Flykting
Wikipedia
Flykting är i normalbetydelsen en person som är på flykt. Flyktingar kan socialt och allmänspråkligt delas in i olika grupper, såsom politisk flykting, ekonomisk flykting och skatteflykting.
Innehåll |
[redigera] Definition
Som flykting räknas enligt Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning "en person som har befogad rädsla av förföljelse på grund av hans/hennes ras, religion, nationalitet, medlemskap av en social grupp eller politisk åsikt" och som befinner sig utanför sitt hemland.
Ofta används i den allmänna debatten ordet "flykting" för alla människor som sökt asyl, oavsett om personen har godtagbart skyddsbehov eller ej. Ett mera egentligt ord i detta sammanhang kan vara "asylsökande".
[redigera] Konventionsflykting
En konventionsflykting är den som enligt Genèvekonventionen har skäl att frukta förföljelse i sitt hemland på grund av
- sin etnicitet,
- sin nationalitet,
- att han eller hon tillhör en viss samhällsgrupp, eller
- sin religiösa eller politiska uppfattning.
[redigera] Sverige
[redigera] Skyddsbehövande
Enligt svensk lag kan även personer som inte är konventionsflyktingar få asyl. Det gäller för det första kvotflyktingar, vilka är personer som kommit till Sverige i ett mellanstatligt samarbete. Man talar också om flyktingliknande skäl, de facto-flyktingar, eller personer som är skyddsbehövande. Skyddsbehövande är den som har lämnat sitt hemland och
- har starka skäl att vara rädd för till exempel dödsstraff eller tortyr,
- behöver skydd på grund av krig eller miljökatastrof i sitt hemland, eller
- är rädd att bli förföljd på grund av sitt kön eller sexualitet.
[redigera] Humanitära skäl
Personer som har starka humanitära skäl kan också tillåtas stanna i Sverige. Det gäller till exempel den som lider av någon livshotande sjukdom som han eller hon inte kan få behandling för i hemlandet. Enligt svensk lag kan humanitära skäl uppkomma även i andra fall. Den barnfamilj som vistats i Sverige i minst 4 år som asylsökande anses i allmänhet ha humanitära skäl på grund av vistelsetiden.
Den som inte anses ha humanitära skäl kan ändå ges tillstånd att stanna, förutsatt att det skulle strida mot "humanitetens krav" att verkställa en av- eller utvisning. Detta inträffar om exempelvis transporten ur Sverige i sig är livshotande, på grund av personens hälsotillstånd.
[redigera] Kvotflykting
Se kvotflykting.
[redigera] De facto-flykting
[redigera] Krigsvägrare
Se krigsvägrare.
[redigera] Hur många flyktingar tas emot i Sverige?
Enligt Migrationsverkets statistik utgörs beviljade uppehållstillstånd i Sverige under perioden 1980-2002 av:
- 19 731 konventionsflyktingar (2,7 procent)
- 29 519 kvotflyktingar (4,0 procent)
- 5 452 speciellt skyddsbehövande (0,7 procent)
- 149 967 uppehållstillstånd av humanitära skäl (20,3 procent)
Från mitten på 1980-talet ökade det sammanlagda antalet permanenta uppehållstillstånd som beviljades, från en nivå på ca 14.000 st 1984 till en topp 1994 på sammanlagt nästan 79000 st. 1994 var också ett "toppår" vad gäller antalet uppehållstillstånd som är att hänföra till flyktingskäl eller motsvarande - ca 44600 st. Efter detta årtal har antalet tillstånd som beviljas p.g.a. flyktingskäl eller liknande minskat, i stort sett för varje år, för att år 2005 ligga på ca 8000 st/år. Andelen tillstånd som beviljas p.g.a. EES-avtalet har ökat från 6000/år 1994 till 2005 års nivå om ca 18000 tillstånd/år. Antalet gäststuderande som beviljas uppehållstillstånd har också ökat från ca 1000 st/år 1994 till ca 6800 st/år 2005.
Under perioden 2000-2005 har årligen omkring mellan 45 000 och 65 000 personer årligen tillerkänts permanent uppehållstillstånd , eller tillfälligt uppehållstillstånd. Av dessa fick under 2005 omkring 14 % uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller motsvarande. Andelen som fick uppehållstillstånd genom familjeanknytning var samma år 35%. Andelen beviljade uppehållstillstånd p.g.a. EES-avtalet var 29 %. 11% var gäststuderande samt 10 % beviljades av arbetsmarknadsskäl.
Andelen tillfälliga uppehållstillstånd av det totala antalet tillstånd var 2005 relativt låg - ca 780 st utav totalen på ca 56000 tillstånd.
Enligt enhetschefen vid Enheten för migration och asylpolitik är de flesta som söker uppehållstillstånd i Sverige att betrakta som ekonomiska flyktingar, det vill säga att de inte är flyktingar utifrån Genèvekonventionens definition.
[redigera] Asylsökande till några länder i Europa 2000-2002
| Land | År 2000 | År 2001 | År 2002 |
|---|---|---|---|
| Belgien | 42 677 | 24 527 | 18 768 |
| Danmark | 10 077 | 12 512 | 5 947 |
| Finland | 3 170 | 1 650 | 3 443 |
| Frankrike | 38 747 | 47 260 | 51 004 |
| Irland | 10 920 | 10 325 | 11 634 |
| Nederländerna | 43 895 | 32 579 | 18 667 |
| Norge | 10 843 | 14 782 | 17 480 |
| Schweiz | 17 611 | 20 633 | 26 125 |
| Spanien | 7 235 | 9 219 | 6 179 |
| Storbritannien | 98 866 | 90 244 | 109 548 |
| Sverige | 16 283 | 23 515 | 33 016 |
| Tyskland | 78 563 | 88 287 | 71 127 |
| Österrike | 18 284 | 30 135 | 36 983 |
