leder Ecclesia Gnostica i USA. Gnosticismen lever även kvar som inspirationskälla i nyandligheten, exempelvis inom teosofin och New Age. Vissa gnostiska influenser återfinns även inom Trosrörelsen.
[redigera] Se även
[redigera] Böcker
- De gnostiska evangelierna, Elaine Pagels, ISBN 91-46-17398-6
- Gnosis, Kurth Rudolph
- Rethinking Gnosticism, Michael A. Williams
- Gnosticism, Stephan A. Hoeller
- The Nag Hammadi Library, James M. Robinson (ed.)
