Evolutionspsykologi

Wikipedia

Evolutionspsykologi eller evolutionär psykologi (engelska evolutionary psychology) är en gren av psykologin som studerar hur beteende och psyke hos människor och primater kan förstås i ljuset av deras evolutionshistoria. Även om evolutionspsykologi är applicerbart på alla organismer med ett nervsystem så fokuserar den mesta forskningen inom området på människan.

Mer specifikt så ser man inom evolutionspsykologin hjärnan hos människor och primater som bestående av ett stort antal funktionella mekanismer, så kallade psykiska adaptioner. Dessa har utvecklats genom naturligt urval för att gynna organismens överlevnad och reproduktion och är universella inom en art, med undantag för de som är köns- eller åldersspecifika. Okontroversiella adaptioner är till exempel syn, hörsel, minne och motorik. Till de mer kontroversiella hör könsskillander vad gäller preferenser vid partnerval och sexuella strategier. Dit hör också temperament, kognitiva förmågor, mekanismer för undvikande av incest, mekanismer för upptäckt av fusk (cheater detection mechanisms) och så kallad capture-bonding (stockholmssyndromet).

Evolutionspsykologin använder metoder från kognitiv psykologi, genetik, etologi, antropologi, biologi och zoologi och är nära släkt med sociobiologin, även om det finns några viktiga skillnader mellan dem. Den mesta forskningen inom sociobiologi sker numera inom det beteendeekologiska fältet.

Den engelska termen evolutionary psychology myntades troligen av Ghiselin i en artikel i Science 1973. Evolutionspsykologi har applicerats på många olika forskningsfält, till exempel ekonomi, juridik, psykiatri, politik, litteratur och sexualitet.