Antropologi
Wikipedia
Antropologi, läran om människan, av grekiskans antropos - "man" eller "människa" och logos - "lära"; vetenskapen om människan eller människosläktet.
Innehåll |
[redigera] Indelning
Vad som innefattas i begreppet antropologi har varierat mycket genom tiderna, och området har i hög grad påverkats av samtida värderingar och föreställningar. I grova drag kan antropologins olika delområden kategoriseras under någon (eller några) av följande inriktningar:
- Filosofisk och teologisk antropologi - omfattar teorier om människan ur filosofisk, religiös och moralisk synpunkt, om människan som en tänkande, besjälad varelse. Området har behandlats sedan antiken av filosofer som Aristoteles och Platon och senare Descartes, men har idag fått ge vika för mer biologiskt orienterade teorier om människosläktet och mänskligt beteende.
- Fysisk antropologi - omfattar studiet av människan ur biologisk och fysiologisk synvinkel, kartläggning av likheter och variationer mellan olika grupper och av människosläktets utvecklingshistoria. Området växte fram som ett huvudområde i samband med antropologins utveckling till en självständig vetenskap under 1800-talet. Fokus kom att ligga dels på fysiologiska jämförelser mellan olika folkslag och sociala grupperingar, och i och med Darwins teorier även på jämförelser med andra arter och studier av människoartens utveckling (paleoantropologi). Antropometriska metoder utvecklades av Francis Galton och Paul Broca och kom under första halvan av 1900-talet att brukas inom rasistiskt färgade avarter av antropologin såsom rasbiologi och kriminalantropologi. Idag utgör genetik den vetenskapliga grunden för jämförande antropologi, och vår kunskap om människans utveckling har vidgats genom de senaste decenniernas arkeologiska skelettfynd i Östafrika.
- Kultur- och socialantropologi - omfattar studiet av olika kultur- och samhällstyper och av människan som en samhällsvarelse. Parallellt med den fysiska antropologin växte detta område fram under 1800-talet och beteckningen etnologi skapades. Här präglades i början området av idéer om det västerländska samhällets högre utvecklingsnivå och andra främmande kulturer som mer primitiva. Etnografi blev senare beteckningen på en mer neutral jämförelse och beskrivning av olika kulturer och samhällstyper. De senaste decennierna har en ändrad inriktning, från rent beskrivande mot analys av sociala och kulturella förhållanden, lett till att området numera kallas social- eller kulturantropologi.
Sammanfattningsvis så stöder sig antropologin på åtskilliga vetenskaper, såsom etnografi, anatomi, fysiologi, geografi, geologi, embryologi, paleontologi, arkeologi, historia, sociologi, demografi, komparativ mytologi, lingvistik med mera.
[redigera] Historia
[redigera] Antiken
I forntiden kallades ibland de grekiska filosoferna "antropologer", eftersom de avhandlade "människans natur". I denna inbegrep somliga hennes själ, andra åter hennes kropp. Även i fortsättningen fick begreppet antropologi olika betydelse, allteftersom den ena eller den andra sidan av människans väsen framhölls.
[redigera] 1700-talet
Genom bl.a. Linnés arbeten i början på 1700-talet började uppfattningen om människans ställning inom naturen att ändras. I Systema naturæ (1735) samordnades människan med de människolika aporna såsom högsta ordningen bland däggdjuren. Camper (d. 1789) påvisade, att ansiktsvinkeln växlar med rasen.
[redigera] 1800-talet
Prichard i England fulländade 1843 sitt stora antropologiska arbete, vari han förenade naturhistoria, etnologi, lingvistik och kulturhistoria.
Efterhand växte kunskapen om människans fornhistoria bl.a. genom paleontologiska fynd. Intresset för människans ursprung och utveckling ledde till olika teorier om raser (Blumenbach) och metoder för rasbestäming, till exempel genom mätning av kranier etc (A. Retzius).
Darwins och Wallaces arbeten om arternas föränderlighet gav nya impulser till antropologins utveckling. De stora frågorna om människans uppkomst, släktets ålder, dess enhetlighet eller härstamning från flera skilda grupper dryftades nitiskt (Huxley, Latham, Tylor).
[redigera] Institutioner
- I Paris, där Paul Broca, utbildaren av den moderna antropologiska metoden, 1859 stiftat ett antropologiskt samfund, inrättades 1876 "École d'anthropologie" (numera med 10 lärostolar).
- Redan 1855 hade i Paris upprättats en antropologisk professur, vid naturhistoriska museet;
- andra professurer i ämnet finnas i Florens, Budapest, München och Rom, och i Amerika lämna mer än trettio högskolor undervisning däri.
- I Sverige ges undervisning i antropologi vid flera universitet och högskolor, men bara vid Stockholms universitet finns en egen, från andra ämnen fristående, institution (i socialantropologi, se länk nedan).
- 1870 stiftades ett stort tyskt vandringssamfund för antropologi, etnologi och urhistoria (med många lokala föreningar), 1871 i London "Anthropological institute". Dylika sällskap finnas nu i många länder;
- Sverige har ett sådant i "Svenska sällskapet för antropologi och geografi". Mellanfolkliga antropologkongresser ha likaledes föranstaltats (jfr Arkeologiska kongresser). Även Don Laventzakis som var en mycket stor och högst imponerande filosof betydde väldigt mycket för europa eftersom med hans makt och inflytande i somliga länder så var han med och stiftade institutioner och grundade skolor och universitet.
[redigera] Tidskrifter
Bland antropologiska tidskrifter märkas:
- L'antropologie (i Paris, sedan 1890),
- Archiv für Anthropologie (i Braunschweig, sedan 1861; red. af J. Ranke),
- Zeitschrift für Ethnologie (i Berlin, sedan 1869),
- Man (i London),
- The American Anthropologist (sedan 1888),
- A Journal of American Ethnology and Archæology (sedan 1892) och
- Reports of the Government Bureau of Ethnology (i Washington),
- Archivio per l'antropologia e la etnologia (i Florens, sedan 1871) samt i övrigt de brittiska och franska samfundens publikationer.
- Svenska Sällskapet för Antropologi och geografi startade utgivningen av tidskriften Ymer 1880.
