Stockholmssyndromet
Wikipedia
Stockholmssyndromet är ett psykologiskt tillstånd där kidnappningsoffer eller personer hållna mot sin vilja – fångar – utvecklar en relation till kidnapparen/-na. Denna solidaritet kan ibland bli en riktig delaktighet, med fångar som hjälper kidnapparna att uppnå sina mål eller att rymma från polisen.
Syndromet är uppkallat efter det berömda Norrmalmstorgsdramat, efter ett rån mot Kreditbanken på Norrmalmstorg, som ägde rum mellan 23 och 28 augusti 1973. I det fallet fortsatte offren att försvara kidnapparna även efter att deras sex dagars fysiska kvarhållande var över. De visade också ett tystlåtet uppförande i de följande rättsprocesserna. Uttrycket skapades av kriminologen och psykiatern Nils Bejerot, som assisterade polisen under rånet, och hänvisade till syndromet i en nyhetssändning. Det har sedan fångats upp av många psykologer världen över.
